Författare Ämne: Medeltida falkjakt  (läst 30371 gånger)

Utloggad Martti Kujansuu

  • Novis
  • Antal inlägg: 3
SV: Medeltida falkjakt
« Svar #20 skrivet: januari 10, 2009, 23:03 »
Litet statistik från en artikel jag skrev för några år sedan.

Jag läste din artikel i Acta Craoviensia. Vad var dina källar till gravar och fåglar? Jag skulle också fråga hur hög och bred var de målningar i Risinge och Tuse.

Martti

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Medeltida falkjakt
« Svar #21 skrivet: januari 11, 2009, 15:12 »
Det finns några tidigare sammanställningar (se nedan), men en stor del av uppgifterna är ihopsamlade från grävningsrapporter och osteologiska rapporter varav några inte ens är publicerade. Alla fyndplatser kända t o m 2004 finns beskrivna i Ericson & Tyrberg 2004 (se nedan). I dagsläget så rör det sig mer än 40 "falkenerargravar" totalt. Skulle du ha behov av uppgifter om tillkomna gravar efter 2004 så kan jag skicka dem om jag får din emailadress.

Vretemark, M. 1983. Jakt med dresserad rovfågel i Sverige under yngre järnålder. Uppsats i Påbyggnadskurs i Arkeologi, särskild nordeuropeisk, vid Stockholms universitet. 35 pp.

Sten, S. & Vretemark, M. 1988. Storgravsprojektet, osteologiska analyser av yngre järnålderns benrika brandgravar. Fornvännen, 83, pp. 145-156.

Johansson, M. 1996. Falkenering i Sverige under yngre järnålder. C-uppsats i arkeologi, Arkeologiska institutionen, Lunds Universitet, 37 pp.

Ericson, P. G. P. & Tyrberg, T. 2004. The early history of the Swedish Avifauna. A review of the subfossil record and early written sources. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens Handlingar, Antikvariska Serien 45, 349 pp.

Utloggad Martti Kujansuu

  • Novis
  • Antal inlägg: 3
SV: Medeltida falkjakt
« Svar #22 skrivet: januari 29, 2009, 17:05 »
Det finns några tidigare sammanställningar (se nedan), men en stor del av uppgifterna är ihopsamlade från grävningsrapporter och osteologiska rapporter varav några inte ens är publicerade. [...]

Tack. "Abb. 5. Schwert aus Leikkimäki, Ksp. Kumo (fi. Kokemäki), Satakunda." och "Als Beispiel diene eine Klinge aus Kumo (Abb. 5): jagende Falken, erschrockene Vögel, der Handschuh eines Falkeniers mit seinem langen Zipfel, ein Bischofskrummstab: die spätere Passaumarke auf mittelalterlichen Schwertern. [...] Der Schwertgriff aber ist von ostnordischem Typ um 1100, silberbelegt und nielliert."

Nordman, C.A. 1942. Schatzfunde und Handelsverbindungen in Finnlands Wikingerzeit. Acta Archaeologica Vol. XIII. Ejnar Munksgaard, København. S. 287.


Utloggad Arminius

  • Medlem
  • Antal inlägg: 41
SV: Medeltida falkjakt
« Svar #23 skrivet: januari 29, 2009, 21:31 »
En helt ny trevlig brett upplagd bok om västerländsk medeltida jakt i allmänhet och som socialt fenomen upptäckte jag bland nyförvärven på Vitterheten (i Stockholm):

Lucien-Jean Bord et Jean-Pierre Mugg:
La chasse au Moyen Age : Occident latin, VIe-XVe siècle 

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: Medeltida falkjakt
« Svar #24 skrivet: januari 30, 2009, 06:02 »
Vi inventerade åkrarna i närheten av Trottaberg i Söndrum sn utanfr Halmstad tidigare i veckan. Argetet gjordes som en del i en kulturhistorisk förstudie. Hur som haver, på den blå infoskylten vid gravfältet vid Trottabergs by stod (ungefär) att den danske kungen hade ett falkläger vid trottaberg under senmedeltid. Minns inte om det fanns någon källhänvisning eller ej.

