Författare Ämne: Asarna  (läst 21445 gånger)

Àsvas

  • Gäst
SV: Asarna
« Svar #20 skrivet: augusti 09, 2007, 01:10 »
Ja, det var fel av mig att kalla den regenererande kraften för Moder jord. Det var inte någon kvinna det var frågan om. Det kom senare. Personifieringen.
Jag vänder mig också mot att du avfärdar dessa teorier med att det är en "särartfeministisk" teori. Detta har inget med moderna feministiska rörelser eller psykoanalys att göra.
De jägarkulturer du omnämner de har just denna regenerering av det jaktbara viltet, de har grottorna som viltet kommer ifrån, de har shamanismen. Sedan togs element från detta upp i jordbruksekonomin, i deras kult, för regenerering, återfödelse, jordbruksåret. Man ser att det finns övergångsformer mellan jägarkulturer och jordbrukskulturer och exemplen är hämtade från arkeologiska fynd vid utgrävningar.
Från paleolitisk tid finns det grottmålningar och grottristningar som visar shamaner tillsammans med stora hjordar av djur. Statistiskt finns material som visar just könsorgan av honor tillsammans med bison. Man såg grottorna, antas det, som ett ställe för regenerering av djuren. Det finns myter hos nu levande folk om detta. Man tänker sig att hällristningar, skålgropar etc visar detta med djuren. Samerna tex hade vid sina fiskesjöar "sejtar" med skålgropar, som man smorde med blod och fett för att "få fiskelycka".

Apropå Allah, så lär Jahve också gå tillbaka på en kvinnlig gudom. Tyvärr kommer jag inte just nu ihåg vad hon hette, men jag ska ta reda på det.

Utloggad Heimdahl

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 634
SV: Asarna
« Svar #21 skrivet: augusti 09, 2007, 08:28 »
Man anser att under paleolitikum...

Vem/vilka är det du refererar till?

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Asarna
« Svar #22 skrivet: augusti 10, 2007, 12:58 »
Bures !
Det nordsamiska ordet för "Jord" är "Eatnan", vilket ordagrant betyder "Min mor".
Eadni (nom.), eatni (gen./akk.) = mor. "n" = possesiv suffix. Sydsamisk "Eatneme"
Ordet hänger också samman med ord som betyder "mycket" och "stor".
Návdi

Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Asarna
« Svar #23 skrivet: augusti 13, 2007, 21:55 »
Jag vänder mig också mot att du avfärdar dessa teorier med att det är en "särartfeministisk" teori. Detta har inget med moderna feministiska rörelser eller psykoanalys att göra.

Då ber jag om ursäkt. Det var inte min mening att sätta etikett på dina åsikter. Jag associerade från din felaktiga benämning av den regernererande kraften som "moder jord" till den ton man på senare tid kunnat läsa i vissa utomvetenskapliga artiklar i ämnet (Åsa Moberg i Ordfront ex vis). Där beskrivs gärna ett forntida utopia där alla människor dyrkade den stora modergudinnan innan krigiska manliga gudar tog över. (Plotten i Da Vinci-koden bygger f ö på samma tema.) Jag menar att det är rena rapakaljan.

Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Asarna
« Svar #24 skrivet: augusti 13, 2007, 22:01 »
Apropå Allah, så lär Jahve också gå tillbaka på en kvinnlig gudom. Tyvärr kommer jag inte just nu ihåg vad hon hette, men jag ska ta reda på det.

Jahve var vad jag förstått en midjanitisk himmelsgud (åskgud?) som israeliterna tog över. Han lär dock ha haft en kvinnlig motpart hos såväl midjaniterna som israeliterna (innan den israeliska religionen blev monoteistisk)

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Asarna
« Svar #25 skrivet: september 03, 2011, 19:19 »
Njaa.. I och för sig så har Áss (urgermanska *Ansuz) satts i samband med fornpersiska Ahura (gud) som anses komma från ett urindoeuropeiskt *Nsura, men etymologin är mycket osäker.


Innan hebreerna gjorde symbolen till verklighet och verkligheten till en abstraktion, hade även dom ett 'gudapar' som svarade till ett historiskt ursprung - för deras kungalinje och stam - kallad Elohim/Jehova och Ishtar/Ashera. Historikern Euhemeros har alltså ett mycket viktigt poäng när han förklarar begrepp som 'gud' och 'gudomar' som fragmentera lämningar av en bortglömd kulturhistoria. Utan detta förhållningssätt blir studiet av religioner knappt vetenskapligt.

http://en.wikipedia.org/wiki/Euhemerus

Går man på semantiken kan namn som Jehova och Allah spåras i 'heliga' begrepp från andra IE-kulturer, där ord som 'hov' och 'all-fader' respekterades och firades. När den *mosaiska tradition' uteslöt den kvinnliga aspekt av deras andliga hel-het, fick man även förtränga det sexuella aspekt i tillvaron och sålunda markera distans mot den gamla fruktbarhetskulturen. Moseboken beskriver fortfarande detaljerna.

Genom att kapa banden med ett 'jordisk ursprung' kunde man även ändra dom geneologiska rötter så dom passar med dom kulturhistoriska aspekt man själv önskar att lägga som bas för livsfilosofi och kulturutveckling. Resultatet blev alltså en 'människoskapad 'ideologi' - till förträngning för en tidigare kulturhistoria. Orsaken kan man ju undra över, men det handlar tydligen om historiska rötter som kapats, förträngts och med tiden glömts. Resultatet är alltså att man ersätter en kulturell rotlöshet med en konstruerad verklighet, där "den högsta sanningen får vila på det övernaturligas fasta grund".

