Jag har haft stor nytta av FMIS vid runstensletandet genom dels möjligheten att enkelt få fram kartbilder hos Eniro eller Hitta för varje runristning, dels möjligheten att få fram en hel grupp ristningar i Google Earth. En enkel arbetsgång inför en "runstensutflykt" kan vara som följer:
* Först söker jag på lämpligt område och lämningstypen runristningar.
* När jag får upp träfflistan följer jag länken "Visa i Google Earth".
* Nu har jag alla de aktuella ristningarna snyggt presenterade framför mig och kan räkna ut en lämplig färdväg mellan dem. Symbolerna är klickbara så det är bara att "öppna" dem en efter en så får jag upp dem i webläsaren.
* För varje ristning öppnar jag en kartbild hos Eniro eller Hitta och med hjälp av den kan jag enkelt plotta in ristningen på min vägkarta. Jag kan sedan byta från kartbild till flygfoto i lämplig skala att skriva ut (såvida inte ristningen verkar vara extremt enkel att hitta, t.ex. strax intill en vägkorsning).
* På samma papper som flygfotot skriver jag sedan för hand ett par vägledande detaljer som jag hittar i FMIS, t.ex. om det rör sig om ett fragment, en hel sten eller en häll, ungefär hur stor stenen/fragmentet är, vilket väderstreck ristningen är vänd mot, "15 m V om N knuten på uthus", o.s.v.
På det stora hela har det fungerat väldigt bra för mig (och hustrun som kör bilen), men här är ett par av fallgroparna jag har fallit i hittills:
* Det gäller att inte läsa uppgifterna i FMIS alltför slarvigt, en del av träffarna rör "uppgift om" eller "tidigare läge" och de ristningarna hittar man inte i första taget.
Vidare gäller det att läsa de handskrivna uppgifterna istället för att lita på den "digitaliserade" texten som emellanåt luras lite.
* Det gäller att veta när man ska sluta leta, vid minst ett tillfälle har jag förgäves sökt en sten som flyttats utan att det noterats i FMIS.
* Ifall ristningen finns i en större fornlämningsområde, t.ex. ett gravfält, gäller det att hålla koll på vad koordinaterna egentligen visar. Jag tillbringade en timme i tilltagande regn med att försöka hitta en ristning som befann sig hundra meter därifrån för att pluppen på flygbilden istället visade gravfältets mittpunkt.
* Även om flygbilderna är förhållandevis nya så är det inte säkert att de är helt korrekta, gamla byggnader kan försvinna spårlöst och nya tillkommer lika snabbt. I närheten av militära hemligheter kan bilderna även vara förvanskade med flit.
...och där blev inlägget för långt. Fortsättning följer.