Författare Ämne: samernas gudar?  (läst 16915 gånger)

Utloggad jesssie

  • Medlem
  • Antal inlägg: 27
  • Jessica
samernas gudar?
« skrivet: juni 15, 2007, 16:49 »
Hej!

Vad hade samerna för religion? Gudar?

Utförde de ritualer, back in the days?

Finns tron kvar bland några av dagens samer?

Är dagens samer mer/mindre troende kristna än andra skandinavier?

Någon som vet?

//Jessica

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: samernas gudar?
« Svar #1 skrivet: juni 19, 2007, 11:05 »
Bures Jessica !
Ja, jag vet - men det Dina spörsmål gäller är ett så omfattande område att förklara för någon som inte är hemma i samisk språk, kultur och traditioner att jag måste tänka ut en god sammanfattning. Till att börja med vill jag be Dig tänka över varifrån ord som "religion", "gudar" och "ritualer" kommer och i vilken tankevärld (kultur) de hör hemma...  :)
Návdi

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: samernas gudar?
« Svar #2 skrivet: juni 19, 2007, 13:12 »
Bures ain !
"Gorm" får ha mej ursäktad, men jag måste ta det här bit för bit - annars blir det icke något svar i det hele tatt ...
Jag börjar med detta:
Att bruka ordet "religion" när det gäller urfolks andliga traditioner menar jag är felaktigt och leder till felaktiga slutsatser. Att inte bruka begreppet "religion" eller "förkristen religion" (vilket stipulerar att det är "över och ut") om urfolks andliga traditioner innebär inte någon "nedvärdering", snarare tvärtom.

Urfolks traditionella sätt att leva var - och är -  att leva som en del av naturen. Icke bara "i kontakt med naturen", utan som en integrerad del av naturen. Man ser inte på sig själv som någonting vid sidan om eller stående över naturen, man är en integrerad del av den. Denna direkta, integrerade upplevelse av livet i alla dess aspekter kan vara svår att finna fram till i dag, men det är inte omöjligt. Urfolks andliga traditioner är en manifestation av att bokstavligen vara "ett med naturen" och kommer ur en direkt upplevelse av detta. För att förstå dessa andliga traditioner till fullo måste man alltså deltaga - ta del av de upplevelser som ligger till grund för traditionerna. Detta betyder förstås också att man måste vara förankrad i denna tradition.
Návdi

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: samernas gudar?
« Svar #3 skrivet: juni 19, 2007, 14:54 »
Bures ain!
Jag ska bara gå in på det centrala i den samiska "världsåskådningen". Därför börjar jag med trumman - govadas = ett instrument att framkalla bilder med (drömbild).
Bifogade bild är ett exempel på den centrala bilden på sydsamiska trummor, trumma nr 30 i Ernst Mankers "Der Zaubertrommel". Máilmmi čuolda betyder "Världspelaren".

Översättning och förklaringar av den samiska texten (nordsamiska):

* Den övre världen: 1. Boahjenásti - Polstjärnan, i vilken Världspelaren är fästad. 2. Almmi sarvva/sarvvis - Den himmelska älgen eller rentjuren. På denna plats står antingen en rentjur eller en älg på de gamla bevarade trummorna. Några gånger är älgen eller rentjuren helt uppe i toppen på pelaren. Almmi sarvva är en stor stjärnbild på den samiska stjärnhimlen. Observera att älg och rentjur heter nästan samma på samiska: älg = sarvva, rentjur = sarvvis.
* Den här världen: 3. Diermmes/Tordönets/Åskans kraft. 4. Bieggolmmái/ Vindmannen. Vindarnas kraft. (Som synes så menar jag också att ord "som gudar och gudinnor" inte heller passar in i beskrivningar av traditionella samiska föreställningar...).
* Den nedre världen: 5. De tre dagar varje månad då Aske/Mánnu/ = Månen är i den nedre världen. Aske är det gamla ordet för måne. Det betyder också "famn, sköte". Dessa tecken har senare för några (kristen påverkan) blivit till Áilegasolbmát/ Helligdagsmännen (fredag, lördag,söndag).
6. Pelarens rötter och en bäver (mádjit) mellan rötterna. Bävern lever både på land och i vatten.
7. Uvssot - ingången till de andra världarna (till shamanistisk bevissthet). Denna öppning går man in i när man brukar trumman.
Návdi

