Författare Ämne: Betydelsen av ordet "finn"  (läst 20469 gånger)

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Betydelsen av ordet "finn"
« Svar #20 skrivet: augusti 27, 2007, 14:07 »
Tacitus beskrivning av "fenni":
"Finnene er utrolig ville og motbydelig fattige. De har verken vaben, hester eller boliger; maten deres består av viltvoksende urter og klærne av dyrehuder, og den nakne jord er deres natteleie.
Sitt eneste håp setter de til sine piler, som de i mangel av jern forsyner med benodder. Jakten blir drevet i samme grad av kvinner som menn, de første følger jegerne overalt og krever sin del av byttet. Spedbarnas eneste tilflukt mot ville dyr og uvær er en slags skjul av flettede vidjer, som de blir puttet inn under. Hit vender de unge tilbake efter jakten, og her er de gamles tilholdssted. Like fullt synes de at denne tilværelse er herligere enn å stønne under jordarbeide, streve med husbygging og mellem håp og frykt omsette egen og andres eiendom. De føler seg trygge i sitt forhold til både mennesker og guder, og dermed har de oppnådd det vanskeligste av alt: de behøver ikke engang å ønske seg noe."
(sitatet er oversatt av T. Width)

 
Návdi

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Betydelsen av ordet "finn"
« Svar #21 skrivet: augusti 27, 2007, 14:42 »
Om man tänker efter var Tacitus placerar Fenni bör det knappast vara några problem att tolka det folket som samer eller församer. Det gör dessutom de flesta senare skribenter.

Han placerar dem som sagt sydöst om Östersjön i nuvarande Polen-Vitryssland. Jag måste säga att jag faktiskt har litet svårt för att tro att det fanns samer där under romersk järnålder.

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Betydelsen av ordet "finn"
« Svar #22 skrivet: augusti 27, 2007, 18:06 »
Bures "tty" !
Vill Du vara så vänlig att ge en hänvisning till var någonstans Tacitus placerar "fenni"
sydöst om Östersjön i nuvarande Polen-Vitryssland. Om det är en slutledning Du gör utifrån andra formuleringar i Tacitus text vill jag gärna ha den exakta ordalydelsen.
Návdi

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
SV: Betydelsen av ordet "finn"
« Svar #23 skrivet: augusti 27, 2007, 20:26 »
Tja, jag ser inget i Tacitus text som inte skulle kunnas appliceras på andra jägare/samlare under samma tid. Som jag tidigare skrivit så kan dessa Fenni visst vara samernas förfäder (eller vissa av dem i alla fall) men det är, som Àsvas själv skrev, en tolkning.

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Betydelsen av ordet "finn"
« Svar #24 skrivet: augusti 27, 2007, 21:43 »
Návdi, det är bara att läsa kapitel 46 i Germania. Tacitus talar där om tre folk som lever bortom "Suebia", det germanska landområdet. Peucini (eller Bastarnae), Venedi och Fenni. Bastarnerna är väl kända från andra källor. De var den sydostligaste germanstammen och bodde vid Karpaternas fot i södra Polen. Mellan dem och Fenni fanns Venedi, också ett namn som omnämns i flera andra yngre källor om det folk som senare skulle kallas slaver (namnet lever f ö fortfarande kvar i formen Vender). Slaverna bodde i äldsta tid i östra Polen och anränsande delar av Vitryssland och Ukraina. På andra sidan Venedi (från Bastarnerna räknat) fanns alltså Fenni, således någonstans i trakterna av nordöstra Polen - Vitryssland. Fenni levde dessutom knappast längs östersjökusten, åtminstone inte i nuvarande Ostpreussen-Litauen eftersom Tacitus i kapitel 45 säger att Aestii bodde där. Den ordagranna formuleringen är:

Citera
Hic Suebiae finis. Peucinorum Venedorumque et Fennorum nationes Germanis an Sarmatis adscribam dubito, quamquam Peucini, quos quidam Bastarnas vocant, sermone, cultu, sede ac domiciliis ut Germani agunt. Sordes omnium ac torpor procerum; conubiis mixtis nonnihil in Sarmatarum habitum foedantur. Venedi multum ex moribus traxerunt; nam quidquid inter Peucinos Fennosque silvarum ac montium erigitur latrociniis pererrant. Hi tamen inter Germanos potius referuntur, quia et domos figunt et scuta gestant et pedum usu ac pernicitate gaudent: quae omnia diversa Sarmatis sunt in plaustro equoque viventibus.

