Samiske toponymer i Sverige

[tty]

Denna namntyp syftar säkert i de flesta fall på att samer (=lappar) vid  någon tidpunkt uppehållit sig på platsen. Däremot är det inte några samiska namn och bevisar definitivt inte att det funnits samer i området sedan lång tid tillbaka. Denna typ av "etniska" ortnamn är vanliga i Sverige. I Dalarnas län finns sålunda (också enligt lantmäteriets site)

203 Finn-namn (syftar i svenskan på finnar (=finländare), inte samer)
49 Ryss-namn
29 Tysk-namn
15 Jut-namn (danskar)
13 Garp-namn (också tyskar, men äldre troligen medeltida)
1 Dansk-namn
1 Polack-namn

Och mera inhemskt:

21 Jämt-namn
20 Hälsing-namn
4 Tattar-namn

Om du vill se hur ett antal verkligt främmande icke-svenska ortnamn ser ut i detta sammanhang så sök, t ex (också i Dalarna) på namn som slutar på -lamm.

[Gorm]

Anledningen till att vi satt en gräns på antalet tecken är att folk inte ska behöva läsa långa textmängder eftersom det gör diskussionen svårare att följa, både för deltagarna och andra. Att posta flera på varandra påföljande inlägg är inte ett sätt att kringå denna begränsning. Se forumsregel 5.5 och 5.7. I fortsättningen kommer vi att radera diskussionsinlägg som är uppdelade på flera inlägg i denna tråd. Att begränsa sig är också en konst.

/Johan - Admin

[Návdi]

Takk "Lappoid" enn en gang for utmerket informasjon.
Du sparer mej en masse tid ...

[Lappoid]

Sollerön kallas av lokalbefolkningen bara "Soll" eller "Sold". Namnet är mycket gammalt och flera osannolika förklaringar har framförts, som t.ex. att namnet har med vikingsk soldyrkan att göra.
Ö heter "suolu" på nordsamiska  (akk./gen. "sullo"). På sydsamiska heter ö "sååle" (Vilhelmina-Vefsen "soole" - som skriver svenskt å-ljud med "o" så som i nordsamisk); vilket ligger mycket nära den äldsta skrivningen "Sool" (uttalat långt "å").

Jeg har søkt på svenske kartverket på toponymer som begynner på Soll-. Det er mange toponymer i Sverige som begynner på Soll- som ikke har noe med øyer å gjøre f.eks toponymer som begynner på Solli, men når vi isolerer Soll- til bare å gjelde beskrivelser av øyer så var det var flere enn det tilfellet du beskriver:

Sollarö, Norrtälje kommune, Stockholms län (øy i havet) (Kan bety soløyen?)
Sollen, Leksan kommune, Dalarna län (øy i innsjø Stor-Flaten)
Sollen, Ludvika kommune, Dalarna län (øy i innsjø, Väsman)
Sollen, Mora kommune, Dalarna län (øy i innsjø, Kättbosjöen)
Sollen, Rättvik kommune, Dalarna län (øy i innsjø, Amungen)
Sollen, Smedjebäcken kommune, Dalarna län (øy i innsjø, Norra Barken)
Sollenkroka ö, Värmdö kommune, Stockholms län (øy i havet) Ikke sikker på om navnet kommer fra øyen eller staden Sollenkroka.

Hvis vi i tillegg tar med ord som inneholder Soll og er relatert til øyer:

Liss-Sollen og Stor-Sollen, Vansbro kommune, Dälarna (to øyer i innsjø Hulen)
Mjölksollen, Orust kommune, Västra Götaland (øy i havet)
Parasollet, Östhamar kommune, Uppsala (øy i havet) NB mistenker denne å være av ganske ny dato fra Parasol!

Om absolutt alle disse er av samisk opprinnelse vet jeg ikke, men tettheten virker størst i Dälarna på "Sollen" navnet på øyer og i dette området vet man at det har vært samer i historisk tid.

[Návdi]

Bures ain "tty" !
Att "Finn"-ortnamn i Sverige uteslutande skulle syfta på vad som i dag kallas "finnar" eller "finnländare" är helt fel. Där får både Du och lantmäteriet tänka om.

