Författare Ämne: Samiske toponymer i Sverige  (läst 165875 gånger)

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #60 skrivet: januari 16, 2008, 20:43 »
Jag har kollat på Rogen, men det verkar inte att finnas något äldre belägg än 1645.

Ifølge Lantmateriet er det et samisk navn på Rogen, Rovje.


Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #61 skrivet: januari 20, 2008, 22:46 »
Sonfjället i Härjedalen likesom Sona, Sonvatn i Nord-Trøndelag ligger i gammelt samisk område med flere samiske stedsnavn.

Ifølge en sørsamisk-norsk ordliste jeg har så eksisterer det et liknende elvenavn på sørsamisk sovvene som betyr stilleflytende utvidelse av eller lon. Ordet likner på sona men ikke 100% identisk. Jeg ser også på kartverket at Sona er en sideelv av hovedelva Stjørdalselva. Om den er mer stilleflytende enn Stjørdalselva vet jeg ikke.

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #62 skrivet: februari 17, 2008, 18:57 »
Rien og Riasten skal bety Rien og den mindre Rien.

Jeg har sett litt på Rien innsjønavnet. Jeg tror navnet kan være en kortform ha en relasjon til det sørsamiske navne på innsjø jaevrie i endingen av ordet -rie. I andre former brukes jaevrien som i jaevrien voernge- midt ute på vannet, midten av vannet, på det dypeste.

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #63 skrivet: februari 17, 2008, 23:29 »
Hur långt söder i Sverige hittar vi samiska ortnamn?

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #64 skrivet: februari 17, 2008, 23:38 »
Hur långt i söder finns det samiska ortnamn i Norge och i Ryssland och finns det samiska ortnamn i Danmark och på Island? Detta kan vara ganska intressant att veta faktiskt. Jag gör förnärvarande en ny läsning av Dag Strömbäck och Niel Price och andra som menar att Sejden i fornnordisk tro präglats av samisk religion. Själv menar ajag de till viss del har rätt. Den samiska kulturens utbredning är en viktig del i detta sammanhang.

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #65 skrivet: februari 18, 2008, 07:24 »
Hur långt söder i Sverige hittar vi samiska ortnamn?

I Sverige har jeg sett så langt syd som fjellstrøkene i Dälarna. I Norge er det så langt syd som til Hedmark, øst for Femunden. Hvis vi regner med samiske stedsnavn innlånt i finsk og russisk så fins de over hele Finland og deler av nord-vest Russland (Karelen, Kola).

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #66 skrivet: februari 18, 2008, 08:19 »
Om man tittar på samiska ortnamn och ortnamnselement som inlånats i svenska namn, vilket man kan förvänta om en äldre samisk befolkning trängts undan eller assimilerats av en germansktalande så förekommer de ned till Umeåtrakten i kustlandet och till norra Jämtland i inlandet.

Vad beträffar "Rien" så har jag tidigare påpekat att "-en" ändelserna i sjönamn är sena och inte mycket att bygga på språkhistoriskt. Den enda "Rien"-sjön jag känner till (i Horns socken i Östergötland) är tyvärr inte dokumenterad före 1660. Däremot verkar det inte osannolikt att ett namn som Jävre i Piteå kan höra hit. Finns jaevrie-formen även i Pitesamiskan?

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #67 skrivet: februari 18, 2008, 11:47 »
Däremot verkar det inte osannolikt att ett namn som Jävre i Piteå kan höra hit. Finns jaevrie-formen även i Pitesamiskan?

Sålangt jeg kan se er pitesamiskens variant jaav'rie og ja'urê (kilde Álgu samisk etymologidatabase).

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #68 skrivet: februari 18, 2008, 12:00 »
Bures !
Citera
Finns jaevrie-formen även i Pitesamiskan?

1. "Jaevrie" är i dag sydsamisk ortografi. "-ae-" i "jaevrie" kan likställas med "-á-" i andra samiska dialekter/varieteter. Uttalas som ganska långt ljust öppet "a" med dragning åt svenskans "ä". Hur samiska ortnamn i tidigare tider har skrivits eller uttalats kan vara ganska förvirrande...
Exempel:
Arvidsjaur är en förvanskning av Umesamiskans Árviesjávrrie (eller med talspråkets förkortade former Árviehávrrie eller Árvehure).  "Árvies betyder "frikostig, givmild, givande" och syftar förmodligen på att det är gott om fisk i sjön. "-á-" betecknar öppet, ganska långt a-ljud, som närmar sig svenskans "ä". 

2. "Pite-samiska" kallas också "Arjeplogsamiska", vilket väl kanske vore en bättre benämning.
eftersom både Umesamiska och Pitesamiska/Arjeplogsamiska har talats i Pite Lappmark. I dag endast ett tiotal talare av vardera dialekten. Insamling av pitesamiska ord och
standardisering av skrivning av ortnamn pågår. Pitesamiska ligger närmare Lulesamiska än
Umesamiska. Umesamiska är en övergångsdialekt mellan Pitesamiska/Arjeplogsamiska och sydsamiska. Ca 10 000 umesamiska ortnamn är insamlade och har fått godkänd ortografi.