Skall försöka fota skylten om ett par veckor när vi skall gräva i närheten, om jag kommer ihåg att göra det så lägger jag upp bilden på min blogg.
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Medeltida falkjakt
« Svar #25 skrivet: januari 30, 2009, 12:16 »
Det fångades falkar där ännu i mitten av 1700-talet av tyska falkenerare. Osbeck nämner det i sina anteckningar:

Djur och natur i södra Halland under 1700-talet / efter ett manuskript av Pehr Osbeck ; [under redaktion av en projektgrupp inom Länsstyrelsen i Hallands län: Örjan Fritz ... ; manuskriptet tolkat av Sperling Bengtsson, Stig Isaksson]

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: Medeltida falkjakt
« Svar #26 skrivet: september 11, 2009, 10:11 »
Jag håller på med en studie om medeltida falkjakt (eller rättare sagt jakt med dresserade rovfåglar, eftersom duvhöken tycks ha varit den dominerande jaktfågeln i Sverige).

Hur har det gått? Är den klar?
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad supergeten

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 397
SV: Medeltida falkjakt
« Svar #27 skrivet: september 11, 2009, 11:20 »
http://www.dalarna.se/templates/Dalarna/Page____593.aspx?epslanguage=SV

Inte medeltid, men lite småkul om bjällrorna på kollekthåvarna i Särna och Idre. Falken ville hem.

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Medeltida falkjakt
« Svar #28 skrivet: september 11, 2009, 12:29 »
Jo, den är klar men jag har inte publicerat något. I korthet verkar det som om jakt med rovfåglar (men inte fångst och export av falkar) upphör omkring 1350. Jag misstänker att det är effekterna av digerdöden som spelar in här som på så många områden.

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Medeltida falkjakt
« Svar #29 skrivet: november 03, 2009, 16:20 »
För den som vill ha lite bakgrundsinfo om olika jaktmetoder och villebråd samt älskar vackra färgbilder så finns ju alltid Gunnar Brusewitz Jakt och jägare. Den har visserligen några år på nacken men bilderna är helt underbara:

http://www.birds.nu/brus/bok53.jpg

Ju äldre desto bättre.

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: Medeltida falkjakt
« Svar #30 skrivet: november 04, 2009, 07:20 »
För den som vill ha lite bakgrundsinfo om olika jaktmetoder och villebråd samt älskar vackra färgbilder så finns ju alltid Gunnar Brusewitz Jakt och jägare.

Fin bok. Har både Bra Böckers utgåva och en signerad förstaupplaga.
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Tidshjulet

  • Medlem
  • Antal inlägg: 31
SV: Medeltida falkjakt
« Svar #31 skrivet: december 08, 2012, 00:49 »
Tar upp en gammal, av utsökthet omgärdad tråd; den om trivial falkenering.

Jag har några djupa frågor i ämnet. Sålunda, någon kunnig?

På ett porträtt från renässansen kan jag se att falken sitter på ägarens handske. Kallas denna falkhandske något annat än det sammansatta ordet i fråga bjuder?

I svenska akademiens ordlista finner man ordet "falkbjällra", det är en bjällra som spänns fast vid falkens fot. När började man använda en sådan? Med tanke på att vi vet när man började använda falkhuvan i Europa (på kejsar fredrik II tid har jag hört) kanske även den frågan kan besvaras.

Vidare har Dahlén nämnt en "kungsfalk" som ska ha använts i Persien under 1300-talet men kan inte finna någon "kungsfalk" på nätet. Någon som vet varför, eller om den ens finns?

O arkeologer! Jag är i djupet alltid tacksam för svar! Min vetgirighet har drivit mig till detta alldeles för nyfikna tillstånd!

hälsar
Tidshjulet

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Medeltida falkjakt
« Svar #32 skrivet: december 09, 2012, 20:17 »
I svenska akademiens ordlista finner man ordet "falkbjällra", det är en bjällra som spänns fast vid falkens fot. När började man använda en sådan? Med tanke på att vi vet när man började använda falkhuvan i Europa (på kejsar fredrik II tid har jag hört) kanske även den frågan kan besvaras.

Jag är absolut ingen expert, men det finns bjällror i järnåldersmaterialet. Däremot så är det svårt att veta hur de använts. Några kan nog absolut vara falkbjällror, och jag har för mig att vissa har tolkats som sådana.

