Författare Ämne: Handen på hjärtat - vilken period är bäst?  (läst 13471 gånger)

Utloggad Åsa M L

  • Stammis
  • Antal inlägg: 210
SV: Handen på hjärtat - vilken period är bäst?
« Svar #20 skrivet: augusti 27, 2007, 09:44 »
Det här är häpnadsväckande - önskar jag tagit skärmdumpar på utvecklingen - efter att länge ha skvalpat i kölvattnet med en enstaka röst ligger nu bronsåldern på delad förstaplats!! Sida vid sida med järnåldern, och vikingatid därmed på tredje plats...Paleolitikum verkar kunna knipa 4.e-platsen!
Hade jag förutsatt detta hade jag aldrig startat omröstningen... :o

Vem behöver friidrotts-VM när man har sån här rafflande spänning att ta del av.. :lol:

Utloggad Micke

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 566
    • Mickes blogg
SV: Handen på hjärtat - vilken period är bäst?
« Svar #21 skrivet: augusti 27, 2007, 10:41 »
För att vara riktigt nogrann så leder ju faktiskt... Stenåldern! Och det mycket stort. Jag emotsätter mig stark att omröstningen förfuskas genom att stenåldern delas upp i tre delar , när de andra perioderna får stå oupphackade ;D. Ok, vikingatiden kanske borde ha legat under järnåldern i så fall, men nu ska vi inte vara petiga  :).

Mera stenålder åt folket!

/Micke

Utloggad Åsa M L

  • Stammis
  • Antal inlägg: 210
SV: Handen på hjärtat - vilken period är bäst?
« Svar #22 skrivet: augusti 27, 2007, 12:05 »
Men det är just den där sten, brons eller järn-uppdelningen jag vill komma ifrån - den resulterar alltid i att järnåldern spöar mattan med resten, och eftersom stenåldern är ung 10.000 år bara här i Sverige så är det lite orättvist att den långa periodens olika delar dränks under sin egen tyngd.

Startade enkäten för att jag är genuint nyfiken - ganska kul att se att det finns så pass många som vill lägga sin röst på paleolitikum t ex. Breddar bilden lite.

Àsvas

  • Gäst
SV: Handen på hjärtat - vilken period är bäst?
« Svar #23 skrivet: augusti 27, 2007, 13:17 »
Jag gillar paleolitikum. Tidig stenålder. Grottkonsten, shamaner (nåider) och att kvinnorna var jämlikar med män. Jakt ute på tundran, vår och sommar med fjällsippa och fjällbrud. Min tjejkompis och jag jagar något, dödar vårt byte, gör upp eld och äter tillsammans. Sträcker ut oss på kråkriset i solen, vår värme, och sover på maten. Inga tider att passa inga herrar över oss.
Vi har vassa flintknivar och vi gör vackra bensmycken åt varandra, nästan likadana, för vi älskar varandra. ;)

Utloggad Åsa M L

  • Stammis
  • Antal inlägg: 210
SV: Handen på hjärtat - vilken period är bäst?
« Svar #24 skrivet: augusti 27, 2007, 15:22 »
Som även de mest inbitna neolitiker-fantasterna brukar säga - allt började gå utför när odlingen dök upp... ;D

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Handen på hjärtat - vilken period är bäst?
« Svar #25 skrivet: augusti 27, 2007, 20:31 »
och att kvinnorna var jämlikar med män.

Det där ställer jag mig ytterst tveksamtill. Exakt vad är det som bekräftar att kvinnor var mer jämlika då än senare?

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Handen på hjärtat - vilken period är bäst?
« Svar #26 skrivet: augusti 27, 2007, 22:10 »
Den sexuella dimorfismen var snarare större hos tidiga Homo sapiens än nutida vilket snarast antyder en viss grad av polygyni. Hos neandertalarna är däremot den sexuella dimorfismen intressant nog minimal.
Annars håller jag nog med om att livet på mammutstäppen (OBS! inte tundra) åtminstone sommartid nog var relativt behagligt tills våra förfäder utrotade megafaunan.
Fjällbrud var det nog dåligt med, stäpptundran var för torr för Saxifraga, men fjällsippa fanns det, liksom solvändor och malört.

Utloggad Åsa M L

  • Stammis
  • Antal inlägg: 210
SV: Handen på hjärtat - vilken period är bäst?
« Svar #27 skrivet: augusti 28, 2007, 10:22 »
Graden av sexuell dimorfism hos de första hominiderna är fortfarande lite svårutredd - inte minst eftersom det fanns flertalet arter och det inte alltid är lätt att avgöra vilken som blev vår förfader/moder. Dessutom är detta i ett stadium då vi var mer apor än människor och knappast relevant för sociala strukturen i de paleolitiska samhällena i Europa. Man glömmer ibland bort att det kan vara så att människans unika evolution faktiskt kan bero på aspekter av våra förfäders sociala beteende som skiljer sig från nutida primater - om vi var likadana hade vi nog aldrig blivt tvåbenta, nakna varelser med stor hjärna och litet förstånd  ;)

Jämlikt är en enormt svår fråga - det fanns säkerligen en viss arbetsfördelning baserad på två huvudkriterier: ålder och kön. Men det innebär ett flertal kategorier, såsom unga kvinnor, gamla män, små barn, äldre barn, föräldrar, ogifta osv. Det är högst tveksamt att arbetsuppdelningen var så tudelad att kvinnor skötte allt samlande och män allt jagande - troligen deltog kvinnor (åtminstone en del av dem, i vissa faser av livet) i jakten, och jagade och fiskade även på egen hand, liksom män bör ha hjälpt till med insamling under perioder. Och då har vi inte berört de många, många andra viktiga uppgifterna inom gruppen såsom redskapstillverkning, skinnberedning, matlagning, barnpassning etc.