Pehr Fjellström gav 1738 ut Grammatica Lapponica och Dictionarium Sueco-Lapponicum över umesamiskan. Den första samiska ordboken, Lexicon Lapponicum, (1780), av Erik Lindahl och Samuel Öhrling, har också tyngdpunkten på Umesamiska, men blandar även in delar av ordförrådet från Pitesamiska/Arjeplogsamiska och Lulesamiska. På grund av försöket att få flera samiska dialekter in i samma skriftnorm har ordboken en relativt stiliserad ortografi, som med varierande framgång återger verkligt samiskt språkbruk.

Israel Ruong disputerade 1943 med avhandlingen Lappische Verbalableitung dargestellt auf Grundlage des Pitelappischen.
 
Den samiska befolkningen som bodde i kustområdet i Bottenviken, och som ursprungligen
talade ett centralsamiskt språk har troligen under perioden 800 - 1300 talet, dels assimilerats i den skogs- och fjällsamiska befolkningen, dels i den jordbrukande befolkningen och lämnat tydliga spår i Umesamiska, och troligen också i de svenska dialekterna efter kusten. (Mikael Svonni).

I sommar anordnas en kurs i Umesamiska i Gávtsjávrrie / Ammarnäs. Info Umeå Universitet.   



Návdi

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #69 skrivet: februari 18, 2008, 12:23 »
Jeg ser at det er et Jävrasundet i Bergsvatnet i Laxå kommune, Örebro län. Kan dette navnet komme fra svenske jävra (banneord norsk jævla) eller kan det komme det fra samisk jävra, innsjø?

http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/_s2rx001/313204c1/p2/0000193a.pdf

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #70 skrivet: februari 18, 2008, 12:46 »
Hur långt söder i Sverige hittar vi samiska ortnamn?

I Sverige har jeg sett så langt syd som fjellstrøkene i Dälarna. I Norge er det så langt syd som til Hedmark, øst for Femunden. Hvis vi regner med samiske stedsnavn innlånt i finsk og russisk så fins de over hele Finland og deler av nord-vest Russland (Karelen, Kola).

Okey! Finns det någon bra litteratur som visar utbredningen av samisk kultur under medeltid och forntid med ortnamn och det hela? Jag kan i och för sig leta fram det själv, men eftersom vi nu har redan insatta här så kan man ju fråga dem först.

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #71 skrivet: februari 18, 2008, 14:10 »
Hela texten kom icke med. Se nedan. Vet inte hur man får bort den här rutan ?
Návdi

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #72 skrivet: februari 18, 2008, 14:35 »
Bures Herulen !
Citera
Okey! Finns det någon bra litteratur som visar utbredningen av samisk kultur under medeltid och forntid med ortnamn och det hela? Jag kan i och för sig leta fram det själv, men eftersom vi nu har redan insatta här så kan man ju fråga dem först.

Det kan vara lite svårt att finna sammanfattande litteratur "med ortnamn och det hela", eftersom både samisk arkeologisk och historisk forskning och samisk ortnamnsforskning är så eftersatt - särskilt på svensk sida om gränsen. När det gäller ortnamnnsforskning så pågår registreringar på svensk sida (se bl.a.ovanstående inlägg) över hela det samiska området. 

Nordliga områden på norsk sida är de som hittills är bäst täckta, men allt är icke registrert där heller. Se bl.a.:
Qvigstad, Just 1938: De lappiske stedsnavn i Finnmark og Nordland fylker Instituttet for sammenlignende kulturforskning. Serie B, Oslo : Aschehoug, 1938. 273 s.
Qvigstad, Just: De lappiske stedsnavn i Troms, Oslo 1935.
Qvigstad, Just 1944: De lappiske appellative stedsnavn. Instituttet for sammenlignende kulturforskning. Serie B. Skrifter ; 42. Oslo : Aschehoug
På den här sidan finns mera litteratur:
mnytud.arts.klte.hu/onomural/gb/volumes/ou1a1b/l_6.doc

För sydsamiska områden både på norsk och svensk sida är det mycket lite gjort. Det är därför Lappoid och jag diskuterar så mycket om ortnamn i sydsamiska områden.
Ortnamnsforskning är ett mycket krävande arbete.
Per- Martin Israelsson har gett ut en Svensk-sydsamisk, sydsamisk-svensk ordbok som också innehåller ortnamn. Den tog slut på en gång, så jag har ännu inte läst den...
Får återkomma med mera senare ...  :)

Du kan ju kika på den här sammanfattningen så länge... Håller inte med om allt som står där,
bl.a. icke den ensidiga uralska språkkopplingen. F.ö. bör Du läsa Zachrissons Möten i Gränsland (om Du inte redan gjort det...). Jostein Bergstøls doktorsavhandling Samer i Østerdalen, etnisitet i jernalderen og middelalderen i det nordøstre Hedmark rekommenderas också.
http://www.forskning.no/Artikler/2008/januar/1199712324.39/artikkel_print
Návdi

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #73 skrivet: februari 18, 2008, 14:40 »
Jeg ser at det er et Jävrasundet i Bergsvatnet i Laxå kommune, Örebro län. Kan dette navnet komme fra svenske jävra (banneord norsk jævla) eller kan det komme det fra samisk jävra, innsjø?

http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/_s2rx001/313204c1/p2/0000193a.pdf

Trur ikke "jävra" er noe svenskt banneord. Har bare hørt "jävla" .... :)
Návdi

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #74 skrivet: februari 18, 2008, 15:02 »
Jag har kollat på Rogen, men det verkar inte att finnas något äldre belägg än 1645.

