Författare Ämne: Kan man förklara sagoväsen med berättelser om folkslag?  (läst 25081 gånger)

Utloggad dersa

  • Veteran
  • Antal inlägg: 579
SV: Kan man förklara sagoväsen med berättelser om folkslag?
« Svar #40 skrivet: april 03, 2007, 23:07 »
Inget svar på ursprungsfrågan, men kanske något på inläggen av ortsnamn? Att trolla/trolling mm är ett sätt att fiska, numera genom att i sakta fart med spöna fästade i aktern av båten försöka fånga fisk. Utan spö kallas det ränndörja, i Bohuslän.


Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: Kan man förklara sagoväsen med berättelser om folkslag?
« Svar #41 skrivet: april 04, 2007, 08:57 »
Jag är nyfiken på hur länge det kallats trolling, och om det kanske snarare rör sig om ett hyfsat sent engelskt låneord än ett ord som förekommit i svenskan någon längre tid. Det har alltid kallats "ro drag" i mina fiskevatten.
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Heinrich H

  • Stammis
  • Antal inlägg: 100
SV: Kan man förklara sagoväsen med berättelser om folkslag?
« Svar #42 skrivet: april 04, 2007, 10:31 »
Som fd fiskeentusiast vet jag att ordet trolling kom i bruk , långsamt men säkert , under  60-talet.
Vid slutet av 70-användes det flitigt.

Utloggad dersa

  • Veteran
  • Antal inlägg: 579
SV: Kan man förklara sagoväsen med berättelser om folkslag?
« Svar #43 skrivet: april 14, 2007, 22:10 »
Har idag fått lite mer info om det inlägget jag gjorde om ordet troll i ortsnamn. Infon rör i det här fallet om Trollhättan: Troll, kommer från trål, som betyder draga, hätta utalas på dialekt med ett t, och betyder/betydde hinder/dröjsmål. I Trollhättan finns det flera vattenfall, där man var behövde dra förbi båtarna på land, dvs "ett stort drag", söderut finns det flera dragställen, bla Lilla Edet, som betyder: Lilla Draghindret. Fick en info med mer ord och förklaringar, förstod inte allt , men sammanfattade det jag förstod.

Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Kan man förklara sagoväsen med berättelser om folkslag?
« Svar #44 skrivet: juni 16, 2007, 15:46 »
I sagatraditionen finns det koppling mellan samer och alver samt samer och dvärgar.

I Völundkvädet beskrivs Völund smed som son till en finnkung. "De åkte skidor och jagade". På ett par ställen i texten omnämns Völund istället som "alvers ätteman" och "alvers hövding".

När Völuspá i vers 16 räknar upp de främsta av dvärgarnas ätt omnämns Finn (Finnr) = samen.

Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Kan man förklara sagoväsen med berättelser om folkslag?
« Svar #45 skrivet: juni 16, 2007, 15:56 »
Finnar (och skridfinnar) är den vanligaste benämningen på samer på medeltiden men det förekommer också sämer och sämingar. I Heimskringla förekommer Säming som personnamn. Han är son till Oden och Skade (den senare benämnd som "skiddisen" och en "skogsvidja") när dessa vistades i "Manhem" människornas värld.

Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Kan man förklara sagoväsen med berättelser om folkslag?
« Svar #46 skrivet: juni 16, 2007, 16:08 »
I Ynglingasagan berättas om hur kung Vanlande gifte sig med finnkungen Snö den gamles dotter Driva. Drivas trolldom dödar småningom Vanlande. Driva omnämns då som "trollättad" (åtminstone i den svenska översättning jag läst).

Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Kan man förklara sagoväsen med berättelser om folkslag?
« Svar #47 skrivet: juni 16, 2007, 21:02 »
Inger Zachrison framför teorin att samernas får överta jättarnas (=trollens/dvärgarnas/alvernas(kaosmakters)) roll sagorna i och med kristendomens inträde:

"... samerna sågs som "kaos-makter", stående utanför (det norröna) samhället, som ett hot mot det (---) Att samerna i och med tidig medeltid i litteraturen i många fall får "ersätta" jättar, överta deras roll s a s, skulle också kunna vara en följ av kristendomen: jättarna kanske då hade spelat ut mycket av sin roll i de officiella föreställningarna, medan samerna och deras schamanism istället sågs som ett större hot mot kyrkan."
Möten i Gränsland - samer och germaner i Mellanskandinavien (1997) Ingrid Zachrisson m fl

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Kan man förklara sagoväsen med berättelser om folkslag?
« Svar #48 skrivet: juni 18, 2007, 21:26 »
Är det någon som känner till något samtida belägg för Zachrissons teori?