Det fanns ingen riksgräns i fjällen mellan Norge och Sverige norr om Dalarna före 1751.
1273 upptecknades Jämtlands gräns mot Härjedalen, Trøndelag, Finnmork och Ångermanland
i Jämtlands landsskrå. Den norske kungen krävde då skatt av "finnene" i Finnmork - men Finnmork var icke en del av det norska riket. Till Finnmork räknades vid denna tid Ångermanälvens övre område.

Från år 1355 finns ett brev från en norsk drots, utfärdat i Magnus Erikssons namn. Magnus Eriksson  var  då kung över både Norge och Sverige. Brevet är ställt till alla män i Österdalarna, dvs. den  norrøna (nordiska) befolkningen i socknarna i övre Dalarna. Det gäller en tvist om vem som har rätt till sjön Horrmunden och "Fuludals skog"- sockenbor från Lima och Mora (Våmhus) eller den norske drotsen. Området var under denna tid norskt kronogods. Kronogodset var förmodligen byggt på beskattning av och varuutbyte med den samiska befolkningen. (Nils Blomkvist "Moras medeltidsarv").

Jämtland, Härjedalen, Idre och Särna räknades som tillhörigt det  norska och från 1537 danska riket - fram till freden i Brömsebro 1645. Bohuslän blev avstått till Sverige vid freden i Roskilde 1658. Striden om området har böljat fram och tillbaka. Jamtarna har också gjort uppror mot överheten flera gånger. Sammanfattningsvis kan man tala om 1178-1536 som Norsktiden, 1537-1645 som Dansktiden och 1645- ? som Svensktiden...

Många äldre dialektutryck i jämtska og trønderska är helt identiska. Därför torde man kunna sluta sig till att den äldsta norröna (fornnordiska) begyggelsen i Mellan-Norrland kom från nuvarande Trøndelags-området. I området finns också många norska ortnamn. De äldre Finn-namn som finns i området syftar då också på samer. 
Historikern Leiv Olsen, Stavanger, har kunnat göra troligt att ett stort antal äldre ortnamn (stedsnavn) på Finn i södra Norge, syftar på samer -  inte minst i sydöst (för ref. se Möten i gränsland.).

[Návdi]

Bures "Lappoid" !
Observeras bör följande:

Ö heter "suolu" på nordsamiska  (akk./gen. "sullo"). På sydsamiska heter ö "sååle" (Vilhelmina-Vefsen "soole" - som skriver svenskt å-ljud med "o" så som i nordsamisk); vilket ligger mycket nära den äldsta skrivningen "Sool" (uttalat långt "å").

Dvs.: Den äldsta skrivningen och det äldsta lokala uttalet är respektive "Sool" och
"Såål". Detta ligger då helt nära det sydsamiska "sååle".
Det äldsta uttalet och skrivningen av de ortnamn Du nämner som har med öyer å gjöre bör undersökes... Takk for tipset ! 

[Lappoid]

Umeå har med stor sannolikhet samiskt ursprung - jfr. Umba på Guoládat (Kola). På nordsamiska Upmi/Ubmi, sydsamiska Upmeje, umesamiska Ubmeje. Jfr. Ubmeje tjeälddie (Umbyns sameby). Finskans Uumaja är sekundärt. Upmi/Ubmi är svårförklarligt, men -je kommer av jeanoe = älv.

Du trenger ikke refere til stedsnavn helt på Kola, jeg fant i på svenske kartverket også:

Ubmas, Gällivare kommune, Nordbotten län, innsjø
Ubmask, Jokkmokk kommune, Nordbotten län, innsjø
Upmiesvaajja, Strömsund kommune, Jämtland län, fjell

Lappoid

[Lappoid]

Sollerön kallas av lokalbefolkningen bara "Soll" eller "Sold". Namnet är mycket gammalt och flera osannolika förklaringar har framförts, som t.ex. att namnet har med vikingsk soldyrkan att göra.

Det er en øy i Femunden, Hedmark som heter Sollerøya. Ifølge en beskrivelse på en webside mener de at følgende er forklaringen:

Sollerøya er svensk og stammer fra Sollerön i Siljan
ved Mora, - oversatt til «Solens øy».

[...]

