Författare Ämne: Samiske toponymer i Sverige  (läst 165760 gånger)

Utloggad Spiring

  • Stammis
  • Antal inlägg: 164
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #200 skrivet: maj 16, 2013, 15:13 »
En av finsk/samisk toponymtypen är möjligen namn 'selet'. Det finns över tusen ortnamn som slutar på 'selet'. De flesta av dem är i Västerbotten, Norrbotten och Västernorrland.

'Selet' är möjligen från finsk/samisk ord "selkä" som betyder rygg; fjärd. "Selkä" är mycket vanligt benämning för öppna vattenytor vid sjöarna och höjningar.

De flesta "Selet" torde väl vara bestämd form av sel, alltså lugnvatten, och har enligt följande källa motsvarigheter i exempelvis isländska och andra germanska språk:

http://runeberg.org/svetym/0792.html

Behandlas även i SAOB:

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/236/248.html
Gitarristens vardag:
Upp ur sängen
Klia strängen

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #201 skrivet: maj 16, 2013, 15:56 »
De flesta "Selet" torde väl vara bestämd form av sel, alltså lugnvatten, och har enligt följande källa motsvarigheter i exempelvis isländska och andra germanska språk:
http://runeberg.org/svetym/0792.html

Behandlas även i SAOB:
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/236/248.html

Säger inte emot. Samtidigt är det som Jotuni skriver, -sel, sele, och -selet är tydligt centrerade i landets norra inre delar. Kan det vara så enkelt att naturformen sel inte är så vanligt söderut, eller finns det andra orsaker?


Utloggad Spiring

  • Stammis
  • Antal inlägg: 164
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #202 skrivet: maj 16, 2013, 17:16 »
Säger inte emot. Samtidigt är det som Jotuni skriver, -sel, sele, och -selet är tydligt centrerade i landets norra inre delar. Kan det vara så enkelt att naturformen sel inte är så vanligt söderut, eller finns det andra orsaker?

Det finns väldigt många älvar, med forsar och tillhörande sel, i landets norra inre delar.  ;)

(För övrigt inte bara i de inre delarna - vid Sikfors, en tre mil från Piteå uppför älven, finns både Stor- och Lillselet. För att bara ta ett exempel.)

Men sen är det väl ofta så att vissa ord och ordformer lever kvar längre i vissa delar av landet än andra. Oberoende av ordets ursprung.
Gitarristens vardag:
Upp ur sängen
Klia strängen

Utloggad Jotuni

  • Stammis
  • Antal inlägg: 356
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #203 skrivet: maj 16, 2013, 17:18 »
Säger inte emot. Samtidigt är det som Jotuni skriver, -sel, sele, och -selet är tydligt centrerade i landets norra inre delar. Kan det vara så enkelt att naturformen sel inte är så vanligt söderut, eller finns det andra orsaker?

En orsak kan vara att ordet sel är andra dialektaler. Från Springs länk till Runeberg fårs svensk och norsk orden "sildra", "silder", "sildr".

När jag sökte alla ortnamn som innehåller "sild" fann jag 36 stycke ortnamn varav de flesta är i Dalarna. En stycke är i Kronoberg, 3 i Gotland, 2 i Gävleborg (Sildakorvamägg och Sildakorvalamm som är finska namnen) och 1 stycke i Värmland (sildasomyren som tydligt är en finskt namn).

Kognaten silke (i Runeberg länken) fanns 70 stycke från Skåne till Norrland, men tydligen några av dem påpekar på silk (tygmaterial). Av dem finns 2 sjöar (Örebro, Uppsala) och två vatten delar (båda i Örebro).

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #204 skrivet: maj 16, 2013, 17:23 »
De flesta "Selet" torde väl vara bestämd form av sel, alltså lugnvatten, och har enligt följande källa motsvarigheter i exempelvis isländska och andra germanska språk.

Just det.

-säle är ofta en passeringspunkt, precis som -ed. Därför finns det mycket intressanta och gamla ortnamn byggt på dessa toponym.

Rams-sele och Juns-sele t.ex. - ligger på var sin gren av huvudleden från Bottenhavet till Nord-Atlantern. Båda förleden ger direkta referenser till gamla berättar-traditioner och forntida mytologi.

Åker man över Ramsele hamnar man småningom på Ramstad, ute vid Atlanten.
Tar man vägen förbi Jun-sele hmnar man till Junkern och Junkerdalen. 

