Keramik i Finland vs. Sverige

[Micke]

Detta ämne är avdelat från tråden Finlands arkeologi på TV idag (15/4) /Micke, Moderator

I Finland (och andra delar av nordöstra Europa) hänger ju keramiken inte samman med jordbruk som den gör här i Sverige, till exempel. Det är alltså riktigt som sades, i Finland finns tidig kamkeramik ungefär från 5000 f.kr. Detta har gjort att man ibland talar om "subneolitikum", som ju är en rätt lustig term. Läs mer om keramik i Finland (framförallt Åland) i Niklas Stenbäcks avhandling från 2003: Människorna vid havet: Platser och keramik på ålandsöarna perioden 3500-2000 f.kr. Stockholm Studies in Archaeology 28.

/Micke

[Mats Hansson]

Ja, det var i Stenbäcks bok jag såg uppgiften om keramiken. Men att keramiken inte hänger samman med jordbruket i Finland är ju egentligen ingen förklaring till skillnaderna, bara ett samband. Eller annorlunda uttryckt: Varför hade de mesolitiska ertebölle-jägarna i Danmark/Skåne inte vett att tidigare ta upp keramiken, den fanns ju under c:a ett årtusende hos grannarna bara ett tjugotal mil söderut? Om keramiken var användbar i det senmesolitiska Finland borde den väl kunnat vara det i Sydskandinavien också?

/Mats

[Micke]

Varför hade de mesolitiska ertebölle-jägarna i Danmark/Skåne inte vett att tidigare ta upp keramiken, den fanns ju under c:a ett årtusende hos grannarna bara ett tjugotal mil söderut?

Det här är en jätteintressant fråga som förtjänar ett bra svar (som jag nog inte är rätt man att ge ). Personligen tror jag att keramiken i sydskandinavien och centraleuropa är en del av det "neolitiska paketet" och alltså har en mängd saker och ideologiska implikationer knutna till keramiken. Detta gäller inte för nordöstra europa där keramiken (som kom från en anna tradition) med lätthet gick att kombinera med jakt och insamling och den ideologi som var knuten till denna livsstil. Ertebölle-jägarna tog alltså inte upp keramiken förrän man var beredd att överta även andra delar av det neolitiska tankegodset.

/Micke

[Mats Hansson]

Ett svar så gott som något, Micke. Du är inne på att det är samma orsak som varför man dröjer så med att ta upp spannmålsodling också, vad det nu är som "håller emot". Ändå tycker man att keramiken är en så uppenbar innovation, som liksom borde kunna stå för sig själv, oberoende av vad man använder kärlen till, åtminstone delvis oberoende av näringsfånget. Att förvara sådant man plockat på sommaren så att det står sig över vintern t.ex. Tja, lönar sig väl knappast att spekulera.

/Mats

[tty]

I Japan och vissa angränsande områden i Fjärran Östern började keramik användas redan under paleolitisk tid (ca 15000 år sedan).  Detta har satts i samband med att Jomon-kulturen var ovanligt bofast för en icke-jordbrukande kultur. Keramik är nog bra i och för sig, men den är tung och bräcklig och opraktisk att bära med sig.
Lägg märke till att små figurer i bränd lera förekommer i mellaneuropa redan under Gravettien (ca 25 000 år sedan). 

[Mats Hansson]

Ja, bofastheten är naturligtvis en viktig parameter i sammanhanget. Det har väl varit så att ertebölle-periodens danskar och skåningar flyttade säsongsvis, även om t.ex. Skateholm-gravfältet ändå tyder på att man åtminstone återvände till samma plats under många år. Och vid sådana säsongsförflyttningar är ju keramiken kanske väl tung och bräcklig.
Hur var det med samerna innan den moderna tiden? Släpade de någon keramik med sig under sina säsongsvisa flyttningar? Har för mig att de i allmänhet hade trä-material för förvaring, främst björknäver, mycket lättare att släpa på även om man hade dragrenar och ackjor till hjälp.

/Mats

[Micke]

Jag tror inte att mobilitetsgraden har särskilt mycket med saken att göra. Gropkeramisk kultur är ju t.ex. ett bra exempel på mobila jägare-samlare (m.m.) med keramik. Hade man inte keramik, behövdes ju andra förvaringskärl t.ex. av trä, näver osv som säkert var lika bräckliga/tunga/otympliga som keramiken. Kanske har det något lite med saken att göra, men det duger inte självständig förklaringsmodell. Tror jag .

/Micke

[Boreas]

Dom hittills äldsta fynd efter krukmakeri fanns för något decennium sen i Japan, daterad 15.000 år. Sen dess har man hittat än äldre fynd i Japan och norra Kina. Nuvarande rekordnotering är 21.000 år och från China, vart man har flera dateringar från perioden mellan LG och Yngre Dryas; 20-12.000 f.n.

Från östra Ryssland finns fynd från Alleröd/Yngre Dryas - som återkommer ett millennium efter Yngre Dryas. På denna tid, 9-10.000 år före nutid, lär krukmakeriet ha spridit sej - närmast unisont - till såväl Central-Asien som västra Asien och norra Europa, jämte Indien, Mellan-Östern, norra Afrika och Södra Europa.

Krukmakarkonsten verkar mao. ha spridit sej först efter istidens slut - samtidigt och snabbt, fast inte parallellt med det första lantbruket. I dag verkar man ha kommit underfund med att spridningsmönstret går efter boreal-skogen i norra Eurasien, och försiggått under slutet av och - primärt - just efter istiden...

Bridging the Boreal Forest

This article examines Siberia’s increasingly important rolein the study of the emergence of pottery across northern Eurasia. The world’s earliest pottery comes from Late Pleistocene hunter-gatherersites in East Asia. This material is typically seen as disconnected from later pottery traditions in Europe, which are generally associated with sedentary farmers.

However, new evidence suggests that Asian and European pottery traditions may be linked to a Hyperborean stream of hunter-gatherer pottery dispersals that spanned eastern and western Asia, and introduced pottery into the prehistoric societies of northern Europe. As a potential bridge between the easternand western early pottery traditions, Siberia’s prehistory is therefore set to play an increasingly central role in one of world archaeology’s most important debates.

Nota bene:

Dolukhanov et al. (2005, 2009a, 2009b) andDavison et al. (2009) argue that pottery in the East European Plain did not have its origins in Near Eastern ceramic traditions but rather in hunter-gatherer ceramic traditions originating farther to the east. Similarly, Gronenborn (2003, 2009, 2011) suggests that an early wave of hunter-gatherer pottery making spread from the east across northernparts of Europe. This Hyperborean stream of Neolithization may account for the pointed-base Ertebølle pottery of northern Europe (Gronenborn 2009: 29) as well as La Hoguette and Limbourg pottery farther to the west (Dolukhanov et al. 2009a).

https://www.academia.edu/3754905/Gibbs_K_and_P._Jordan._2013._Bridging_the_Boreal_Forest_Siberian_Archaeology_and_the_Emergence_of_Pottery_among_Prehistoric_Hunter-Gatherers_of_Northern_Eurasia._Sibirica_12_1_Spring_2013_1_38