Navnet «Sollerøya» må være eldgammelt. I Sverige er navnet oversatt til «Solens øy». Det kan komme av utseendet. Både Sollerøya og Solerön er ganske runde og flate,
slik forestillingene om solskiva var på den tida. Mer sannsynlig er forklaringen
en kultus til ære for sola. Soldyrkelse var ikke uvanlig før vikingtidas blotinger og ofringer til
åsagudene. Et sagn forteller også at øya i Siljan i uralders tid var et kultsted.

Link Solens Øy http://www.sverren.net/oversjodalen/sollern/solensoy.pdf

Lappod

[tty]

OK, Navdi jag uttryckte mig slarvigt. Jag skulle ha sagt "på svenska" inte "i Sverige". Det finns ett antal finn-namn i Jämtland som säkert avser samer, t ex namn på finnhus- och finnkoj-.
Dock syftar även där en del av namnen på finnar. I Härjedalen är t ex större delen av finn-namnen koncentrerade till den östligaste delen av landskapet i Ytterhogdal en känd finnbygd där det även finns en del finska ortnamn.

I Dalarna är det dock så att namnen till helt övervägande delen avser finnar, inte samer, helt enkelt därför att det nästan inte finns några finn-namn i de fordom norska Särna och Idre (vilket f ö antyder att det inte kan ha funnits många samer där under den norska tiden). Däremot är det gott om finn-namn i övriga delar av Dalarna där det ju också förekom en omfattande bosättning av finnar under framförallt 1600-talet. En bosättning som f ö efterlämnat mängder av lättidentifierade finska ortnamn.

Jag har faktiskt försökt hitta belägg på att "finne" använts för same i svenskan och har bara anträffat ett fall från Ångermanland. I det fallet syftar källan dock på en "finne" som bodde i det då norska Jämtland.

[tty]

Det finns en liten hake när det gäller Sollerön. Den äldsta formen (1325) är faktiskt "Sold" inte "Sool" och "Sold" är också den helt dominerande formen under medeltiden och 1500-talet. Den stämmer också betydligt bättre med den nutida formen (Sold > Solderön > Sollerön)

[Návdi]

Det finns en liten hake när det gäller Sollerön. Den äldsta formen (1325) är faktiskt "Sold" inte "Sool" och "Sold" är också den helt dominerande formen under medeltiden och 1500-talet. Den stämmer också betydligt bättre med den nutida formen (Sold > Solderön > Sollerön)

Bures "tty" !
Där har Du rätt. Var lite slarvig med skrivningen. Den äldsta nedtecknade formen är "Sold" (1325). "Sool" förekommer skriftligt från 1664. Men jag tror i alla fall att jag är på rätt spår.
Det blir jag ännu mer övertygad om när jag läser linken som Lappoid har sänt och som handlar om Solleröya eller Sollern i Femunden. Där nämns ett fjällmassiv vid sjön som heter Sålå-kinna ...
Link Solens Øy http://www.sverren.net/oversjodalen/sollern/solensoy.pdf

[tty]

Ptolemaios gjorde en karta där han kallade området under polcirkeln för Finlappeland.

Det måste du ha fått om bakfoten. Ptolemaios karta finns överhuvud taget inte bevarad. Däremot hans text som beskriver hans karta i detalj. Ditt "Finnlappeland" kommer säkert från någon "förbättrad" version av Ptolemaios, varav flera utkom under 14- och 1500-talet. Namnet "lappar" nämns såvitt jag vet inte förrän på 1100-talet. Ptolemaios talar bara om "finnoi" som levde på den stora ön Scandia som enligt honom låg utanför Weichsels mynning och sträckte sig mellan 57gr40min och 58gr30min latitud (alltså en bra bit söder om polcirkeln) och tre grader i longitud. Om dess invånare säger han:

(min översättning, tyvärr tycks det inte fungera att citera med grekiska tecken):

"Den kallas själva Scandia och dess västra del är bebodd av Chaedinerna, dess östra del av Favonerna och Firaeserna, dess norra del av Finnarna (Fínnoi) dess södra del av Gouterna och Daukionerna och dess centrala del av Levonerna"

Man har gissat att Fínnoi skulle vara samer, Goutai götar och Daukiones daner, men ingen av identifieringarna är säker. De övriga namnen finns det knappast ens några gissningar om.

Man har också gissat att näsoi Alokiai (de Alokiska öarna)  som enligt Ptolemaios låg någonstans nordväst om Jylland skulle ha  med namnet Hålogaland (nordnorge) att göra, men det är också en ren gissning.

