Samiske toponymer i Sverige

[tty]

I princip, men eftersom texten var 1300 år gammal så har kartorna ändrats mycket kraftigt.

Kartan från 1482 finns här:

http://www.nb.no/nbvev/eksternvev/assets/images/ulm1.jpg

Medan du kan se en karta ritad strikt efter Ptolemaios text här:

http://penelope.uchicago.edu/Thayer/E/Gazetteer/Periods/Roman/_Texts/Ptolemy/2/10.html

Inte stora likheter eller hur?

[Návdi]

Återgår till begynnelsen av denna tråd, som tar upp samiska ortnamn som börjar på "tjå".
"Tj"-ljudet skrivs med nuvarande ortografi i nordsamiska med "č".
Lule-och sydsamiska skriver fortfarande "tj"-ljudet med "tj", liksom de icke heller vanligtvis brukar đ, ŋ, š, ŧ, ž. Lulesamiska och nordsamiska ligger mycket nära varandra, men i skrift ser de ganska olika ut - tyvärr.
"Tjahke" (sydsamisk) "tjåhkkå" (lulesamisk) och "čohkka" (nordsamisk) är samma ord i olika dialektala former. De lulesamiska och nordsamiska formerna betyder samma sak; "fjälltopp" eller bara "topp". Sydsamiskans "tjahke" betyder "lavt fjell med skog omkring, knaus". I allmänhet heter "fjälltopp" på sydsamiska "dalvese" eller "gaiseje" (nordsam. "gáisá").
Ex. Gudfjelløya heter Tjåehkere på sydsamisk.
När man ser på Tjåksbäcken, Tjåksudden och Tjåberget i Dalarna så har det med "tjahke" eller "tjå(e)hk" eller möjligen med "tjåktja" = tjäder att göra. Här måste man gå in och se närmare på naturförhållandena. Tjåeriebaektie kommer av sydsamiskans "tjårra, tjårroe" = fjällrygg, och "baektie" = klippa. Tjåervientjahke likaledes av sydsamiskans
"tjåervie" = horn, gevir, och "tjahke" = lågfjäll.

[Lappoid]

Sydsamiskans "tjahke" betyder "lavt fjell med skog omkring, knaus". I allmänhet heter "fjälltopp" på sydsamiska "dalvese" eller "gaiseje" (nordsam. "gáisá").

Den topografien du beskriver passer Tjåberget, men det er også skog på selve fjellet. Se bilde av skogkledde og lave Tjåberget (som med tilhørende område skal fredes).

[Lappoid]

[modererat]

Link til Tjåberg naturreservat http://www.orsa.se/miljoochhalsoskydd/naturreservat/tjaberget.html

Sydvest for Tjåberget er det et et fjell som heter "Romanoppi", og nordøst enn innsjø som heter Vässinjärvi, ikke på vedlagt kart.

[Lappoid]

Det blir jag ännu mer övertygad om när jag läser linken som Lappoid har sänt och som handlar om Solleröya eller Sollern i Femunden. Där nämns ett fjällmassiv vid sjön som heter Sålå-kinna ...
Link Solens Øy http://www.sverren.net/oversjodalen/sollern/solensoy.pdf

Ifølge Statkart i Norge kalles fjellmassivet Såle-kinna.

[tty]

Ett par påpekanden Tjåksudden och Tjåkbäcken är uppenbart sekundära till sjönamnet Tjåken (Tjåksudden går ut i Tjåken och Tjåksbäcken rinner ut från Tjåken). Det verkar osannolikt att en sjö skulle heta "berget".

Vad beträffar Tjåberget (och den närbelägna Tjåflon) så gör frånvaron av något "k" i namnet att etymologin måste betraktas som ytterst svag, ungefär i klass med mitt tidigare skämtsamma förslag att Uddjaur egentligen betyder Uddgölen och visar på en forna svensk befolkning i Sápmi.

Annars är Dalarna (bl a just trakten kring Tjåberget som Lappoid påpekade) mycket lämpliga för att studera substratnamn, finska nämligen. Titta t ex på namn som slutar på -lamm, -lamp eller -mäck, -mägg.
Det är inte svårt att räkna ut att lam(p) betyder "liten sjö" eller något liknande och ätt mäck/mägg är ett ord för berg.

[Lappoid]

Vad beträffar Tjåberget (och den närbelägna Tjåflon) så gör frånvaron av något "k" i namnet att etymologin måste betraktas som ytterst svag, ungefär i klass med mitt tidigare skämtsamma förslag att Uddjaur egentligen betyder Uddgölen och visar på en forna svensk befolkning i Sápmi.

