Ok, Micke. Sorry! Spridningskartor är resultatet av någons/flera personers uppfattning om vilket material som ska tillvaratas. Det som inte togs med vet vi inget om. Alla som jobbat under olika arbetsledare vet hur olika buden går om vilket som är viktigt.
Populära teorier kan man ju kalla det, men förhoppningsvis kan man ju även kalla det kunskap, som bör hjälpa en vidare. Vetenskapen är ju inte så gammal och nytänkande har ju alltid genererat intresse, just för att det blir ett nytt sätt att förhålla sig, kanske en pusselbit? Populär är ett ord som man kan ha ett maktperspektiv på. Det används ofta som nedsättande i olika sammahang. Vad har du själv för teorier?Impopulära?
Dekoren på spridningskartor visar spridningen, men dekoren berättar även mer. Men som jag sa, var det förenklat. Referensprover på leror får du om du har kunskap om just detta, och ser då hur man valt material och varifrån. Du missade vad jag menade. Det jag ville åt var det gemensamma hos människan. Som att hon är ekonomisk, religiös, praktisk osv. Jag har aldrig påstått att man kan ta reda på hur det förhållit sig förr, men att förståelsen för det egna livet bottnar i samma grundläggande fenomen som är gemensamt för människor i olika tid och rum.
Det handlar inte om tyckande, Micke, det handlar om att identifiera svårigheterna som en tolkande vetenskap faktiskt arbetar med. För hur objektiv man än vill vara så går det inte att bortse från subjektet. Om man vore helt objektiv skulle man inte kunna ens veta om vad det är man gör. Men att försöka vara objektiv är högst önskvärt. Att tro att någon vill något annat känns som en blunder.
Det paleolitiska psyket var antagligen beskaffat som vårt är idag, medan värderingar, livsvillkor och inlärda beteende mm som format livsföringen, tillhör det fördolda. Det jag menade om psykologi avseende kärl, var att människan är en grupplevande varelse, med kännetecken som reciprok altruism som kan vara livsavgörande, hon har ett identitetsbehov, som man förstår om man upptäcker gravar med innehåll som kanske borde (enligt spridningskartor) uppträda någon annanstans. Identitet kan förstås ur flera perspektiv, inte bara genom spridningskartor (vilka är god hjälp). Det var det jag menade.
Att börja diskutera skönlitteratur är ett fånigt argument. Arkeologin använder sig dessutom av skönlitteratur (sagor) som hjälp i sin tolkning, skönlitteratur är ett fult ord inom vetenskapen och används som skällsord, men lik förbannat är den ett resultat av människor, och det var ju dem vi studerade. Fabler, historier, sagor hör till det mänskliga. Och det ska vi nu plötsligt kasta ur fönstret? Jag säger inte att det är kunskap, men väl värt att ta med som verktyg i tolkningen.
Estetik, psykologi, sociologi, filosofi är stor del av den religiösa människan. Att vägra kunskap om detta är att vägra förståelse. Vem som sedan varit föremål för människans religion vet vi inte, men vi vet att religion handlar om att hantera det som människan inte rår över. Och det handlar oftast om hennes omedelbara närhet, såsom näring, liv, död, solens gång på himlen, väder mm. Förstår man aspekterna på hennes religiösa behov, är det enklare att förstå det materiella uttrycket för densamma.