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Betydelsen av ordet "finn"
« Svar #25 skrivet: augusti 29, 2007, 16:37 »
Bures "tty" !
Jag har läst Tacitus både fram och baklänges  :lol:
Nu håller jag på att försöka lista ut vad olika former av Veneti kan tänkas vara.
Här var det otroligt mycket material.
Hänvisar än så länge till denna sida:
http://www.veneti.info/english/htme/venetie.htm
Návdi

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Betydelsen av ordet "finn"
« Svar #26 skrivet: augusti 29, 2007, 17:06 »
Det här kan väl också vara bra att få med sej.

Citat från: Wikipedia contributors, "Venedes," Wikipedia, The Free Encyclopedia, http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Venedes&oldid=154114788 (accessed August 29, 2007).
The Germanic tradition of designating the Slavs with the name of Wenden/Winden and Jordanes' appellation of Slavs by the name Venethi in 551 led some medieval chronists and historians to identify the ancient Veneti mentioned by Pliny, Tacitus and Ptolemy as Slavs. In addition, phonetic similarity and geographic proximity of the ethnicons Veneti and Vandali inspired a similar erroneous belief that the Germanic people of Vandals were Slavs as well (Steinacher 2004; see also Origins of Vandals). Such conceptions persisted into 16th century and resurfaced in 19th century where they provided the basis for interpretations of the history and origins of Slavs (Steinacher 2002: 31-35). Modern history has rejected such interpretations and clearly distinguishes two matters: one is the existence of several different ancient peoples by the name of Veneti, and the other one is the fact that Germanic peoples adopted that ethnonym for their easterly neighbours, the Slavs.

In 1980s some Slovene individuals proposed a theory according to which the Veneti were Proto-Slavs and bearers of the Lusatian culture along the Amber Path who conquered and settled the region between the Baltic sea and Adriatic Sea. This theory has been rejected by several Slovenian and other scholars as untenable (Skrbiš 2002).
« Senast ändrad: augusti 29, 2007, 19:45 av Micke »
Návdi

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Betydelsen av ordet "finn"
« Svar #27 skrivet: augusti 30, 2007, 19:46 »
Jag vill bara påpeka att Venedi/Vendi och Veneti är två helt olika folk med olika språk som levde i olika delar av Europa.

Veneti bodde i nordöstra Italien (=Venezia!) i förromersk tid och talade ett indoeuropeiskt språk i Kentum-gruppen. Det är rätt dåligt känt och dess släktskap är något osäker men troligen stod det närmast de italiska eller keltiska språken.

Venedi bodde som sagt i östra Polen och angränsande områden och talade urslaviska som hör till satem-gruppen och är närmast släkt med de baltiska språken.


Under medeltiden var det vanligt att man försökte identifiera samtida folk med folk som nämns av de klassiska författarna ofta med bisarra resultat. Daner/Danskar identifierades t ex ofta med Dacii som levde i nuvarande Rumänien.

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Betydelsen av ordet "finn"
« Svar #28 skrivet: september 01, 2007, 15:33 »
Bures !
Kan icke se att det är så enkelt som Du säger. Debatten i ämnet är minst sagt livlig...
Från http://en.wikipedia.org/wiki/Wendland

"Throughout history, there has been different usage of the term (Old Norse) Wendland, Vendland, Ventheland or (Latin Vandalia. The Latinized form is usually associated with the germanic tribe Vandals, although Wendland or Vandalia is the land inhabited by the Wends (today considered to be a Slavic people). The most common interpretations:

   1. The region inhabited by West Slavic groups, corresponding to North-Eastern Germany.
   2. The region Lüchow-Dannenberg including the former micronation de:Republik_Freies_Wendland.
   3. According to the Finnish historian Matti Klinge, an earlier name for Finland, especially Finland Proper. This theory has few supporters, and is based on an interpretation of old maps, some of which place Wendland in the far north or European Russia, and term Gulf of Finland as 'Mare Vendicus'."

