Inom forskningen har många menat att Jul har emanerat ur ordet hjul som en symbol för solen. Midvintern firades ju för solens återkomst. Ett exempel på detta är dyrkan av Mithras. Han identifierades (förutom att att han var en soldatgud) med den obesegrade solen, solis invicti. Skälet varför kyrkofäderna lät flytta festen av Jesu födelse den 6 januari till 25 december berodde på hedningarnas vana att fira solgudens födelsedag som då var den 25 december. Han var ljusets gud och på flera statyer av honom så står han med ett hjul med fyra ekrar bredvid sig. Detta fyra-ekrade hjul är en symbol för solen. Att detta slags hjul var en viktig symbol i Norden och i Europa symbol kan vi framför allt skåda under bronsåldern. Flera av våra hällristningar är hjulbilder med fyra ekrar och föremål av hjul har hittats i riklig mängd i Europa. Det forngermanska ordet för hjul är ”Giuli”, hjul i det gotiska språket är ”hiul”, och fornsaxiska språket heter det ”hweol”. I flera sägner berättas om att man firade midvinter med att bl.a. rulla brinnande hjul nedför berg och kullar. Det är inte bara Mithras som har avbildats med detta slags hjul, utan även Merkurius. I det byzantinska hovet nämns att goterna, vilka ju här måste menas ruserna, väringarna eftersom det var under 900-talet, firade en fest vid jultid. De var klädda i zoomorfa dräkter, skrek och hojtade ordet tul, tul, tul, (grek τούλ, τούλ, τούλ) samtidigt som sprang runt kejsarens cirkelformade bord. Jul på grekiska heter idag också τούλ och det grekiska korset har fyra lika långa armar.
Nu har emellertid de allra flesta filologer dock avfärdat sambandet mellan hjul och jul. Att det franska ordet joli skulle härstamma från vikingarnas jol (jul) har också avfärdats på rent språkliga grunder. På franska het jul Noёl, som i äldre tidigmedeltida skrifter stavades joёl som är en nedslitning av latinets "(dies) natalis". På spanska säger man "navidad". Det tidigare nämnda youltide, jouhula etc har heller ingenting med det skimrade eller vacker att göra. Exakt vad ordet betyder lär vi kanske aldrig få veta. Vi vet dock att Oden kallades för Jólnir, som inte kan förknippas med hjul. I Ágrip kan vi dock läsa var julen har fått sitt namn: ”var af Jólnir [d.v.s. Oden] jól kolluð”. Här vill jag dock göra en invändning. Orsaken till varför Oden kallas för jólnir beror på nog mer på att man firade honom vid denna viktiga högtid. Jul har alltså inte fått sitt namn efter odens smeknamn utan det är tvärtom.