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: samernas gudar?
« Svar #4 skrivet: juni 19, 2007, 15:20 »
En gammal samisk jojktext som finns bevarad hos Jacob Fellman berättar:
"Vuoi, dán olbmo girdelemat / civká gaccepaš goaskina sealggis / čuoldan orro Skadesi suolu.../ Vuoi, denna varelses svingningar / kvittrar lappmesen på örnens rygg / Skadesi-ön ser ut som en pelare.../ "  Här beskrivs Skandinavien (Skadesi-ön) som en ö. Vilket den faktiskt var för ganska länge sedan...  Ulven beskrivs också i en gammal jojk som "Suolu gievra" - Den starke på ön... Ulven och björnen räknas i samisk tradition till människans närmaste släktingar - björnen betraktas också som samernas máddu (upprinnelse, rot).

Návdi

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: samernas gudar?
« Svar #5 skrivet: juni 19, 2007, 15:25 »
En samisk shaman (man eller kvinna) kallas för noaidi. Det betyder "den som ser". (Det finns flera "specialistbenämningar", men det går jag inte in på här).Ordet shaman kommer från tungusspråket och betyder "den som vet". I praxis har orden samma betydelse: att se är att veta. Det gamla namnet på den samiska trumman är govadas (= ett instrument att framkalla bilder med eller "drömbild") eller olika dialektala former av detta ord t.ex. gåbda(s), som också återfinns i ortnamn som Kåbdalis. På sydsamiska kallas trumman gievrie - kan möjligen ha något att göra med "gievra" (nordsam.) = kraftig, stark.

I samisk tradition är varje människa född med en fárrosaš - en följeslagare, som oftast ett fyrfota djur, fågel eller fisk. En noaidi har dessutom flera följeslagare kallade noaidegázzi.  De är av flera slag - en fågel eller en ren (för renar kan flyga, jfr. jultomten!) för resor uppåt, ett fyrfota landdjur för resor i denna världen, en fisk, orm, ödla eller annat djur som kan gå ner i vattnet eller under jorden för resor nedåt. Dessa följeslagare har kallats för olika saker i litteraturen: power animals/ kraftdjur, helping spirits/hjälpandar osv. Det är “hjälpandarna” som ger noaidien kraft. Ingen kan bli noaidi utan “hjälpandar” och bland dem är noaidiens fárrosaš den starkaste.

Traditionerna är lite olika i olika samiska områden. I norr bor dessa följeslagare i Básse várit  (Heliga fjäll), Basse vuovddit (Heliga skogar jfr. Holy Wood !) - i söder i Sájva.

I orda - trädgränsen - kan man gå och kalla på följeslagarna (ordda-gohččun). Det gör man genom att jojka. Följeslagarna lär en också hur man ska jojka.

Att jojka är en viktig del av noaiddástallan - att resa med hjälp av trumman. Genom att jojka och slå på trumman kallar man på följeslagarna, som ger en kraft att resa. Alla deltagande kan jojka. Att jojka är också ett sätt att minnas. Man kan jojka allt: människor, djur, händelser, landskap. Man kan jojka kärlek och väderlek, jakt och spådomar. Jojken är vägar till social kontakt. Att jojka är ett sätt att lugna renar och att skrämma vargar, att minnas de döda, att minnas vänner, också  fiender - att jojka är ett sätt att gå in i en annan värld.

Till noaidiens resor kan knytas olika platser i landskapet, ex. Guobdábákte (guobda =  trumma, bákte = klippa)  mellan Lilla Lule- och Pite älv, Basseuksa (Heligdörren) eller Ganiiuksa (Andarnas dörr, gatnihat är de dödas andar), Láhpe-gierge, som är en kluven sten med ett hålrum, som bär ned i underjorden.

En noadi kan göra resor i den här världen, den övre världen eller den nedre världen. Särskilt viktigt är det att hålla kontakten med máddarat (förföräldrarna). Att samiska gravar är lagda i ur (stenras), klyftor, vid vatten och på gamla stenåldersboplatser har att göra med att det ska bli så lätt som möjligt för de nyligen döda att komma till Jábmiidáibmu (De dödas "luft" eller "rike"). Där är allt som här, fast solen skiner inte...
Návdi

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
SV: samernas gudar?
« Svar #6 skrivet: juni 19, 2007, 20:56 »
Návdi: Visst underlättar det att vara en del av en tradition/kultur för att kunna förstå den men jag tror även att man lätt blir hemmablind. Att se en företeelse utifrån ger ett annat pespektiv och man ser kopplingar som är svåra att se om man är en del av studieobjektet. Jag menar inte att det ena är bättre än det andra men att de kompleterar varandra, vare sig man vill eller inte kan man inte hålla sig objektiv om man är en del av studieobjektet iställer för att se det utifrån.