Därmed uppenbaras dom kanske mest intressanta blå linjer genom det historiska Nordens gröna bälte. Sen kan man ju fråga någon insatt i samisk och finsk mytologi vem denna Junkern - också kallad Storjunkern - var för en...  8)
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Jotuni

  • Stammis
  • Antal inlägg: 356
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #205 skrivet: maj 16, 2013, 17:28 »
Emsalö, med dubbelt namn på ö enligt ovan, hur kan det komma sig? Det ger intrycket av namngivning på två olika språk? Akkajaure t.ex kallas ibland för Akkajauresjön, alltså Akkasjönsjön.

Samiska geografiska namn är oftast beskrivande namn. T.ex. Jaurekaska betyder " mellan sjöarna" vilket i sin tur beskriver att där finns ett sel och en mårka - selet finns alltså inte med i namnet - men man vet av namnet att det finns ett sel sär.

Sal på Finska betyder ö skriver du. Har sal betydelsen ö, eller är det en viss typ av ö? Ö med berg, hög ö, låg ö, ö av sand?

Thomas

Den finska ordet är "salo" som betyder bred skog område, ödemark; en stor ö. Staden Salo i Finland fått sitt namn från ö, som redan i år 1000 blev fastland.

Ortnamn Emsalö heter på finska Emä-salo. Namnet har man lånat till svenskan (med liten slittning) till formen Em-sal-ö.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #206 skrivet: maj 16, 2013, 21:23 »
Tack Jotuni, det var alltså  det jag misstänkte.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Jotuni

  • Stammis
  • Antal inlägg: 356
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #207 skrivet: maj 21, 2013, 17:54 »
Åker man över Ramsele hamnar man småningom på Ramstad, ute vid Atlanten.
Tar man vägen förbi Jun-sele hmnar man till Junkern och Junkerdalen.

Intressant. Jag viste om In-dalsälven/Innan och Rauma/Rauma. Det finns tydligen andra namnparer.

Finsk ord för berg är "vuori". Ett annat ord är "vaara". Naturligtvist det finns ortnamn med vaara/vuori i Norrbotten men mer söder har namnet kanske förändrat att motsvara svenska uttalande.

När man tar natur-och terrängnamn som börjar med 'var' får man många som påpekar på berger. (Vard-, varg- är av annat ursprung?)

Skärskilt i Västerbotten finns många namn som börjar med vorr (kanske finsk "vuori) som ofta kan anknytas med bergar.

Spiring: Jag förstodde från Runeberg att 'sel' är känd i Sverige, Norge och Island, inte i andra germaniska spåk/länder.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #208 skrivet: maj 21, 2013, 22:51 »
Vare - på Samiska bör ju ha gett en del både för- och efterleder under seklernas gång också?

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Jotuni

  • Stammis
  • Antal inlägg: 356
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #209 skrivet: maj 21, 2013, 23:50 »
Vare - på Samiska bör ju ha gett en del både för- och efterleder under seklernas gång också?

Thomas

De är ovanlig att ett ortnamn har tre delar - först två samisk (finsk) ord och sen svensk berg/kulla osv som efterled. Efterlederna är ofta svenska namn (myr, berg, kulla, ås osv)

I Jokkmok och andra samisk områdena kan man tydligen ha många sådana. Kanske Tjåro-vara-tjärn i Jokkmok och Valle-vara-tjärn i Arjeplog är exemplar av samiska fördelar. Äldre namn kan ha slitit så att det är svårt at tolka. Slitning ha hänt med svenska namn.

Geråsberget i Malung Dalarna kunde ha samisk (finsk?) förleden "kero" som betyder trälös (kal), svensk ås och berg. I så fall tre delar men möljigen "kero" kan ha utveckat till gerås med s-genetiv.

Utloggad Spiring

  • Stammis
  • Antal inlägg: 164
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #210 skrivet: maj 22, 2013, 07:44 »


Spiring: Jag förstodde från Runeberg att 'sel' är känd i Sverige, Norge och Island, inte i andra germaniska spåk/länder.

Med "andra germanska språk" menade jag exempelvis norska... men Runeberg  tänker sig ett germanskt *silon; menar att ordet är släkt med verbet "anasilan", stillna, i gotiska, och även har sin motsvarighet i latinets "silere", tiga. Om ordet är lånat från finska eller samiska till norskan och svenskan så borde man kanske inte finna likheter i andra germanska språk.