Wendland is mentioned c. 900, by Wulfstan of Hedeby as Weonodland:

    Then, after the land of the Burgundians, we had on our left the lands that have been called from the earliest times Blekingey, and Meore, and Eowland, and Gotland, all which territory is subject to the Sweons; and Weonodland was all the way on our right, as far as Weissel-mouth."
Návdi

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Betydelsen av ordet "finn"
« Svar #29 skrivet: september 01, 2007, 20:03 »
Nej, Návdi ingen diskuterar var Vendland låg, det framgår av otaliga källor. Det var de slaviska områden längs Östersjöns sydkust ungefär från nuvarande Lübeck österut ungefär till Weichselmynningen. Detta gäller ungefär från 600-talet då dessa trakter koloniserades av slaver (vender).

Dessförinnan bodde germanska stammar i området och slaverna bodde längre åt sydost.

Översättningen av Wulfstan du citerar är litet halvknackig och det kanske bör påpekas att "Burgendaland" är Bornholm. De övriga namnen är ju genomskinliga (Blekinge, Möre, Öland, Gotland). Dessutom så framgår av meningarna före att man hade Vendland om styrbord även då Langeland, Lolland, Falster och Skåne låg om babord.

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Betydelsen av ordet "finn"
« Svar #30 skrivet: september 02, 2007, 15:49 »
Jodå, nog diskuteras det hej vilt om Venedi/Vendi, Veneti och Vendland.
Det mesta ser ut till att föregå på slaviska språk.
Men nu ska jag se om jag får tag på Matti Klinges: Östersjövälden.
Har Du läst den ?
Návdi

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Betydelsen av ordet "finn"
« Svar #31 skrivet: september 04, 2007, 18:16 »
Bures Ásvas !
Du skriver under tråden "Paleo-europeisk substratum i moderne samisk"
"Jag är då envis, för det äldsta belägget för ordet Fenni finns hos Tacitus. Om Veneti, Veni skulle vara samma folk som tty skriver, varför skulle de då plundrat Fenni? Om jag inte missminner mig så skriver Tacitus detta. Däremot finns det någon Bell som jag hänvisat till tidigare, tror jag, som anser att kväner skulle vara Veneti...och också Finländare. I samband med att Kung Alfred använde sig av Orosius historia, när han vill ge sitt folk en egen historia.
Bell analyserar Wulfstan och Othars reseberättelser."


Jag svarar Dej här under denna tråd.
Bra att Du är envis.  :)
Ordet "fenni" hos Tacitus avser med största sannolikhet samer.
Håller på att skriva ett lite längre inlägg om detta. Återkommer snart.
Návdi

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Betydelsen av ordet "finn"
« Svar #32 skrivet: september 10, 2007, 14:45 »
Bures !
Ásvas har via ombud bett mej lägga in följande svar till "tty".
Ásvas har f.n. icke tillgång till Internett.

Citat från: Ásvas
"tty" skriver följande under tråden "Paleo-europeisk substratum i samisk".
Lägger svaret under denna tråd eftersom det väl är här det hör hemma.

Citat från: tty
Tacitus talar om "Venedi", inte "Veneti", än mindre "Veni". Var har du fått den namnformen ifrån förresten? Är det kvänerna som spökar igen?

Tacitus nämner inget om att Venedi plundrar Fenni, utan att deras plundringståg sträckte sig över skogs- och bergsområdena mellan Peucini och Fenni.

Jag håller fullständigt med om att Veneti som bodde i nordöstra Italien med säkerhet inte ägnade sig åt att plundra Fenni, men det är det väl ingen som har påstått?

Lustigt tty på något vis tycker jag att du hela tiden bara går på de små detaljerna som egentligen saknar betydelse vid denna form av meningsutbyte?

