Övrigt > Språkhistoria

Finland, Finnland, Findland

<< < (2/14) > >>

Boreas:
Vikingtida sjökungar i Finland/Vinland/Vendland?

http://www.youtube.com/watch?v=Bhw93oMwGJo&feature=related

Jotuni:

--- Citat från: Sibiriska tigern skrivet november 09, 2004, 14:38 ---Jag funderar också om Hälsingland (lat. Helsingia eller Helsingonia) ska främst hänföras till Helsinki/Helsingfors, möjligtvis också dagens Hälsingland: jag har sett att Gävle motsvarar finskans Käylä (som idag även är en kommun? i Finland); kanske ytterst en förfinskning av nordiska eller vice versa [kanske från kiile, kile (jmf. siite, siita); 'by, samhällsorganisatorisk enhet'; kanske inte]. Måntro hur ett finskt ortnamnslexikon tolkar Helsingfors och Käylä? den svenska tolkningen är osäker men har gamla rötter. Detta eftersom Hälsingland tolkades vara ett gammalt land i Norden, men hurvida detta är sant kan naturligtvis diskuteras. Anledningen till funderingen var hurvida Helsinki/Hälsingland är en äldre benämning på Finland.
--- Slut citat ---

Ordet käylä finns i en finska etymologisk ordbok. Käylä betyder buktig föremål i fångstredskap  eller notens ringformig vikt. Verben käylätä betyder svänga, vika av riktning. Samisk gaewle är 'båg, ring'.

Helsingfors är svenskt namn och dess förfinskning är Helsinki (av formen Helsinge tydligen)

Jag skrev före att om Kattegatt och andra "halser":

Jag tror att katte och kette är inte av katt. Gatt är tydligen från hål men på sättet som kvark och hals.

Helsin- (i Helsingör och Helsingborg) sägs vara av ordet hals. Kiel är frisisk för hals.

I Bottenhavet har vi Kvarken (finsk Merenkurkku =Sjöhals) och mellan Åland och Sverige det finns Södra Kvarken. Kvarken är tydligen besläktad med Hälsingland (Helsingia <- Halsland).

Kettokones har rysk namn Gorla, som betyder - du gissade rätt - hals.

Pliny skrev om Codanus Sinus. Sinus översättas med vik, men jag tror att det betyder egentligen hals. I anatomin betyder sinus hål eller håla som är samma som gatt.

Om jag har det rätt, har vi hals i Kattegatt, Bottenhavet och mellan Kola och Norra-Rysland men ännu mellan Gotland och Fårö. På kusten av Sverige har vi två Danziger gatt. En av dem har nära sig Halsudden och Nåttaröhals.
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,3999.0.html

Tydlingen Helsingfors vid Vandås fors har något att gära med hals.

Jotuni:

--- Citat från: perhod skrivet maj 05, 2005, 23:27 ---Finland brukar snarare jämföras med ordet finna ("den som finner sin föda"). Namnet skall ha getts av agrara samhällen i sydskandinavien och ordet har betecknat närliggande jägare/samlaresamhällen.
--- Slut citat ---

Det där är mycket vanlig tolking men jag tror att det stämmer inte, därför att ordet finn finns i personnamn som frisisk Finn Folcwalda som krigare i Finsburg. Det finns många andra personer med namn finn i en variant eller annat.

I stället tror jag att ordet finn är av keltisk ord fin för "vit, ljusig" som skulle visa personens ljusig hud, hår eller sådant.

En annan variant i keltisk språk var gwen, och detta betyder det samma som fin, men i andra keltiska språk. Fron gwen blev det kven tror jag.

Altså kven (keltisk gwen) och finn (keltisk finn, fionn) betyder båda 'vit, ljusig'.

Bjarmer som bodde vid Vita havet fått sitt namn från isländsk ord som betyder - vit! (Engligt Haavio. Haavio påstår att finsk ord kainu/kaino var översatt till keltisk finn/fionn)

Och sedan vi har balterna, som har fått namn efter baltisk ord för vit.

andersa:
Enligt Svenska akademien så kan vi härleda Finn..
"de från de germ. spr. lånade lat. fennni (TACITUS), gr. φίννοι (PTOLEMAIOS); av ovisst urspr."
Jag skulle tro att koppla ihop finländare och Wender skulle få en del öst europeer att gå i taket.

Boreas:
I Finlands svar på Mälar-landsapet, öster om Hangö Udd, ligger länet 'Nyland'. Följer man inre kustleden österut hittar man ett "Vin-ö" rakt norr om Odensholm, vilken ligger på  andra sidan viken. I dag kallas denna Vinö också "Strömsö" efter öns största gård. Vinö-Strömsö är omgiven av Bocklandet jämte Digerö, Torsö och Odensö.

Närmaste granne österut är Persö, där det medeltida kungasätet Raseborg fortfarande ligger - intill "Gamla Tuna stadh", där Finlands första handelsstad och borgarråd ("Civis Raseburgis") gjordes efter att unionen med Sverige var sluten. På motstående sida av Pertuna och Persö Gård ligger fortfarande  Sappertuna Offerlund - som "fridlyst område" under Snappertuna Kyrkoförsamling...

Det gamla finska ortsnamnet "Vin-ö" kan alltså knytas till tiden före finnarnas inträde i det katolska Europa genom unionen med Sverige 1249 - då alla hedna traditioner och profiler - så som 'sja¨lvaste Vin-land' -fick "gå under jorden". För att undvika missförstånd använde man inom högsvenskan betäckningen "Österlandet" och "östra landsdelen" i flera århundraden innan Vin-land kunde återuppstå - i den kryptiska skrivformen "Fin-land".

Bland N-Europas sista svensktalande hedningar kan vi fortfarande hitta ortnamn me dstark anknytning till den gamla, forn-nordiska mytologin. Samtidigt kan vi här hitta samband mellan dom två språkgruppernas mytologiska aktörer. Därmed blir namnet "Vin" essentiellt - som uttryck för "heligt vatten" i olika versioner. När Vinet används som prefix i titel-namnet 'Väin-ö-möynen', vilket är finnarnas namn på 'Oden'. Sen är det Snorre från Island som berättar att 'Odin' drack så mycket vin att han inte behövde annan föda...

Området i fråga var den centrala del av Finlands konstitution, försvar och handel intill man grundade Helsingfors 1550 och prefixet Vin- återvände, som Fin-. Vinland har tydligen varit ett gammalt namn för Finland - när landets 'ur-adel' under 1300-talet hamnade mitt mellan offerlundarna, hoven och medeltidens riddarkyrkor. Nu finns det flera källor som berättar om detta "Vin-land" i öster:

1. I Ågrips saga om Harald Hårfagre uppträder en Ragnar, ”sunr Finnconu”.
Etter slaget i Hafsfjord ”skeidar" Haralds opponent "Brandr or landi” och tar sej via Danmark ”till Vinnlandi”. Sen skrives Vinland med ett ”n” – och Brand kallas hertug, när det förklaras att: ”Hertogi nequerr i Vinlandi hafdi festa nautga”.

Tredje gången Harald umgås storfolk från Vinland så kallas dom åter 'Finnar'. När Harald 'vunnit sej hela Viken' får han den undersköna Snòfrid, dotter av ”Svase Finnconnu”.

2. 120 år senare åker krigarkungen Olav Tryggvasson med hela sin ledung mot Östersjön – för att med Venders hjälp nå Vinland; ”Tviat flockenn Vendi thegar aftr da ætladesc hann at afla ser gengis i Vinlandi af sinom sannvinom”.

Navigering

[0] Meddelandeindex

[#] Nästa sida

[*] Föregående sida