Ett superkort referat: Artikeln handlar om hur klustrar med spretande OSL-dateringar i odlingsrösen kan förstås om man beaktar de biologiska markprocesser (daggmaskar i detta fall) som påverkat matreialet innan det fördes i skugga av den mänskliga aktivitet man vill datera. På grund av att många av kvartskornen som man tänker sig ha blivit solbelysta i samband med konstruktionen av röset i allmänhet sitter inkappslade i maskbajs kan man inte utgå ifrån att de blir nollställda vid konstruktionen. Många har istället, på grund av makskarnas aktivitet, blivit nollställda tidigare, vilket innebär att dateringarna av rösena kan förväntas få en "svans" av dateringar som visar perioden för daggmaskarnas aktivitet i jorden.
Micke: Skulle man kunna OSL-datera kvartsavslag? Ja, vad man isåfall skulle vilja datera är väll själva slagtiden? Det man daterar med OSL är ju när kvartsen sist blev utsat för solljus, så om man tror sig ha ett fynd där man kan anta att kvartsen varit uppe i solen när de insamlats och att avslagen hamnat i mörker i samband med bearbetningeen, ja, då borde det gå. Det borde t.ex. vara idealiskt att datera kvartsavslag i grottor (om man inte tror att kvartsen insamlats i själva grottan). Det går ju också att datera sista brukningstid om kvartsen suttit på något redskap som man tror hamnat i mörker i samband med att det tappats, t.ex. om det fallit ner i någon skreva eller begravts.
Får också åtgälda komplimangen och säga att även din artikel var intressant och trevligt skriven. Jag kan inte så mycket om stenåldersarkeologi så det var lämpig läsning för mig. Men, appropå detta med daggisar; som stenåldersarkeolog hamnar du ju i mitt daggisarnas rike. Hur många stenålderslämninggar finns som inte har påverkats av dessa slemma, borrande väsen (som gräver och gnager i onämnbara, fungoida, antendiluvianska och tenebreiska hålor långt under våra ovetande och prydligt sofistikerade fötter)?
