Författare Ämne: Gravar & äldre järnålder?  (läst 3956 gånger)

Utloggad Peppe

  • Medlem
  • Antal inlägg: 80
    • AHIMKAR
Gravar & äldre järnålder?
« skrivet: april 26, 2007, 15:10 »
Den 12 maj ska jag hålla ett utomhusföredrag om några gravfält vid Söderåkra, knappt 4 mil söder om Kalmar. Gravarna är huvudsakligen från äldre järnålder (förromersk-romsrsk järnålder och folkvandringstid) och betstår mest av runda stensättningar och något mindre röse.

Jag undrar nu om någon har koll på den äldre järnålderns gravskick och organsiatrion av gravfält samt på vad man kan veta om den tidens fröeställningar kring gravarfälten? Eller om nån har tips på bra litteratur kring detta.

Om nån har tips på bra pedagogiska eller underhållande grepp för att göra det hela mer lyssnarvänligt är sådana tips också mycket välkomna!

// Pierre


Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
SV: Gravar & äldre järnålder?
« Svar #1 skrivet: april 26, 2007, 15:29 »
Jag vet inte riktigt på vilken nivå du ligger men om du skall hålla ett föredrag antar jag att du har någon relation till gravfälten. Ett par böcker/artiklar jag kommer att tänka på är:

Anna Lena Hallgrens "Den äldre järnålderns gravar i Möre" som ingår i boken Möre historien om ett Småland från 2001.

En riktigt intressant bok om gravar är RAÄ:s Dealing with the dead. Archaeological perspectives on prehistoric Scandinavian burial rites från 2005.

Om det är något mer överskådligt information du behöver finns ju tex Burenhults Arkeologi i Norden, jag har för mig att han tar upp den äldre järnåldern i del 2.

Mer specifik information om de för dig intressanta gravfälten kan du säkert få fram genom fornsök, har du tur finns det lite referenser där också.

Jag såg också att det finns en artikel på nätet Sydöstligaste Smålands äldsta järnålder i nytt ljus. Exemplifierat genom arkeologiska undersökningar i Söderåkra av Leif Rubensson från Kalmar läns museum. Jag har dock inte hunnit läsa den så har du inte läst den förr så kan du ju göra det nu.

Ett tips är att du besöker gravfälten i förväg så att du vet vilka anläggningar du vill visa upp. Ett föredrag blir inte bättre än förberedelserna gjorda inför det. Det kan vara bra att ha med några bilder på tidstypiska fynd etc.

Lycka till ;D

Magnus Reuterdahl
Archaeology is taxes well spent!

Utloggad Micke

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 566
    • Mickes blogg
SV: Gravar & äldre järnålder?
« Svar #2 skrivet: april 26, 2007, 15:49 »
Paleogeografiska kartor med de för dig intressanta gravfälten inprickade, brukar ju också gå hem i stugorna. Många gillar att titta kartor över hur en plats såg ut "då det begav sig". Förvånandsvärt ofta får man höra kommentaren: "Här kan det inte finnas något, det här är gammal sjöbotten". Många har alltså dåliga begrepp om hur strandförskjutningen har gått till och du har därmed chansen att lära dina åhörare något nytt.

/Micke

Utloggad Peppe

  • Medlem
  • Antal inlägg: 80
    • AHIMKAR
SV: Gravar & äldre järnålder?
« Svar #3 skrivet: april 27, 2007, 00:21 »
Tack för tips och förslag!!

Eg är "detaljkunskaperna" om de specifika gravfälten i fråga inga problem, där har jag källor att ösa ur så det räcker och blir över. Vad jag mer var intresserad av var de (mer generella) sammanhang som man kan placera gravarna i. Vad vet man t ex om den äldre järnålderns religiösa föreställningsvärld? Hur har männsikor förhållit sig till gravfälten,dvs vilka innebörder har de haft osv...

// P.

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Gravar & äldre järnålder?
« Svar #4 skrivet: april 27, 2007, 08:04 »
Under åren har det blivit många föredrag, inte minst ute i terrängen. Satte upp några punkter som jag alltid haft nytta av. Hoppas de kan vara dig till hjälp:

För in gruppen på det rent mänskliga planet. En bra föredrag, inte minst ute i terrängen, utgår från ett triangeldrama med människor i centrum: föredragshållaren, åhörarna och den person som en gång levt. Lämningarna är ju endast resultat efter en eller flera försvunna människors arbete och liv. Lyft fram detta mänskliga perspektiv, sätt kött på de dödas ben, och du har garanterat lyssnarnas öron.