[Lappoid]

Det äldsta uttalet och skrivningen av de ortnamn Du nämner som har med öyer å gjöre bör undersökes... Takk for tipset ! 

Kjenner du noen som kan undersøke det? Jeg syns den geografiske distribusjonen er merkelig hvis de skulle være av svensk opphav, de syns å være utvilsomt mest tilstede i Dalarna og jeg kan heller ikke se at alle disse øyene i Dalarna skulle ha noen annet felles enn at de er øyer, de fins både ganske store og ganske små øyer, noen virker flate og andre virker kupperte ifølge terrengkartet, og alle har navnet Sollen

Lappoid

[Lappoid]

Jeg merker meg at toponymer som begynner med "Lapp" er fraværende i Skåne, Blekinge, Halland og viser ellers en avtagende trend fra Svealand og sydover i Götaland, Lappnavnene er også rike langs hele kysten fra Svealand og nordover, merkelig nok fins det også Lapp stedsnavn på både Öland og Gotland. Stedsnavn som begynner på Finn derimot er også representert i Skåne, Blekinge og Halland . Det for meg til å spekulere om dette kan vise samenes tilstedeværelse i datidens Sverige på det tidspunktet Lapp navnet på samene ble introdusert?

Lappoid

[tty]

Ett påpekande: Finn är ett väl dokumenterad fornnordiskt personnamn, och förekommer som sådant i många ortnamn.

Notera också att svenskan har ytterligare ett ord "lapp" med betydelsen 'litet stycke' (speciellt, men inte enbart, om textilier) och ett verb "lappa" 'laga, plocka ihop'. Dessa förekommer säkert i vissa av ortnamnen.

Och än en gång: Det finns egentligen inte något som tyder på att finne använts som ord för same i svenskan.

Om du är intresserad av äldre namnformer så kan då få fram dem för de flesta landskap på:

http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/index.htm

Om du har lust kan du ju studera namn på tysk- och garp- och se vad de säger om tyskarnas utbredning i Sverige vid olika tillfällen (garp-namnen är äldre)

[Návdi]

Det äldsta uttalet och skrivningen av de ortnamn Du nämner som har med öyer å gjöre bör undersökes... Takk for tipset ! 

Kjenner du noen som kan undersøke det? Jeg syns den geografiske distribusjonen er merkelig hvis de skulle være av svensk opphav, de syns å være utvilsomt mest tilstede i Dalarna og jeg kan heller ikke se at alle disse øyene i Dalarna skulle ha noen annet felles enn at de er øyer, de fins både ganske store og ganske små øyer, noen virker flate og andre virker kupperte ifølge terrengkartet, og alle har navnet Sollen

Lappoid

Bures "Lappoid" !
Jeg kjenner ikke noen annen enn meg selv som har tatt opp dette navnet som mulig samisk.
Og jeg har for så vitt begynt. Det er altså min primære påstand at "soll" eller lignende i stedsnavn i flere fall har med sydsamiskens "sååle, såålen (gen.)", lulesamiskens "suoloi, suollu (gen.)" eller nordsamiskens "suolu, sullu (gen.)" å gjøre. Dette hvis det gjelder øyer eller stedsnavn som er knytta til øyer (som eks. Sålå-kinna). De stedsnavn på "Sollen" i Dalarna som Du tar opp er spesielt interessante, når man ser på sydsamisk genitiv.

[Návdi]

Bures "tty" !
Uppgiften om Ptolemaios "Finlappeland" fann jag här:
http://yle.fi/elavaarkisto/?s=s&g=7&ag=62&t=203&a=1933
YLE  har en "ordsnok" som heter Erik Fellman.
Får väl nån gång gå in och se på Ptolemaios text.

[Lappoid]

Dette er den geografiske spredningen av Sollen øyene i Dalarna.

[tty]

Hittat den! "Finlappeland" kommer från Ulm-utgåvqn av Ptolemaios från 1482 där Nordeuropa är helt omritat i förhållande till "ursprungs-Ptolemaios". Det är bara att konstatera att Yle's ordsnok är totalt okunnig i geografihistoria.

[Návdi]

Tack "tty" !
Men Ulm-utgåvan bygger väl ändå på Ptolemaios text ?