Kan du si litt mer om ditt synspunkt på Uddjaur?

[tty]

Det var som sagt ett skämt för att visa att man med tillräcklig fantasi kan få till "etymologier" för praktiskt taget vad som helst.

[Lappoid]

Ett par påpekanden Tjåksudden och Tjåkbäcken är uppenbart sekundära till sjönamnet Tjåken (Tjåksudden går ut i Tjåken och Tjåksbäcken rinner ut från Tjåken). Det verkar osannolikt att en sjö skulle heta "berget".

(Til ditt forrige innlegg, takk, idag lærte jeg meg et nytt svensk ord)

Er det noen svensk etymologi til "Tjåk-"? Nå vet jeg ikke hvor sannsynlig det er, men kan det tenkes at Tjåken egentlig referer til et høyedrag i nærheten, for eksempel "sjøen ved fjellet Tjåk" eller noe i den retningen, men at fjellnavnet har gått tapt i et eventuelt språkskifte.

[Lappoid]

Annars är Dalarna (bl a just trakten kring Tjåberget som Lappoid påpekade) mycket lämpliga för att studera substratnamn, finska nämligen. Titta t ex på namn som slutar på -lamm, -lamp eller -mäck, -mägg. Det är inte svårt att räkna ut att lam(p) betyder "liten sjö" eller något liknande och ätt mäck/mägg är ett ord för berg.

Det stemmer, hvis du søker på for eksempel på navn som inneholder "noppi" så for du to svært avgrenset klusters i Sverige, enn i området i og nordafor Tjåbergsområdet og en annet i Finnskogen i Värmland ved norskegrensen.

[Lappoid]

Er det noen svensk etymologi til "Tjåk-"? Nå vet jeg ikke hvor sannsynlig det er, men kan det tenkes at Tjåken egentlig referer til et høyedrag i nærheten, for eksempel "sjøen ved fjellet Tjåk" eller noe i den retningen, men at fjellnavnet har gått tapt i et eventuelt språkskifte.

Tror jeg kan kanskje svare selv etter å ha lest en online svensk etymologisk ordbok.

Tjåk, m. = käft

Kanskje navnet Tjåken beskriver utseende til sjøen?

[tty]

Det stemmer, hvis du søker på for eksempel på navn som inneholder "noppi" så for du to svært avgrenset klusters i Sverige, enn i området i og nordafor Tjåbergsområdet og en annet i Finnskogen i Värmland ved norskegrensen.

Om du provar med namn som slutar med -järv respektive -järvi ser du en annan intressant effekt. Järvi-namnen finns i de områden där finska fortfarande talas medan -järv namnen indikerar områden där namnen påverkats av svenskan sedan finskan dött ut. Detsamma gäller för -lax och -lahti.

Din etymologi med tjåk = käke är troligen korrekt, åtminstone är det den som anges i litteraturen.

[Lappoid]

Vad beträffar Tjåberget (och den närbelägna Tjåflon) så gör frånvaron av något "k" i namnet att etymologin måste betraktas som ytterst svag,

Jeg har funnet i den online etymologiske svenske ordboken følgende:

Tjå = vänta

"Väntaberget" sier meg ikke noe, men så finnes det også to små øyer i Sverige som heter Madagascar og Afrika. Jeg vet i noen norske dialekter så bruker ordet "sjå" - "å se", kan hende det er beslektet med "tjå", for eksempel at berget har utsyn og utsikt.

[Lappoid]

Sollarö, Norrtälje kommune, Stockholms län (øy i havet) (Kan bety soløyen?)
Sollen, Leksan kommune, Dalarna län (øy i innsjø Stor-Flaten)
Sollen, Ludvika kommune, Dalarna län (øy i innsjø, Väsman)
Sollen, Mora kommune, Dalarna län (øy i innsjø, Kättbosjöen)
Sollen, Rättvik kommune, Dalarna län (øy i innsjø, Amungen)
Sollen, Smedjebäcken kommune, Dalarna län (øy i innsjø, Norra Barken)
Liss-Sollen og Stor-Sollen, Vansbro kommune, Dälarna (to øyer i innsjø Hulen)
Mjölksollen, Orust kommune, Västra Götaland (øy i havet)

Jeg har prøvd å finne etymologien på disse, men jeg greier ikke å lese skikkelig den svenske etymologi oppslaget på "Sol-".