Nu är Runeberg nästan hundra år gammal, så forskningsläget har säkert förändrats en del. Jag hade tänkt kasta en blick i Wesséns "Våra ord" (som "bara" är femtio år gammal) där hemma också, men glömde bort det.
Gitarristens vardag:
Upp ur sängen
Klia strängen

Utloggad Spiring

  • Stammis
  • Antal inlägg: 164
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #211 skrivet: maj 22, 2013, 08:00 »
När man tar natur-och terrängnamn som börjar med 'var' får man många som påpekar på berger. (Vard-, varg- är av annat ursprung?)

Jag har för mig att det anses komma av "vardberg"/"vårdberg", berg som användes för vårdkasar eller kanske vakthållning i allmänhet. Se till exempel "gårdvar", gårdens vakthund.

"Runeberg" i min post ovan är naturligtvis fel, "Hellquist" ska det vara. Projekt Runeberg är bara budbäraren, och den ska man inte skjuta på.
Gitarristens vardag:
Upp ur sängen
Klia strängen

Utloggad Jotuni

  • Stammis
  • Antal inlägg: 356
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #212 skrivet: maj 22, 2013, 11:36 »
Med "andra germanska språk" menade jag exempelvis norska... men Runeberg  tänker sig ett germanskt *silon; menar att ordet är släkt med verbet "anasilan", stillna, i gotiska, och även har sin motsvarighet i latinets "silere", tiga. Om ordet är lånat från finska eller samiska till norskan och svenskan så borde man kanske inte finna likheter i andra germanska språk.

Ju flera germaniska språken har samma ord desto osannolikare är lånet från finskan och samiskan.

Ordet sel är vanligt också i natur- och terrängnamnen. Till exempel Abborr-sel-mon in Bräcke Jämtland. I Pajala finns Alju-selän-vuoma i Kiruna Askas-selät (selät är flertal av selkä). Gran-sel-liden i Lycksele möjligen har svenska fördele, finsk/samisk delen och svensk efterdelen.

I finskan kan man kalla "selkä" (genetiv selän, avledning selänne) både bergen, åsar och också sjöar. Dock den svenska sel 'lugnvatten' passar bra med sjöar och älvar passar det inte bra med bergen.

Utloggad Jotuni

  • Stammis
  • Antal inlägg: 356
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #213 skrivet: maj 22, 2013, 11:58 »
Jag har för mig att det anses komma av "vardberg"/"vårdberg", berg som användes för vårdkasar eller kanske vakthållning i allmänhet. Se till exempel "gårdvar", gårdens vakthund.

Ortnamnen slitas med tiden särskilt då orden främmande dvs används inte ännu mera. Vanliga vardagsorden i ortnamnen tydligen slitas man inte så lätt. Om vard/vård blivit vara-/vare- är tydligen ovanlig däför att man måste ha ersättat konsonanten d med vokalen a eller e.

För övrigt orden vard/vård översättas till finskan som "vartio" (bokstavlig mening är vakt) som är lånord från urgermanisk språkets *wardu.

Utloggad Spiring

  • Stammis
  • Antal inlägg: 164
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #214 skrivet: maj 22, 2013, 12:12 »
Ortnamnen slitas med tiden särskilt då orden främmande dvs används inte ännu mera. Vanliga vardagsorden i ortnamnen tydligen slitas man inte så lätt. Om vard/vård blivit vara-/vare- är tydligen ovanlig däför att man måste ha ersättat konsonanten d med vokalen a eller e.

Man ska nog inte se det som att konsonanten ersatts, snarare att den fallit bort. Vardberg/Vårdberg blir Varberg, exempelvis. Det är rätt vanligt i svenskan - "gård" blir till exempel "går" i många dialekter, eller rentav "gål". Ett namn som Vålberg skulle möjligen kunna ha samma betydelse som Varberg.
Gitarristens vardag:
Upp ur sängen
Klia strängen

Utloggad Spiring

  • Stammis
  • Antal inlägg: 164
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #215 skrivet: maj 22, 2013, 12:19 »
Ju flera germaniska språken har samma ord desto osannolikare är lånet från finskan och samiskan.

Ordet sel är vanligt också i natur- och terrängnamnen. Till exempel Abborr-sel-mon in Bräcke Jämtland. I Pajala finns Alju-selän-vuoma i Kiruna Askas-selät (selät är flertal av selkä). Gran-sel-liden i Lycksele möjligen har svenska fördele, finsk/samisk delen och svensk efterdelen.

I finskan kan man kalla "selkä" (genetiv selän, avledning selänne) både bergen, åsar och också sjöar. Dock den svenska sel 'lugnvatten' passar bra med sjöar och älvar passar det inte bra med bergen.