Om man ska diskutera samisk religionshistoria begår man ett generalfel om man inte först tar upp den källkritiska biten. De flesta källorna till samernas religion härstammar från 1600- och 1700-talen då man gjorde nedteckningar, detta av fler anledningar. Dels för att få ett underlag som gick att använda när man skulle missionera i Norrland (känn din fiende, typ) och dels för att man var intresserad, något som gick i linje med tidsandan. I många fall är det svårt att läsa ut vem som refererat till vem och vem som var förstakällan. Dessutom måste man tänka på att de som samlade in texterna var män vilket innebär att man får ett manligt perspektiv, något som är generellt ganska vanligt.

Man kan även se skillnader i religiöst uttryck i tid och rum. Nåjden är t ex nästan helt utan undantag en man i de äldre källorna men senare återfinns även kvinnor och även nåjden "förmågor" skiftar. Det finns etnologiska nedteckningar från 1800-talet som bekräftar tidigare nedteckningar men det finns även sånt som nedteckats i senare tid men som inte har någon förankring i det äldre källmaterialet. Källmaterialet är digert men ibland motsägelsefullt.

För den som vill få en bra introduktion till den samiska religionen så rekomenderas Bissie - Studier i samisk religionshistoria av Hans Mebius.

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: samernas gudar?
« Svar #7 skrivet: juni 21, 2007, 11:16 »
Bures Johan !
Noaidi betyder alltså "den som ser". En noadi ser med hjälp av ett instrument som framkallar bilder (govadas). Då kan man inte vara "hemmablind" som Du skriver. Det är nämligen så att "denna företeelse" kan man inte se utifrån. Den måste man se inifrån. Annars ser man ingenting.

"Generalfelet" forskare gör när man vill försöka förstå noaiddástallan (samisk shamanism) är att man tror att man kan förstå något om man ställer sig och tittar på det utifrån genom präst-relationernas glasögon, som f.ö. är långt ifrån "objektiva". Det har skrivits spaltkilometer om "samisk religion" utifrån dessa prästrelationer, utan att man har kommit ett fjät närmare "tinget i sig"...

Noaiddástallans natur är sådan att det kräver deltagande för att man ska  förstå något.

Att prästrelationerna oftast nämner bara män som noaidier ger en helt felaktig bild av verkligheten. Ska här bara nämna några beteckningar på kvinnliga noaidier (utöver bara noaidi) i samiska dialekter:
noaideáhkku (nordsamiska), noitahk´k (östsamiska), noåjdiesaakkaa, ruvtege (sydsamiska), kuopas, kuopasiedne (lulesamiska), guaps (umesamiska). I umesamiska finns ett speciellt ord för en trumma som brukas av en kvinnlig noaidi - guaps-gåb´dee.

Det finns massor av specialbeteckningar på olika sorters noaidier, seere och botare. De starkaste noaidierna är de som jojkar och brukar trumman.

Návdi

Utloggad Micke

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 566
    • Mickes blogg
SV: samernas gudar?
« Svar #8 skrivet: juni 21, 2007, 20:07 »
Noaidi betyder alltså "den som ser". En noadi ser med hjälp av ett instrument som framkallar bilder (govadas). Då kan man inte vara "hemmablind" som Du skriver. Det är nämligen så att "denna företeelse" kan man inte se utifrån. Den måste man se inifrån. Annars ser man ingenting.

Det här med emiskt (inifrån) eller etiskt (utifrån) perspektiv kan ju diskuteras. Jag skulle vilja hävda att fenomen som inte kan beskrivas av utomstående är ointressanta som forskningsobjekt (jag har dock svårt att tro att sådana fenomen existerar). Självklart går det att sätta sig in i företeelser som man inte redan har kunskap om, annars skulle ingen människa kunna lära sig någonting (vilket vi ju bevisligen kan). Allt är bara en fråga om vilken metod man använder för att lära sig saker om fenomenet.

/Micke

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: samernas gudar?
« Svar #9 skrivet: juni 22, 2007, 11:56 »
Bures Micke !

Allt är bara en fråga om vilken metod man använder för att lära sig saker om fenomenet.
säger Du.