Gå några gånger under föredraget ur din arkeologiska roll eller din kunskapsroll. Spräng in några korta stunder där du oförhappandes kastar ut en fråga, typ: ”Hur tror ni det var?” Styr dock upp det så att endast en eller två får svara innan du åter tar kommandot. Detta lilla knep ger en enorm vi-känsla i gruppen. Föredragshållaren vinner också konstigt nog alltid i respekt. Förutsättningen är dock att det inte urartar till allmän och okontrollerbar frågestuga. Där måste föredragaren vara tuff och klippa av.

Sätt fantasin i rörelse. Fokusera inte enbart på gravarna. Hur intressanta de än är för fackmannen är de bara jord- och stenhögar för den inte initierade. Få åskådarna att höja blicken mot horisonten och ställ frågan om hur de döda, som en gång hade ögon, näsa och öron, upplevde sin omgivning: var bodde de, hur bodde de. Berätta om hur landskapet såg ut. Försök att i målande beskrivning ge visionen av begravningsföljet och begravningsakten. Var hela tiden ödmjuk och återkom gärna ett par gånger till konstaterandet att detta är vad arkeologerna tror utifrån sitt material. Då blir du respekterad.

Berätta gärna om någon saga och sägen kring fornlämningen. Finns det ingen om just den fornlämningen, ta då något från en närstående. Ämnet attrahera garanterat och får platsen att framstå i ett spännande och halvmysko skimmer. Förklara också värdet av sådana här ”spökhistorier”; att folk förr inte vågade ta bort fornlämningarna. Själv brukar jag alltid halvt på skoj konstatera att det är lärarnas skull att många fornminnen försvunnit. Efter det att allmän skolplikt infördes på 1840-talet försvann respekten för troll och spöken i samma takt som eleverna fick reda på vad lämningarna egentligen var för någonting. Rovgrävning blev populär. Du har alltid någon lärare i gruppen. Effekterna på ditt påstående blir därför ofta intressanta.

Glöm aldrig att förklara de mest elementära saker. Klargör att det är en renodlad detektivuppgift som fordras för att få fram resultat. Hur man gräver och varför. Glöm heller inte att förklara att skrivna källor inte finns, i princip bara arkeologin kan ge resultat. Berätta om arkeologins begränsningar. Allt detta är viktigt eftersom åhörarna ofta tror att det finns oändligt med källmaterial att ösa ur.

Slutligen: Du har stor chans att träffa på en besserwisser. Det fordras stor erfarenhet att elegant kunna klara av de mest envetna ur denna människoskara. Det blir lätt en dialog mellan denne och dig där man glömmer bort gruppen som oftast inte alls är intresserad av ordduellen. Avfärda sådana med ett enkelt konstaterande att ”Vi kan väl ta det efteråt”. Problemet är dock att denna typ av människor egentligen endast vill glänsa inför en grupp, inte inför dig ensam. Det är hur lätt som helst att fastna i en lång dialog med en person vilket är förödande. I ditt bakhuvud måste du hela tiden ha hela gruppens intresse i fokus.   

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Gravar & äldre järnålder?
« Svar #5 skrivet: april 27, 2007, 09:53 »
Tack, Sven för jättefina tips om hur man gör en sådan presentation intressant, du har uppenbarligen erfarenheter av detta. Jag tar till mig allt, händer ibland att jag befinner mig just i en sådan guidningssituation.
Däremot tror jag inte att det var riktigt vad Peppe efterfrågade, men jag tror han har stor nytta av dina tips ändå.

/Mats

Utloggad Peppe

  • Medlem
  • Antal inlägg: 80
    • AHIMKAR
SV: Gravar & äldre järnålder?
« Svar #6 skrivet: april 27, 2007, 10:40 »
Tack Sven, jättebra tips, de uppskattas mycket!!

Mats: du har rätt, det jag huvudsakligen efterlyste var sakkunskaper för att så korrekt som möjligt kunna sätta det omtalade köttet på benen.

// P.

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Gravar & äldre järnålder?
« Svar #7 skrivet: april 27, 2007, 13:24 »
...det jag huvudsakligen efterlyste var sakkunskaper för att så korrekt som möjligt kunna sätta det omtalade köttet på benen.

// P.

Jag kan hjälpa dig. Men hur mycket hjälp behöver du, dvs. hur stor är dina kunskaper kring detta ämne?