Ja, eftersom det rör sig om nån slags naturnamn så borde naturen ge ledtrådar. Ett -sel/-sele/-selet som ligger nedanför en fors torde med stor säkerhet komma av det svenska. Rör det sig om ett berg långt från vattendrag, snarare från finska/samiska. Fast det är inte helt entydigt - ett namn som Storselberget ska troligtvis utläsas "berget i närheten av Storselet", och kommer då av det svenska sel. (Finns det något Gransel hyfsat nära Gran-sel-liden?)

Edit: Ja, tydligen ligger Granselliden bredvid byn (Vindel-)Gransele, som i sin tur ligger vid Vindelälven. Så troligtvis är det ett svenskt "sel" även i det bergsnamnet. Vilket i och för sig är logiskt, annars blir det ju tårta på tårta med både berg och lid.
Gitarristens vardag:
Upp ur sängen
Klia strängen

Utloggad Jotuni

  • Stammis
  • Antal inlägg: 356
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #216 skrivet: maj 22, 2013, 17:22 »
Edit: Ja, tydligen ligger Granselliden bredvid byn (Vindel-)Gransele, som i sin tur ligger vid Vindelälven. Så troligtvis är det ett svenskt "sel" även i det bergsnamnet. Vilket i och för sig är logiskt, annars blir det ju tårta på tårta med både berg och lid.

Du har det rätt. Ortnamnen bildat på andra ortnamn är ganska vanliga. Det finns även ortnamn som Al-sjö-sjön och Berg-liden.

En sak mera i "spekulationen" om finsk/samisk sel är namnet "säl". Kunde det vara bara annat skrivformen av sel? Till exempel i namnet Sälensobäcken som jag tolkar Selän-suo-bäcken. Det ligger närä Kaglesar (efterleden saari) och Mäggso (Mäkisuo). Säliåsen (Sundsvall) givit namn till Säliåsbäcken.

Det finns en svensk tolking av "säl" också (ett djur).

Ett ännu annat ortnam som möjligen kan ses i svenska ortnamn är finsk ord för älv - "joki" och dess avledning "juka" som har betydelser vattenfall, fåra (flodfåra), grav, fördjupning.

Jogasfall (Örebro län, Hällefors): Vid sjön Norr-Älgen som har damn. Vattenytan har varit lägre tidigare och tydligen en fors mellan Norr-Älgen och Skålviken i Skålsund

Jogasdammen (Jämtlands, Härjedalen): Vid Linån

Jugan (Dalarnas län, Mora): Sjön där är dam i Jugån åmynning.

Jugansbo (Dalarnas län, Avesta): Vid Jugansboforssen

Gunt-juga-älven (Örebro): I älven är Lanforsdammen

Utloggad Spiring

  • Stammis
  • Antal inlägg: 164
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #217 skrivet: maj 22, 2013, 18:45 »
Du har det rätt. Ortnamnen bildat på andra ortnamn är ganska vanliga. Det finns även ortnamn som Al-sjö-sjön och Berg-liden.

Off topic: Växjö är ett annat roligt exempel. Från början "vägsjön", syftande på en sjö där vägar möttes. Sjöns namn har sedan blivit namn på samhället som vuxit upp vid vägkorsningen. Men själva sjön heter numera "Växjösjön".
Gitarristens vardag:
Upp ur sängen
Klia strängen

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #218 skrivet: maj 22, 2013, 23:20 »
Off topic: Växjö är ett annat roligt exempel. Från början "vägsjön", syftande på en sjö där vägar möttes. Sjöns namn har sedan blivit namn på samhället som vuxit upp vid vägkorsningen. Men själva sjön heter numera "Växjösjön".


Objection your honour!


Växjö skrivs väg-sjö i en enda tidig källa. Det handlar nog trots vedertagen tolkning inte om en väg utan om något annat. Lite om det i den här tråden.




Men du får poäng för poängen, den stämmer ju ändå!  ;D
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Spiring

  • Stammis
  • Antal inlägg: 164
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #219 skrivet: maj 23, 2013, 08:25 »

Objection your honour!


Växjö skrivs väg-sjö i en enda tidig källa. Det handlar nog trots vedertagen tolkning inte om en väg utan om något annat. Lite om det i den här tråden.

OK, jag ändrar till:

Off topic: Växjö är ett annat roligt exempel. Från början, enligt vedertagen tolkning,  "vägsjön", syftande på en sjö där vägar möttes. Sjöns namn har sedan blivit namn på samhället som vuxit upp vid vägkorsningen. Men själva sjön heter numera "Växjösjön".
Gitarristens vardag:
Upp ur sängen
Klia strängen