Ifølge Lantmateriet er det et samisk navn på Rogen, Rovje.

Jeg tror -je i Rovje må være en kortform av en egen spesielt variant av -jávri nemelig -jere som synes å opptre i Vilhelmina området. Denne varianten er ikke nevnt i online samisk etymologisk ordbok.

Saaljere (Selsjöen), Vilhelmina, Västerbottens län
Aevjere, Vilhelmina, Västerbottens län
Aevjerenjaevrie (Avasjöen), Dorotea, Västerbottens län
Faahtjere (Fättjern), Vilhelmina, Västerbottens län
Luajerenjohke (Leiarälven fra Lejaren, samiske navnet må være Luajeren), Strömsund, Jämtlands län
Luvlie Faahtjere (Nedre Fättjern), Vilhelmina, Västerbottens län
Ohtje Raajere (Lill-Rajan), Dorotea, Västerbottens län
Raajere (Stor-Rajan), Dorotea, Västerbottens län
Stoer Gähtjere (Stor-Gitssjöen), Västerbottens län

Merk dobbeltformen Aevjerenjaevrie, dette kan tyde på at -jere er gammelt.

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #75 skrivet: februari 18, 2008, 15:07 »
Bures Lappoid !
Citera
Jeg tror -je i Rovje  må være en kortform av en egen spesielt variant av -jávri nemelig -jere  som synes å opptre i Vilhelmina området.

Det stemmer bra det. Olavi Korhonen har tagit det upp någonstans. Har icke tid att se efter
var... :)
Návdi

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #76 skrivet: februari 18, 2008, 15:47 »
Jeg ser at det er et Jävrasundet i Bergsvatnet i Laxå kommune, Örebro län. Kan dette navnet komme fra svenske jävra (banneord norsk jævla) eller kan det komme det fra samisk jävra, innsjø?

Kan också komma av finska järvi, det finns ganska många finska ortnamn i Laxåtrakten.

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #77 skrivet: februari 18, 2008, 19:05 »
Femunden är ju dock en stor sjö, så där borde det gå att hitta äldre belägg. Tyvärr är naturnamn betydligt mindre studerade än bebyggelsenamn och har i regel inte alls excerpterats lika noga.

När det gäller Horrmunden så är de äldsta formerna från 1600-talet Hårmon och Horrmån, det verkar alltså inte som namnet primärt slutar på -unden (kanske är det en analogibildning till Femunden?).

Ifølge Norsk stadnavnleksikon er det ikke oppgitt noen tidligst kilde på Femunden, men navnet er utolket og trolig et gammelt sjønavn, Femun/Femund nevnes. Kan være tilsvarende Velmund eller -und et elvenavn. Førsteleddet er uvisst men det antydet Feim i betydningen skum, engelsk foam.

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #78 skrivet: februari 18, 2008, 19:30 »
"I Rørostraktene har samene den tradisjon at mange navn innover Rørosvidda på diverse vann og sjøer er samiske navn. Endinga 'agen' i Røragen, Feragen, Bolagen, Malmagen skal være slik være gammelsamisk for en relativt liten sjø. Tilsvarende skal 'unden. være den store sjøen: Femunden, Aursunden. endelig skal 'asten' være samisk diminuitiv for den mindre av de to. Rien og Riasten skal bety Rien og den mindre Rien. Tilsvarende da for Rogen og Roasten. Dette stemmer forøvrig med disse vanns beliggenhet og størrelse. Da ingen språkforsker har sett på dette, får tradisjonen foreløpig stå for sitt eget utsagn."

Ifølge Norsk Stadnavnleksikon så virker ikke noen av disse navnene å ha noen enkel forklaring:

1. -agen endingene skal være isolerte til et område øst for Røros og i tilgrensende svenske områder. Det oppgis at området ikke var bebodd (?) i mellomalderen derfor kan ikke a i betydningen sjø, men at det kom komme fra av eller ave i betydningen vassamling.

2. Rien skal komme fra det tidligere navnet på elven Ria (1686) nå kjent som storelven. Er kanskje fra gammel germansk ord for elv.

3. Riasten skal også komme fra elvenavnet Ria, men -asten er utolkbar.

4. Roasten (Roassen Søe 1742) skal også komme fra elvenavnet Ria, men ifølge forfatter det må være språklig sammenheng mellom Rogen og Roasten slik at elva har gitt navnet til både Rogen og Roasten. Derfor mener forfatter at Ria ikke kan ha gitt navnene til Roasten og Rogen. Roasten er er derfor utolkbar.


Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Samiske toponymer i Sverige
« Svar #79 skrivet: februari 18, 2008, 20:13 »
Korreksjon nr 4 skal være Røa ikke Ria