”Vénethi (Véneti, Vénedi): 1. galliskt folk i nuvarande Bretagne; 2. folk vid Adriatiska havets n.v. kust på det nuv. Venedigs (Venetia, it Venezia) område; jfr lacus Venetus, Bodensjön; 3. ”vender”, slaviskt folk vid nedre Weichsel o Östersjön, kap 46. Tacitus använder enligt handskrifterna formen Venet(h)i, troligen på grund av förväxling med veneterna (nr 2 ovan), medan Plinius d:ä har den korrekta formen Venedi (Naturalis Historia 4, 97). Om de i Germania omtalade v. var den nordvästliga delen av slavernas stora befolkningsgrupp, är omtvistat; möjligen förhöll det sig så. Deras ursprungliga utbredningsområde låg i så fall kring mellersta och övre Dnjepr (B…) Härifrån utbredde sig slaverna tidigt åt väst och nordväst mot Weichsel. V. i kap 46 bor tydligen norr om Peucini och söder om Fenni (ung. Volhynien och ö. Polen). Jfr…” sid 179 Önnerfors kommentar till sin översättning av Tacitus.

[2] Venethi multum ex moribus traxerunt…Venderna…genomkorsa nämligen som stråtrövare alla skogs- och bergstrakter som höja sig mellan pevkinernas och finnarnas (Fennosque) land. Dock gör man bättre att hänföra dem till germanerna, eftersom….” Nå, vilka rövar de ifrån? Det torde nog vara från fenni och från pevkiner, för där finns ju inget annat folk just då där enligt Tacitus, om de inte kanske plundrar sig själva? (Det blev då i alla fall min slutsats.)

Veni då, “The Baltic Sea was once called the Venetic Sea (Venedos kolpos, Wendile mare), but we also know of the Venetic gulf on the northern Adriatic. Russia is called Venäjä in Finnish and Venemaa in Estonian. Additionally, the words for Russia and/or Russian language appear in Estonian as venäläinen and venelane and Old Prussian as vena (from wenidiz or wenediz).” Se Návdis hänvisning, www.veneti.info
« Senast ändrad: september 10, 2007, 15:29 av Gorm »
Návdi

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Betydelsen av ordet "finn"
« Svar #33 skrivet: september 10, 2007, 14:51 »
Citat från: Ásvas
Jag såg en kommentar om just detta, och då fick jag detta namn;

"Thus, therefore, the whole coast of Prussia, from Pomerania, as far, perhaps, as known, and certainly all the present Prussia Proper, was the Sinus Venedicus, Ptolemy's [Greek: kolpon]; and this was also Alfred's Cwen-Sae, for the north. I admit that when Alfred follows Orosius, he uses Adriatic for the Golfo de Venezia, but when he gives us his independent researches, he uses an indigenous name. Professor Porthan, of Abo in Finland, published a Swedish translation, with notes, of the Voyages of Othere and Wulfstan in the Kongl. Vitterhets Historie och Antiquitet Academiens Handlingar, sjette Delen. Stockholm, 1800, p. 37-106., in which he expressly couples Finland with Cwenland; and, in fact, considering the identity of Cwen and Ven, and the convertibility of the F and V in all languages, Ven and Fen and Cwen will all be identical: but I believe he might have taken a hint from Bussæus, who, in addition to his note at p. 13., gives at p. 22. an extract from the Olaf Tryvassons Saga, where "Finnland edr Quenland" (Finland or Quenland) are found conjoined as synonyms. Professor Rask, who gives the original text, and a Danish translation in the Transactions of the Skandinavish Litteratur Selkskab for 1815, as "Otter og Wulfstans Korte Reideberetninger," &c., though laudatory in the extreme of Porthan, and differing from him on some minor points, yet fully agrees in finding the Cwen-Sea within the Baltic: and he seems to divide this inland sea into two parts by a line drawn north and south through Bornholm, of which the eastern part is called the Cwen or Serminde, or Samatian Sea."

British Archaeological Association, Ph D William Bell.