Just precis !  Och detta "fenomen" kräver deltagande som "metod" ...  :)
Návdi

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
SV: samernas gudar?
« Svar #10 skrivet: juni 24, 2007, 10:14 »
Noaidi betyder alltså "den som ser". En noadi ser med hjälp av ett instrument som framkallar bilder (govadas). Då kan man inte vara "hemmablind" som Du skriver. Det är nämligen så att "denna företeelse" kan man inte se utifrån. Den måste man se inifrån. Annars ser man ingenting.

Detta är intressant och ett vanligt påstående från människor som har en religiös tro av något slag, det spelar ingen roll som vederbörande är nyhedning, kristen eller som i detta fall, same. Att säga att man måste tro/uppleva för att förstå är ett bekvämt argument eftersom det inte går att bemöta.
 
Jag står kvar vid mitt påstående, är man t ex same (eller vad som helst egentligen) upplever man saker på ett sätt men missar en del eftersom man konfronteras med det dagligen. Kommer man utifrån med andra glasögon ser man sånt som de som ingår i studieobjektet ser som själklart att de inte märker att det finns längre. En persons tro går t ex att ”komma åt” genom djupintervjuer.

"Generalfelet" forskare gör när man vill försöka förstå noaiddástallan (samisk shamanism) är att man tror att man kan förstå något om man ställer sig och tittar på det utifrån genom präst-relationernas glasögon, som f.ö. är långt ifrån "objektiva". Det har skrivits spaltkilometer om "samisk religion" utifrån dessa prästrelationer, utan att man har kommit ett fjät närmare "tinget i sig"...

Hindrar det "icke-nåjder" från att göra observationer och tolka? Jag kan inte minnas att jag någonsin påstått att det ena är mer objektivt än det andra, snarare tvärtom. Om man ska hårddra det hela så kan man då också påstå att vi väl lika gärna sluta att studera arkeologiska lämningar från förhistorisk tid helt eftersom vi aldrig kommer att förstå ändå... :-/

Noaiddástallans natur är sådan att det kräver deltagande för att man ska  förstå något.

Att prästrelationerna oftast nämner bara män som noaidier ger en helt felaktig bild av verkligheten. Ska här bara nämna några beteckningar på kvinnliga noaidier (utöver bara noaidi) i samiska dialekter:
noaideáhkku (nordsamiska), noitahk´k (östsamiska), noåjdiesaakkaa, ruvtege (sydsamiska), kuopas, kuopasiedne (lulesamiska), guaps (umesamiska). I umesamiska finns ett speciellt ord för en trumma som brukas av en kvinnlig noaidi - guaps-gåb´dee.

När är dessa benämningar belagda första gången? Som jag skrivit så är det främst män som förekommer i det äldre materialet medan kvinnor dyker upp i de yngre när samerna i stort är mer eller mindre kristna. Så vitt jag vet är det främst män som gjorde nedteckningar även i senare tid. Den samiska religionen tar sig olika uttryck beroende på var och när man befinner sig, det finns skillnader mellan 1600- och 1800-talet samt mellan nord- och sydsamiskt område. Ska man diskutera utifrån ett religionshistoriska perspektiv bör man först ta upp den källkritiska aspekten samt skillnader i tid och rum. Källorna från den tiden är ju trots allt det enda vi har. Jag tror nämligen inte att man kan studera samers tro på 1600-talet genom att studera dessas efterlevande idag.

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: samernas gudar?
« Svar #11 skrivet: juni 24, 2007, 18:53 »
Bures Gorm !
Jag vill betona vad jag har skrivit tidigare: Detta är inte någon "religion" -  det är ingen "tro".
Eller för att citera Juha Pentikäinen:
"Shamanismen är mer än en religion. Den är inte en dogmatisk lära och har varken trosbekännelse eller skriftliga dokument. Den är en filosofi, ett sätt att leva och överleva och en stor berättelse om folken och om shamanernas liv."

Jag "tror" inte på någonting - och absolut inte på prästrelationerna (även om man kan hitta ett och annat där, men detta måste då prövas mot annan kunskap).
Alla de här benämningarna på kvinnliga noaidier är mycket gamla. Exakt hur gamla måste man gå till lingvistiskt material för att utröna. Att kvinnor har en stark ställmning i det samiska samhället sedan långt tillbaka visar också bl.a. det mytologiska komplexet Máttaráhkku (Urmodern) och hennes tre döttrar Sáráhkká, Uksáhkká och Juksáhkká...   :)








 
Návdi

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
SV: samernas gudar?
« Svar #12 skrivet: juni 24, 2007, 20:54 »
Ordet "religion" kan vara tvetydigt men jag använder det här för att undelätta för andra läsare.