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Medeltida falkjakt
« Svar #33 skrivet: december 10, 2012, 08:20 »
Med tanke på att vi vet när man började använda falkhuvan i Europa (på kejsar fredrik II tid har jag hört) kanske även den frågan kan besvaras.

som av en händelse så handlade senaste avsnittet av TV-serien världens museer just om Fredrik och hans falkjakt. När han var på korståg i mellersta östern så lär han ha lärt sig att använda falkhuva ett bruk som han senare hjälpte till att sprida i Europa. Tidigare hade sytt igen falkens ögonlock när man ville att den skulle vara lugn och stilla och inte distraheras av synintryck.

http://museumsecrets.tv/dossier.php?o=151
Ju äldre desto bättre.

Utloggad Tidshjulet

  • Medlem
  • Antal inlägg: 31
SV: Medeltida falkjakt
« Svar #34 skrivet: december 17, 2012, 02:48 »
Phianky, och vilken kanal bör man ha för att se denna filmer eller andra filmer av serien? Jag har dessvärre ingen teve ändå.

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Medeltida falkjakt
« Svar #35 skrivet: december 17, 2012, 08:37 »
Den går på Kunskapskanalen torsdagar kl 21:00.

Senaste programmet kan också ses på SVT Play
Ju äldre desto bättre.

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Medeltida falkjakt
« Svar #36 skrivet: december 17, 2012, 19:36 »
På ett porträtt från renässansen kan jag se att falken sitter på ägarens handske. Kallas denna falkhandske något annat än det sammansatta ordet i fråga bjuder?

I svenska akademiens ordlista finner man ordet "falkbjällra", det är en bjällra som spänns fast vid falkens fot. När började man använda en sådan? Med tanke på att vi vet när man började använda falkhuvan i Europa (på kejsar fredrik II tid har jag hört) kanske även den frågan kan besvaras.

Vidare har Dahlén nämnt en "kungsfalk" som ska ha använts i Persien under 1300-talet men kan inte finna någon "kungsfalk" på nätet. Någon som vet varför, eller om den ens finns?

O arkeologer! Jag är i djupet alltid tacksam för svar! Min vetgirighet har drivit mig till detta alldeles för nyfikna tillstånd!


På den första frågan så är det gamla svenska namnet "hökhandske", se SDHK 5311 från 1346.


Bjällror - jag vet att bjällror användes under medeltiden, både i Europa och i Mellanöstern, men förmodligen fanns de tidigare.
I Japan nämns falkbjällror på 700-talet, men den ostasiatiska "bjällretraditionen" torde vara självständig - där fäster man bjällran vid fågelns stjärt.

Någon "kungsfalk" har jag inte hört talas om. Traditionellt är de förnämsta falkarna i dessa trakter Tatarfalken Falco cherrug och juggerfalken Falco jugger.  Dock anses traditionellt vår jaktfalk Falco rusticolus som den allra förnämsta, och då i synnerhet de ljusa isländska och grönländska raserna p g a sin skönhet.
Rent praktiskt är tatarfalken och jaktfalken likvärdiga. De är nära släkt och faktiskt mycket svåra att skilja åt på långt håll.

Magnus Eriksson fick f ö särskild dispens av påven att exportera jaktfalkar till muslimska länder.

Vad beträffar falkenerarterminologi måste man minnas att falkjakten föll ur bruk i Sverige omkring 1350 och att källmterial äldre än så överhuvud taget är mycket magert. I Norge med fler tidigmedeltida källor är norska varianter av ett antal kontinentala termer kända, t ex "tersel" för en falkhane.

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Medeltida falkjakt
« Svar #37 skrivet: februari 06, 2013, 15:28 »
Ett något udda sätt att använda rovfåglar var för att avskräcka övernaturliga makter från att skada folk eller fä. Sålunda berättar Olaus Magnus på 1500-talet om hur en rovfågel kunde hängas upp för att skydda kreaturen från maran.

Motivet förekommer också senare inom folktron:

Citera
Olika magiska ritualer användes för att skydda djuren mot onda makter under vintern när de mestadels stod inomhus.
---
För att boskapen inte skulle bli ridna av maran* hängdes häxkvastar, marstenar eller lieblad upp i taket. Över dörren kunde en rovfågel sättas upp.

*Maran var ett väsen som antogs vara en kvinna som råkat ut för en förbannelse och var tvungen att plåga människor och djur nattetid. Om djuren stod svettiga och trötta på morgonen sa man att maran hade ridit dem och om manen var tovig på hästarna hade hon gjort marflätor i den.

Magiska ritualer
Ju äldre desto bättre.