Vi rör oss mest med spekulationer här, utifrån antropilogiska paralleller, mesolitiska gravfynd osv. men lika mycket spekulation skulle det vara att påstå att endast det ena könet skötte jakten, för det finns inga "bevis" för det heller. Bara tyckanden.

Däremot är det viktigt att notera att uppdelning av arbete baserat på kön/ålder inte är samma sak som ojämlikhet - ett samhälle kan ha starkt egalitära ideal som baseras på att ingen arbetsuppgift anses "bättre" eller mer värdefull än en annans. Under de första årtusendena i Europa, i ett hårt klimat med en spridd och begränsad population, krävdes det alla arbetsföra personers insats för att klara livhanken och många jägar/samlarsamhällen än idag har mycket starka egalitära ideal om alla medlemmars lika värde.

Dynamiken mellan egalitära strukturer och hierarkiska strukturer i mänskliga samhällen är ett mycket aktuellt och intressant forskningsområde inom antropologin idag - för alla har båda och det är spelet mellan dem som avgör hur slutprodukten blir. Kan speciellt rekommendera läsning av Polly Wiessner om detta ämne.


Àsvas

  • Gäst
SV: Handen på hjärtat - vilken period är bäst?
« Svar #28 skrivet: augusti 28, 2007, 13:26 »
Mycket intressant, Åsa. Jag tror att även under stenåldern tänkte vi som människor. ;)
Citat från Herulen:
"Det där ställer jag mig ytterst tveksamtill. Exakt vad är det som bekräftar att kvinnor var mer jämlika då än senare?"

Citat från tty
"Den sexuella dimorfismen var snarare större hos tidiga Homo sapiens än
 nutida vilket snarast antyder en viss grad av polygyni."

Naturligtvis kan ju inte JAG veta. Men jag har studerat grottkonsten ganska ingående, och jag har också intresserat mig för religionsutvecklingen, eller snarare ”kultutvecklingen”. Av den att döma har kvinnornas plats i samhället gått från jägarfolkens mer jämlika förhållanden, med en grottlivmoder som frambringare av de stora hjordarna av djur på tundran, till en alltmer ”personligt” sexualiserad roll i jordbrukarkulturer, till den stora gudinnan, regenerationen av växte,r till tempelskökor osv. Jag bygger  antagandet också  på  Sven-Erik Grydelands ”Bosättningsmönster i gammal sjösamisk bygd tex. Han skriver bla att kvinnorna hos jägar- och fiskarfolken hade en mer jämlik ställning och därmed kunde bestämma själva över sin sexualitet, de födde betydligt färre barn, än kvinnor i en senare jordbrukarkultur, och han visar det med befolkningsstatistik. Jag tycker att det stämmer när man tittar tillbaka på människans reproduktionstakt  i Europa. Jagandet tillsammans har jag fått från Tacitus (Önnerfors kommentar om Fenni) och från Olaus Magnus mfl skribenter.

Citat från tty:Kanske var det på en annan tråd? ::)
"Fjällbrud var det nog dåligt med, stäpptundran var för torr för Saxifraga, men fjällsippa fanns det, liksom solvändor och malört."


Fjällbrud är ingen omöjlighet om tjejen och jag jagade tex på de marker där man funnit Komsakulturens artefakter.
« Senast ändrad: augusti 28, 2007, 18:33 av Gorm »

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Handen på hjärtat - vilken period är bäst?
« Svar #29 skrivet: augusti 28, 2007, 15:50 »
Däremot är det viktigt att notera att uppdelning av arbete baserat på kön/ålder inte är samma sak som ojämlikhet - ett samhälle kan ha starkt egalitära ideal som baseras på att ingen arbetsuppgift anses "bättre" eller mer värdefull än en annans. Under de första årtusendena i Europa, i ett hårt klimat med en spridd och begränsad population, krävdes det alla arbetsföra personers insats för att klara livhanken och många jägar/samlarsamhällen än idag har mycket starka egalitära ideal om alla medlemmars lika värde.

Mycket sant, tror jag, men skulle nog vilja påstå att detta med alla arbetsinsatsers lika värde även gällt i jordbrukande samhällen också, till långt fram i tiden. Tror vi lätt får för oss att i 1800-talets bondesamhälle så ansågs kvinnan underlägsen mannen, men jag misstänker att detta inte isåfall berodde på arbetsuppgifterna, där allt arbete på gården för försörjningen säkert ansågs lika viktigt. Berodde nog mer på den religiösa och ideologiska överbyggnaden i samhället. Den största ojämlikheten utsattes nog borgerskapet och de mera välbesuttna människorna för, där ju kvinnorna ibland hade berövats själva basen för sin sysselsättning och sin roll i samhället.

(Nu glider vi nog från ämnet)
/Mats

Àsvas

  • Gäst
SV: Handen på hjärtat - vilken period är bäst?
« Svar #30 skrivet: september 04, 2007, 15:23 »
Nej, jag tycker att det är inom ämnet, för då kan man kanske säga att för kvinnans del har det inte blivit bättre. Man har ju hört talas om hur det borgerliga samhället ju ser på kvinnor. Här är det mannen som är förörjaren, även om kvinnan nog så småningom får en bättre ställning eftersom hon går ut i arbetslivet. Tänk det är väl inte länge kvinnan (och inte längesedan) fungerat enbart som "hemmafru". Kvinnan hos oss har alltid haft jämlik ställning, just pga det som Mats skriver, hon deltar/deltog (tyvärr) i arbetet.

Men när vi värderar tidigare kulturer utgår vi från hur vi har det eller har haft det alldeles nyligen.