Spännande Kenaz, att du analyserar Glimmingehus byggnadshistoria. Ska bli intressant att se hur du löst problemet med "ställningshålen" i Glimmingehus yttermurar. Har nämligen aldrig för ett ögonblick trott på teorin om hålen som rester efter byggnadsställningar. Dessa stora bomhål finns i hela mellanvåningens golvnivå utmed båda långsidorna och östra gaveln men saknas i västra gaveln. Högst upp finns också bomhål utmed tredje våningens golvnivå. Denna övre rad av bomhål finns runt om huset i alla fyra ytterväggarna.
Hade det varit frågan om byggnadsställningshål hade de emellertid behövts även under mellanvåningen; dvs på det höga avståndet mellan denna golvnivå och marknivån. Här finns de inte, utan alltså endast utanför herrskapsvåningens golvnivå. Vågar därför mitt huvud på att de istället är rester efter en utanpå långmurarna löpande träbalkong. Att skytteloftet på tredje våningen haft en sådan utskjutande träbalkong runt hela byggnadskroppen är också logiskt.
Problemet är emellertid att med en sådan utanpåliggande loftgång i två våningar blir Glimmingehus mera fredligt än man kanske önskar det ska vara. Jag fann att man 1999 i boken "Glimmingehus 500 år" antytt i någon undanskymd mening att det kan ha varit frågan om en träbalkong. Tolkningen av skytteloftet i övervåningen blir dock i samma bok helt orimligt: "Genom de överst belägna bomhålen har troligtvis en skyttegång av trä kunnat skjutas ut." Hur i hela friden skulle detta låta sig göras? Återigen: Glimmingehus ska stå där med sina kala, raka stenmurar för så såg minsann en senmedeltida borg ut. Basta!
