Då var vi tre då, med - om inte samma uppfattning så i alla fall liknande uppfattning.
Jag tror nog att titulaturen var mycket viktig under denna tid, man ville absolut inte bli sedd som rövare eller våldtäktsman, man ville vara en man med heder! Det var viktigt att kunderna hade förtroende.
Dessutom, rövare skadade handeln så dom jagade man nog med ”blåslampa” för att försvara handeln.
Men det finns ju inte bara en sanning, det finns många – så visst, röveri förekom naturligtvis liksom inre och yttre stridigheter samt rena krigståg och Danagälder. Men på 300 år kanske det bara var 3 Danagälder, i stort sett en per hundra år. Vi har haft 2 världskrig på mindre än 100 år och ingen kan väl kalla oss för krigsmän, rövare osv – och också säga att handel inte förekom på 1900 talet…?
Visst blir det skott i öppet mål – det är jättepraktsikt, ingen jäkel kan motargumentera! Prova får du se! Skämt åsido, matematiken och logiken när man räknar lite på vikingatiden blir helt galen om man räknar att sjöfararna plundrade och stred sig fram i 300 år. Jag tror som du att visst hände det, men det var så ”sällan” att det räckte med förnamnet ”Ingvar” så visste alla vem det gällde, det fanns alltså inte två Ingvar. Bara 1 st Ingvar- en Toste, en Torkel och en Knut när det gällde Danagälder.
Ingen krigisk våldtagande och trälsäljande nation, har överlevt i 300 år av ständigt rövande om jag minns rätt. Alla ständigt krigiska våldsbenägna nationer och folk går under inom ungefär 100 år, antingen slår omgivande nationer helt enkelt ihjäl dem eller också tar de kål på varandra i strider om vem som är den bästa och viktigaste rövaren.
Ser vi vikingarna som handelsmän kan vi enkelt och logiskt få 300 år att fungera ur alla aspekter.
Alla vill ju se Svenska vikingar med spjut i hand stående saltstänkta i förstäven på enorma långskepp. Men långskepp funkar inte så bra som handelsskepp, de har taskig lastförmåga, mest beroende på utrymmesskäl - och de kräver många roddare = liten last = många att dela med = liten ynka vinst per person.
Många män betyder stor last av mat och vatten till männen, ju fler män - ju mindre last av varor får alltså plats. Så långskeppen är körda redan där.
Få män, stora skepp över östersjön, omlastning till mindre båtar som roddes upp för floderna = mycket varor, få män = hög vinst…
Så jag vill egentligen vända på hela denna tid. Jag ser det hela mer som att vikingarna utvecklade handeln, de var välkomna, de hade eftersökta varor, de byggde handelsstationer, utvecklade handeln ännu mer, blev rikare och rikare, avundsjuka uppstod, de började bli hårt beskattade, folk ville åt deras affärer, handeln minskade, stridheter uppstod, förstärkning togs hemifrån – och rena krig bröt ut. Man åkte hem, samlade folk och byggde upp flottor och ”arméer” samt reste till England och tog Danagälder bland annat. Alltså, vikingatiden började fredligt (med några få undantag) och avslutades med krigshandlingar och kristnande…
Thomas