Mer om Sol etymologi her, se også på forrige side for mer http://runeberg.org/svetym/0910.html

[Návdi]

Bures !
På
http://runeberg.org/svetym/0910.html
nevnes Sonfjället (o uttalas å).
På
http://no.wikipedia.org/wiki/son
sier man fölgende:

Navnet Son er ikke sikkert forklart i stednavnforskningen. En rådende oppfatning er at det har en elvetilknytning, i likhet med elva Sona i Nord-Trøndelag, som kommer fra Sonvatn. Navnet antas da å komme fra elven Såna som løper gjennom nabosognet Såner, så til Hølen og videre til Son og ut i Sonskilen som Hølenselva. Navnet har vært knyttet til verbet så, brukt om fiskens gyting, og da i betydningen «gyteelv». Det har også vært knyttet til verbet svona, å svinne inn, minke, slik at betydningen blir "elva som minker sterkt i tørketid". Tidligere i historien ble det blant annet også skrevet Soon, Zoen, Zoon og Sogn. Sistnevnte skrivemåte regnes for å være basert på en misoppfatning om at navnet kom fra ordet sogn; den ser ikke ut til å ha blitt brukt lokalt. Son ble offisiell skrivemåte i 1891; før det ser Soon ut til å ha vært mest brukt.

Sonfjället i Härjedalen likesom Sona, Sonvatn i Nord-Trøndelag ligger i gammelt samisk område med flere samiske stedsnavn.
Interessant dette her. Det er jo tydelig at de fleste tidlegere svenske eller norske stednavnforskere har prøvd å forklare stedsnavn så har de utgått bare fra det norrøne (fornnordiske) og oversett (?) det samiske. (Derav en masse kunstige påfunn.) Forklaringen er vel at de ikke har hatt pejling på samisk språk eller samisk forhistorie. Sånn er det vel til stor del fortsatt. Bergsland er et unntak. Men han kunne jo samisk.

[Lappoid]

Er det ord som begynner elller inneholder son som kan ha betydning i sørsamisk? Nærmeste jeg kommer i mine oppslag er soene (norsk sene, senetråd).

[Måns Sjöberg]

"Väntaberget" sier meg ikke noe

I Skåne finns Bialitt och i Småland Bidalite, båda med betydelsen "vänta lite". Vänteberget är kanke inte så tokigt ändå.

[Varga]

Diskussionen om betydelsen av ordet "finn" är flyttat hit: http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,1721.0.html

/Camilla

[Lappoid]

Norbert Strade nämner i "Möten i gränsland" att det är stora vanskligheter med att återföra flera
ortnamn i Dalarna på skandinaviskt ursprung. Ett av de namnen är Horrmunden. 

Jeg siterer fra "Streif i sør-samenes saga" av Kaare Granøyen Rogstad, Trondheim 1980. Jeg siterer fra en fotnote på s 55.

"I Rørostraktene har samene den tradisjon at mange navn innover Rørosvidda på diverse vann og sjøer er samiske navn. Endinga 'agen' i Røragen, Feragen, Bolagen, Malmagen skal være slik være gammelsamisk for en relativt liten sjø. Tilsvarende skal 'unden. være den store sjøen: Femunden, Aursunden. endelig skal 'asten' være samisk diminuitiv for den mindre av de to. Rien og Riasten skal bety Rien og den mindre Rien. Tilsvarende da for Rogen og Roasten. Dette stemmer forøvrig med disse vanns beliggenhet og størrelse. Da ingen språkforsker har sett på dette, får tradisjonen foreløpig stå for sitt eget utsagn."

Har språkforskere faktisk gjort undersøkelser på dette siden 1980?

[tty]

Generellt sett är ändelserna -an, -en, -n i sjö- och flodnamn att betrakta som bestämda artiklar och är som sådana ganska unga (ungefär 1500-talet). I medeltida belägg saknas de i stort sett undantagslöst. För att ta några exempel från Östergötland:
Vetur > Vättern
Rogx > Roxen
Gladh > Glan

Om det går att hitta medeltida belägg där sjöarna slutar på -unden, -agen o s v skulle det alltså vara ett starkt argument för att det är något speciellt med namnen. Jag har kollat på Rogen, men det verkar inte att finnas något äldre belägg än 1645. Femunden är ju dock en stor sjö, så där borde det gå att hitta äldre belägg. Tyvärr är naturnamn betydligt mindre studerade än bebyggelsenamn och har i regel inte alls excerpterats lika noga.

När det gäller Horrmunden så är de äldsta formerna från 1600-talet Hårmon och Horrmån, det verkar alltså inte som namnet primärt slutar på -unden (kanske är det en analogibildning till Femunden?).