Att kvinnor har en framträdande roll inom mytologin är inte ovanligt men det innebär inte att prästeskapet (eller motsvarande) var kvinnor. Se t ex på Indien som har många kvinnliga gudinnor men i huvudsak manliga präster. I den samiska mytologin finns dessutom framträdande manliga karaktärer i Horagalles och Veralden olmai.

Vad jag söker är historiska/religionshistoriska belägg på att det funnits kvinnliga nåjder under t ex 1600-talet.

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: samernas gudar?
« Svar #13 skrivet: juni 25, 2007, 13:41 »
Bures Gorm !
Ordet "religion" är i det här sammanhanget inte bara tvetydigt - det är helt missvisande. En jämförelse med Indien menar jag inte hör hemma här.

"Horagalles" och "Veralden olmmai" förekommer i sen sydsamiska - efter norröna (fornnordiska kontakter). "Horagalles" är ett fornnordiskt lån och betyder "Torkarlen".
I norr heter tordönet Diermmes.
"Veralden olmmai" är helt misstolkat. Citerar mej själv: 
Namn på Áldá- och Álddár-  (alltså i skandinavisk skrivning Alta- och Altar-; observera att "dd" i Álddár uttalas som "tt") är helt säkert av samiskt ursprung. Sådana namn finns över hela det samiska området och är namn på heliga platser av större betydelse. Det mest kända torde vara Áldá / Alta i Finnmark, där också det mest betydelsfulla hällristningsfältet finns. En annan sådan Basse Áldá (Helig Áldá) är Nämforsen. Också en bild på sydsamiska trummor som kallats Veralden olmmai, översatt till "Världens man" (!) torde ha sitt ursprung i  Áldá. Det ursprungliga samiska namnet har då varit
Várálddánolmmái = Berg Áldá Följeslagaren (olmmái betyder inte bara "man", det betyder också vän, följeslagare, kamrat), dvs en sieidi på berget. 

Några exempel på skriftliga källor om kvinnliga noaidier:
Isaac Olsen  berättar om Kirsten Klemetsdotter som döde 1714. Kirsten ska ha varit "en slem
nåjdekjerring", som hade "skadet och drept mange med sin trolldomskunst", enligt Olsen.
När hon låg på det sista kom "noaidegadzene" och hämtade henne...
Rijkuo-Maja (1661-1757) från Mausjaur brukte trumman, hade en egen sieidi och kunde framkalla tordenväder. (Rijkuo-Maja and Silbo-Gåmmoe - towards the question of female shamanism in the saami area, Lundmark, Bo - 1987; DAUM Umeå).
Den mest kända torde vara Anders Poulsens mor. Anders Poulsen ställdes inför "rätta" i Vadsö år 1692. Han var då 100 år. Under förhör och tortyr med hot om dödsstraff berättade han om sin trumma för prästen och fogden. Han försökte blidka sina torturerare med att berätta så "kristet" som möjligt om trumman. Jag har läst domstolsprotokollen. Första gången grät jag. Han berättar också att han fått trumman av sin mor, som var från Ohcejohka/Utsjoki, Torne Lappmark. Poulsen dömdes till döden, men blev ihjälslagen av fångvaktaren med en yxa... (Rune Blix Hagen: Samer er trollmenn i norsk historie.
Kárášjohka-Karasjok 2005).
I Snorres kongesagaer berättas om Snefrid - gift med Harald Hårfagre. Hon var av samisk börd och en "trollkone"... ("troll" har bivit brukt speciellt om samiska noaidier).

   


Návdi

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
SV: samernas gudar?
« Svar #14 skrivet: juli 13, 2007, 15:15 »
Bättre ett sent svar än inget alls. ;)

Att präster samlat in information om folktro, traditioner, fornlämningar mm under 1600- och 1700-talen är inte ovanligt, det har gjorts över hela Sverige. Jag tror inte att man kan avfärda de nedteckningar som gjorts, i många fall hade de som gjorde nedteckningarna en nära relation med den samsiska kulturen och/eller hade samsikt påbrå själva. Några exempel: Nicolaus Lundius (1656-1726) som var son till en av de första samerna som blev präster, han var alltså själv same och väl bekant med både språk och kultur. Han utbildade sig i Uppsala och gjorde nedteckningar om sin hembygd. Jens Kildal (1683-1767) var inte själv same men behärskade språket och var gift med en samisk kvinna. Vi har alltså tillgång till nedteckningar där den som skrivit varit same eller förstår och pratar samiska. Det är således svårt att bara avfärda källorna som prästernas nedteckningar.