Àsvas

  • Gäst
SV: Gravar & äldre järnålder?
« Svar #8 skrivet: april 27, 2007, 13:44 »
Hej!
Jag har en massa turister som undrar hela tiden om allt de ser. Jag tänker använda mig av dina tips här Sven Lagman.
Något liknande brukar jag själv lägga upp när jag visar, men här fanns det flera nyheter, tackar!! :P

/Àsvas

Utloggad Peppe

  • Medlem
  • Antal inlägg: 80
    • AHIMKAR
SV: Gravar & äldre järnålder?
« Svar #9 skrivet: april 27, 2007, 14:14 »
Herulen: Svårt att kortfattat beskriva sitt kunskapläge... jag kan hantera och tolka ett arkeologiskt källmaterial eftersom jag pluggat arkeologi i en väldig massa år och skrapat ihop en tämligen liten, men dock existrande erfarenhet. Det är inte första gången jag håller föredrag heller.

Jag har mest ägnat mig åt yngre järnålder och medeltid samt delvis stenålder. När det gäller äldre järnålder har jag en del kunskapsluckor får jag erkänna. Som jag tidigare försökt formulera så är jag ute efter de sammanhang man kan placera den äldre järnålderns gravfält inom. Lite generellt, det varierar väl förståss mellan olika områden. Men hur de förhållit sig till samhället i övrigt och hur människorna har förhållit sig till och uppfatta dem osv.

Om den nu var nåt klargörande...

// P.

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Gravar & äldre järnålder?
« Svar #10 skrivet: april 27, 2007, 19:35 »
Berätta gärna om gravfältet: hur många gravar finns det och hur fördelar dem sig tidsmässigt, finns det några närliggande gravfält, vet du något om bosättningar intill gravfältet, kan ortnamnen säga något, hur ser terrängen ut osv? Detta skulle underlätta mycket om vi ska delge dig mer om människorna som anlade gravarna.

Utloggad Peppe

  • Medlem
  • Antal inlägg: 80
    • AHIMKAR
SV: Gravar & äldre järnålder?
« Svar #11 skrivet: april 28, 2007, 01:29 »
Föredraget ska beröra två platser, belägna ett par kilometer från varandra.

1. Gravfältet "Hästhagen" (Raä nr 10, Söderåkra sn, Småland) består av ca 20 gravar, huvudsakligen runda stensättningar. 1998-99 utföredes en mindre undersökning av tre gravar på gravfältet, ett lågt röse, en rund stensättning och en rektangulär stensättning. I röset bestod gravskicket av ett benlager. I utkanten av samma röse påträffades en depå av 13 hela och 21 fragmentariska pärlor, två fragmentariska fingerringar av silver, en fingerring av guld och en romersk silverdenar från Hadrianus (dat. 119-122 e Kr). I den runda stensättningen fanns en bengrop under täckhäll, två oidentifierade järnföremål samt spridda skärvor av odekorerad keramik. En C 14-datering angav tiden yngre bronsålder-förromersk järnålder. I den rektangulära stensättningen utgjores gravskicket av ett benlager. I mitten av anläggningen fanns ett större anatal klumpar av järnslagg (huvudsakligen smidesslagg), därutöver rikligt med odekorerad keramik och fragmenten av några förkolnade frukter (kanske äpplen).

100 meter väster om gravfältet har en boplats undersökts, med en gård bestående av tre byggnader daterade till senare delen av romersk järnålder- övergången mot folkvandringstid. Enl. arkeobotanisk analys var samtliga byggnader bostadshus utan fädel. Rikligt med fröer visade att odling av säd varit det centrala näringsfånget medan djurhållningen spelat mindre roll. Söder om boningshusen fanns anläggningar som daterades till förromersk järnålder och tolkades som en utkant av en tidigare boplats från denna tid.

Hundratalet meter söder om boplatsytan undersöktes en omfattande järnhnateringsplats med en blästerugn. Aktiviteten på platsen ägde huvudsakligen rum mellan 400-200 f Kr enligt en serie av c 14-daterinagar. Prouktionen hade vida överstigit husbehovet.

2. Fornlämningarna Raä 66 (Halltorp sn) och 4 (Söderåkra sn). 66 är ett gravfält med 23 kända fornlämningar. Dessa består av runda eller närmast runda stensättningar. Enligt vad som berättas borttogs ett röse på platsen omkring 1910 varvid en urnegrav påträffades.

Nr 4 består av två delar, dels ett mindre gravfält med 5 stensättningar, dels en skeppssättning.

I närområdet finns ytterligare gravfält och ensamgravar, dels rösen av bronsålderstyp, dels gravfält troligen huvudsakligen från äldre järnålder. Ortnamnskicket är generellt av yngre datum. Nr 66 o 4 ligger på byn Gunnarstorps ägor. Gunnarstorp är omnämnt 1338 som sätesgård.