---

Går man bakom den mosaiska tradition hittar man en hel del 'högheter' - vilka vi i vår 'post-mosaiska' kultur fortfarande kallar 'gudar'. När vi sen läser 1300-talets mosaiska definitioner av 'Aser' och 'Vaner' så träder samma fenomen i funktion även i norra Eurasien. Sen dess har såväl religionshistoriker som andra glömt att kolla om inte såväl Zeus och Pan som Oden och Tor faktisk representerar en kulturhistorisk tradition av konstituerande idealer - som Euhemerus förklarade - så länge den gamla kulturhistorien existerade som levande minnen efter ett etnologisk, språkligt  och kulturellt ursprung.

Sen har Herulen alldeles rätt i att man i tidigare tider hade "Aser" och 'Vaner' som ett gemensamt ord för "dom högsta" - vilket numer blir "gudar" . Sankritt-litteraturens "As-vinas" är ju ett bland fler exempel. Betäckningen finns alltså i ett antal indo-europeiska språk - och även i asiatiska språkgrupper. I vaneras egna språk - dom vendiska (fenno-ugriska) - uppträder 'aser och vaner' som profana ord, med betydelsen 'hem' (asuu) och 'gammal' (vanha).  'Oden' däremot, han betyder 'ny'...  8) 

Spridningen av 'As' som 'dom högsta' har tydliga linjer till dom s.k. arierna som dök upp såväl söder som öster om Svarta havet - innan elamiter började migrera västerut, och ta sej för bland dom gamla perserna. Senare migrationer norrut från Indien kom med tiderna att erövra Baktrien och nå Kaspihavets södra och östra del, varifrån vi fick 'mörka khazarer' och tartarer.

Det 'otroliga' är att dom alla hade ett gemensamt ord för 'dom högsta' - som till förväxling liknar ordet "As" och "Az" - som i Azeri och Azazel. Dravider och elamiter har alltså en gemensam tradition med perser och greker. På toppen av allt finns det fortfarande en stam i norra Indien som håller kvar på en drygt 3000 år gammal kulturtradition - där dom fortfarande kallar sej själva "Aser" efter den indiska mytologins Aser/Asvinas/Asura och den persiska varianten Ashuras/Ahuras...   :-X

https://quicktake.wordpress.com/tag/ahura-mazda/
http://akshay-chavan.blogspot.com/2009/09/asuras-of-today-bloodline-of.html
 



 
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Jotuni

  • Stammis
  • Antal inlägg: 356
SV: Asarna
« Svar #26 skrivet: september 26, 2011, 23:59 »
Sen har Herulen alldeles rätt i att man i tidigare tider hade "Aser" och 'Vaner' som ett gemensamt ord för "dom högsta" - vilket numer blir "gudar" .

Efter Aser-Vaner krige bytte aserna och vanerna "gisslan". Aserna sände Mimir till vaner, och vanerna sände Kvasir till aser.

Mimir tolkas den som minnas, kanske även minne själv. Kvasirs namn är knytit till alkohol jäsning.

Kvasir var den visaste man i Vanaheimr och de finns en uttryck bränvin är vises dryck.

Efter för många drycker minnen förloras.

Kanske bytet av Mimir och Kvasir är en personifikerat mytisk berättelsen av vad händer när man blir berusad.

Utloggad 123hopp

  • Stammis
  • Antal inlägg: 377
SV: Asarna
« Svar #27 skrivet: september 27, 2011, 09:59 »
En sån diskussion av gamla fragmentariska beskrivningar leder in i grundare och grundare vattnen. Mer produktiva riktningen kunde vara den som ledde in i shaman-liknande levande kontakt med Naturen, tycker jag.

Gamla synsätt angående Naturen var inte begränsade till materiella aspekter. Naturens formande energier hade sina "uppsyningsman", vilka kontaktades för samhällets räkning, enligt föreskrivna ritualer. Lantliga samhällena brukade tillbedja deras lokala vanir och akta sig för de krigiska Asarna. Kult av "Den Ende" som inbegriper hela världen i sig (c.f. memphitiska all-omfattande Ptah eller orfiska Zeus) var verklighet kanske bara för höga präster och profeter vid några få "himmelska" helgedomar. Men de religiösa abstraktioner från Främre Orienten, som vi adapterade så småningom, kom från den sista typen av miljön - sterila öknen där Den Ende var den enda uppenbar verklighet. Och på det viset har vi förlorat sensitivitet mot den egna naturliga miljön.

Här kommer en exempel. Hel eller Helle var en gång en mycket viktig gudinna för jordbrukutövande samhällena, tror jag. Liv-och-Död gudinna i en lokal dimension. Nuförtiden, vi gör sig av ("develop"... ha,ha) med hennes sakrala territorier utan någon som helst närmare eftertanke. Man lokaliserar t.ex. stora handelscentra på arealer vilka stått tomma sen kulten av Helle upphört. Mera tilltalande exempel kunde vara Hellasgården i Nacka kommun, där man kan motionera mellan gamla gravhögar och i Helles äng (ingång till Underjorden), begränsad med en stensträng. Vad är problemen med att inte komma ihåg att vi inkräktar för en gångs heliga platser!? Jo; de "heliga" energierna som är en del av Naturen, de finns kvar och reagerar med vår undermedvetna på ett okontrollerbar sätt... Resten kan ni begrunda och studera själv om ni har lust och tid därtill.

Utloggad Karlfredrik

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 346
SV: Asarna
« Svar #28 skrivet: september 27, 2011, 11:52 »
Gudem Eli senara Elohim eller Jahve - hade under Mesopotamisk forntid en fru:
http://en.wikipedia.org/wiki/El_(god)