Ang kvinnliga nåjder så har jag inte påstått att det inte finns belagt alls, bara att det finns ytterst få belägg. Kildal nämner t ex att Nåjden är en man men att även kvinnan har en viktig roll. Hans Skanke (1679-1739) benämner dessa som ”guobas” och enligt bl a Kildal hade dessa en viktig roll, att genom sång hålla den medvetslösa nåjden kvar vid livet. Även Lundius omnämner skillnader mellan män och kvinnors roller.

Även om det finns föga nedteckningar om kvinnliga nåjder i det äldre materialet återfinns det på flera ställen i folkloristiska nedteckningar, bl a i Paavo Ravila nedteckningar från 1930-talet.

Kan det kanske vara dessa ”guobas” som slarvigt omnämns som nåjder i senare nedteckningar, att vi har ett definitionsproblem, hur väljer man att definiera en nåjd i olika källor? Kanske fanns det skillnader geografiskt? Jag tror att man gör ett misstag om man försöker att få den samiska religionen/trosuppfattningen/världsåskådningen/mm som mer homogen är vad källorna ger sken av.

Eftersom ”troll” används om magi/trolldom i hela det skandinaviska området så kan det knappast endast kopplas till nådjen

Jag säger varken bu eller bä men manar till försiktighet. Att t ex påstå att nåjden kunde vara en man eller kvinna som om det vore självklart är vanskligt eftersom det får saker att framstå som mycket enklare än vad det i själva verket är.

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad jesssie

  • Medlem
  • Antal inlägg: 27
  • Jessica
SV: samernas gudar?
« Svar #15 skrivet: augusti 05, 2007, 23:08 »
tack för alla svar!

Intressant diskussion... jag tror att man ska unvika att anta, och nämna, att den som frågar och är intresserad av ett ämne, inte förstår, eller inte kan förstå fullt ut, för att denna inte är insatt, eller inte är med i en "gruppen".

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: samernas gudar?
« Svar #16 skrivet: augusti 08, 2007, 10:46 »
Bures Jessica !
Jag förutsätter inte att Du - eller andra - inte kan förstå vad jag säger.
Vägarna till kunskap och förståelse är många och krångliga.
Det kan vara snårigt och många hinder i vägen.
Det tar lång tid att gå.
Livet är kort.
Det är inte säkert att man når fram...
Ofelaš (Vägvisare) väljer Du själv ...
Lycka till !  :)
Návdi

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: samernas gudar?
« Svar #17 skrivet: september 18, 2007, 16:39 »
Bures Gorm !
Du skriver:
"Att t ex påstå att nåjden kunde vara en man eller kvinna som om det vore självklart är vanskligt eftersom det får saker att framstå som mycket enklare än vad det i själva verket är."
De starkaste noaidierna i samisk tradition är GIRDINOAIDDIT - de flygande noaidierna.
Om en kvinna är GIRDINOAIDI så är hon starkare än en man som är GIRDINOAIDI.
För mej är samiska traditioner viktigare än prästrelationer.
Det är faktiskt självklart att en noaidi kunde eller kan vara man eller kvinna.
Jag känner till traditionerna.
Návdi

Utloggad Gaut

  • Medlem
  • Antal inlägg: 51
  • Tidigare "myospinae"
SV: samernas gudar?
« Svar #18 skrivet: november 21, 2007, 12:45 »
Lite vid sidan om, men jag tycker det är väldigt intressant det som du skriver om Návdi!
Har läst en bok om shamanism och det är slående hur lika det används av naturfolk runt i hela världen. Förmodligen är det svårt att se den "verkligheten" om man inte är riktigt insatt. Vikingatidens völvor eller sejdmän var väl också ett slags shamaner (möjligen med influenser från nåjder?).

Utloggad Micke

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 566
    • Mickes blogg
SV: samernas gudar?
« Svar #19 skrivet: november 21, 2007, 12:55 »
Har läst en bok om shamanism och det är slående hur lika det används av naturfolk runt i hela världen.
Det är nog så att religionshistoriker genom åren gärna också har velat betona likheterna. Inte minst Eliade.

Vikingatidens völvor eller sejdmän var väl också ett slags shamaner

He, he, det här skrev jag b-uppsats i religionshistoria om en gång i tiden, men det ligger nog lite i det. Jag vill minnas att Niel Price skriver om detta i sin avhandling.

/Micke