Då så vi kan glömma iet, DET var en missuppfattning från min sida, men visst "spökar" kvänerna, kanske inte helt utan orsak?!
« Senast ändrad: september 10, 2007, 15:38 av Gorm »
Návdi

Utloggad WolfRock

  • Novis
  • Antal inlägg: 4
SV: Betydelsen av ordet "finn"
« Svar #34 skrivet: september 21, 2007, 18:25 »
Cwen-Sae = kommer från ryska namnet på Östersjön:
Kajanskoje More. Invånarna kallas kajaner.

Det är helt enkelt ett platsnamn, som betydelseglidit utefter hela
Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken med omnejd.
Villka de ursprungliga kvänerna varit; kanske vi aldrig får veta?  ???

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Betydelsen av ordet "finn"
« Svar #35 skrivet: juli 20, 2008, 16:49 »
En sådan hypotes är beroende av att språket likställs med en gemensam kultur/etnicitet/identitet, men kan man verkligen säga att alla som pratat samiska under exempelvis järnålder var samer?

Jeg ser ikke noen grunn til at ikke alle som snakket samisk kalte seg samer, alle de nåværende samiske og historisk kjente samiske gruppene oppfattet seg som samer fra Dälarna og Jemtland til øst-kysten av Kola halvøya, hvis etnonymet samer kom med det samiske språkets ekspansjon inn i Fennoskandia i jernalderen er det svært vanskelig å finne andre alternativer, samisken nådde sentrale Skandinavia og påvirket proto-skandinavsk allerede i den tidlige fasen.

Tacitus var aldrig på plats i Norden själv och fick förlita sig på andras berättelser, vad säger att han (eller hans sagesmän) inte klumpade ihop de som beskrivs utifrån hur de försörjde sig? Jag har inte påstått att det inte är förfäderna till dagens samer som han beskriver, vad jag däremot påstår är att man kanske ska höja blicken och reflektera över möjligheten att han beskriver flera grupper av människor med en gemensam ekonomi.

Ottar brukte ordet finn, men ut fra hans egen berettelse virket det klart at han snakket her om en spesifikk etnisk gruppe:

Citera
He had not previously encountered any cultivated land, since he departed from his own home; moreover for him [it] was all wasteland on the starboard, except for fishermen and fowlers and hunters, and they were all Finns;[/b] and for him [it] was always wide open sea on the larboard.

Vidare måste man ta med möjligheten att undanträngda eller assimilerade grupper av jägare/samlare pratat ett språk som inte finns bevarat.

Disse tidligere språkene er i dag endel av den moderne samisken.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Betydelsen av ordet "finn"
« Svar #36 skrivet: juli 21, 2008, 22:45 »
Enligt Novgorod-krönika kallas Bottenviken "Kajano More".
Vart framgår det att HELA Östersjön fått samma namn?!

Cwen-Sae = kommer från ryska namnet på Östersjön:
Kajanskoje More. Invånarna kallas kajaner.

Det är helt enkelt ett platsnamn, som betydelseglidit utefter hela
Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken med omnejd.
Villka de ursprungliga kvänerna varit; kanske vi aldrig får veta?  ???
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Betydelsen av ordet "finn"
« Svar #37 skrivet: juli 22, 2008, 00:16 »
Att det angelsaxiska Cwen-sae skulle komma från ryska Kajanskoje morje är milt sagt osannolikt, dels av språkliga skäl, dels för att den angelsaxiska formen är känd redan på 800-talet, vid en tidpunkt då det överhuvud taget inte fanns några ryssar vid Östersjön eller i dess närhet.

Utloggad Jotuni

  • Stammis
  • Antal inlägg: 356
SV: Betydelsen av ordet "finn"
« Svar #38 skrivet: oktober 03, 2008, 21:19 »
En tanke. Ordet "finn" har ungefär, så vitt jag vet, den etymologiska betydelsen "jägare, samlare vandrare" (jämför med tyskans finden och engelskans find och svenskans finna). Tanken är lockande att när man nämnt finnar i historiska källor och/eller ortnamn inte syftar på en etnisk grupp utan en ekonomi (detta skulle även förklara varför ordet "finn" finns i både Finnmark, Finnveden och Finland). Detta innebär självklart inte att "finn" aldrig har syftat på finnar eller samer som grupp/folk/osv eller att dessa jägare/samlare inte var samer men det manar till försiktighet.

/Johan

Finn har inte självklart aldrig syfata på finnar därför att ordet är en germaniskt ord. Vi vet från historia t.e Finn Folkwalda i Frisien som stridade i Finnsburgh i Frisien. Finn är vanligt mans (keltisk) namn i Irland. På vikingatiden irländare kallade norska vikingarna med ordet 'finn" (som betyder vit, eller bra) och danska med ordet 'dubh" som betyder svart. Finn är även vanligt mans första namn. Skulle det vara så atta Samlare stridade i Samlarborg i Frisien? Tror inte. Kanske keltiska betydelsen är mera sannolik. Även Sve-rige's rige härstammar från keltisk ord rik samma som man kan se i fornordiska kungodomarna Ranna-riki och Rauma-riki.

Om ordet finn i Norden betyder nytidens finnar eller samer eller båda?Jag tror att i på Tacitus tiden fenni betydde östersjöfinskspråkiga. Same och finska var på denna tiden ännu samma språk eller nästan samma. Det var en finskspråkig stam som kalledes 'kainulainen', kvener, cwen eller Khaideinoi av Ptolemaios.

För första gången germaniska källor använde ordet lappar var av dansk Saxo Grammaticus på 1200-talet. Ordet lappar nämns bara en gång i sagorna när kvenerna stridade mot dem. Sagorna är också från 1200-talet.


Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Betydelsen av ordet "finn"
« Svar #39 skrivet: oktober 03, 2008, 23:12 »
Att det angelsaxiska Cwen-sae skulle komma från ryska Kajanskoje morje är milt sagt osannolikt, dels av språkliga skäl, dels för att den angelsaxiska formen är känd redan på 800-talet, vid en tidpunkt då det överhuvud taget inte fanns några ryssar vid Östersjön eller i dess närhet.


Det angelsaxiska materialet om nord-områden har namnet "Cwen-sae" från Ottar och Olv Trygvassons saga. Dom pekar på Bottenviken.

Det ryska namnet för Bottenviken år 1370 är "Kajano More". Samma namn finns i dagens ryska geografi över Bottenviken.

Namnen förklaras av att de finsk-ugriska invånare av norra Finland kallade sej själva "Kainu-laiset" och deras inhav "Kainun Meeri".
Efter att de finsk-ugriska vänder i Ryssland la om till slaviska endrades "Kainun Meeri",  till "Kajano More", - senare "Kajansko more"

Att man i kungssagorna hittar "Kven-sjön" är riktigt - och den beskrivs ligga öst för Sverige - och öst i Kvenland. I såfall er Bottenviken främsta kandidat. Dock, i old-samlingarna finns också "Helsinge Haf" i samma område - men detta kan vara nuv. Bottenhavet.

Släktskapet mellan kvener och vender är alltså tydligt. Förbindelsen mellan "Vendland hin mikla" och det gamla "Vanaheim hin mikla" är också mycket klar. Från Torneå i norr till Wisla i söder - och efter Volgan ända in i Uralbergen.

Därför har saxiska och ryska källor två olika namn på samma sjö. Eftersom dom pratat två olika språk - på samma tid. Vad norrmän och svenskar fortfarande kan kalla "Kven-land" heter fortfarande "Kainuun-maa" eller "Kainuu" på officiell finska.

Språk-växlingen mellan finska och svenska är mycket gammal. 1/3 alla finska ord har svenska rötter. Bronsålderns och vikingatidens nära förbindelser mellan Viken, Uppsala, Ladoga och Kiev är väl dokumenterad, fast den kanske vore lite beaktad. Roslands kontakt med Baltikum och Östersjön har varit mycket nära - från bronsålderns glada början och ända in i vikingtidens bittra slut.

“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”