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Kan man förklara sagoväsen med berättelser om folkslag?
« Svar #49 skrivet: juni 19, 2007, 10:57 »
Bures tty !
Ganska dum rubrik på denna tråd... Diskussionen om "troll" etc. startade i tråden  "Vilka var först?", men flyttades över till denna rubrik (som jag tycker är helt missvisande...). Bra om diskussionen återgår till fakta...
Den 29 mars skrev jag följande under tråden  "Vilka var först?" :

Citera
"Troll" är en gammal norsk/svensk benämning på samer, vilket övertygande har visats av Hermann Pålsson, professor emeritus vid University of Edingburgh, författare av många böcker om norröna traditioner, bl.a. Úr landnorđri (1997), en bok om samisk-isländska samband.
"Finn" är en gammal (främst norsk) benämning på samer och "lapp" en gammal (främst svensk/finsk) benämning på samer.
Det finns en uppsjö av ortnamn/stedsnavn på "Troll" i Skandinavien - ex. Trolltjärn, Trollforsen, Trollberget, Trollkyrkan osv. Trollheimen (sydsamiskt område i Norge)  skulle om man får tro Hermann Pålsson betyda "Sameheimen"... Det finns hur många exempel som helst.
Lisa Dunfjeld-Aagård skrev våren 2005 en hovedfagsuppgave i arkeologi vid Universitetet i Tromsø, betitlad "Sørsamiske kystområder - tolkning av fortidig samisk tillstedeværelse i Ytre Namdal." Några citat:
" ... i Kjetil Høngs saga er hovedpersonen sønn av Hallbjørn Halvtroll. Tilnavnet halvtroll er uttrykk som ble brukt om en som hadde norsk far og samisk mor (Pålsson 2002)". (Att halvtroll med samisk far och norsk mor icke är nämnda någonstans vad jag vet, berättar väl också någonting... min kommentar).
"Til Teplingfjellet og Folldalen knyttes også tradisjon om "trollmesser" som samene holdt i januari 1723 mot von Westen i forbindelse med hans misjonsreise (Skanke 1943:242, Jæger-Leirvik 1964, Bergsland 1995)."
"At dette ikke er noe seint tilkommet fenomen vises at allerede i sagaen om Olav Trygvasson nevnes Namdøla fylke og Hålogaland som områder der det fantes mer "trollgang og uvette" enn andre steder i landet. Det fortelles at da Trygvassons menn gikk iland om natta så de "troll" sitte rundt bål opp i fjella. Trolig henspeiler dette på samer, da omtale om dem som troll også kjennes fra andre kilder. (Sandnes 1965:222-223, Pålsson, 2002).
Än i dag envisas svenskarna med att kalla den samiska trumman GOVADAS (ett instrument att framkalla bilder med) för "trolltrumma"...
Förresten har jag fått höra att samer har hale (svans) ...   :o
« Senast ändrad: juni 19, 2007, 11:00 av Gorm »
Návdi

Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Kan man förklara sagoväsen med berättelser om folkslag?
« Svar #50 skrivet: juni 20, 2007, 00:28 »
Är det någon som känner till något samtida belägg för Zachrissons teori?

Ynglingasagan liksom Völundkvädet är en blandning av återgivna dikter och inledningar och förklaringar på prosa. prosastyckena tolkas som yngre än dikterna (Ynglingasagan är nedtecknad på 1200 talet och citerar dikten Ynglingatal som brukar dateras till 800-talet) Då dikten omnämnder en person som troll och den omgivande prosatexten omnämner samma person som same, så kan man tänka sig att det återspeglar en förändrad syn (över tid) på sagoväsen respektive samers roll i historieberättandet.

Àsvas

  • Gäst
SV: Kan man förklara sagoväsen med berättelser om folkslag?
« Svar #51 skrivet: september 20, 2007, 13:48 »
Apropå detta med samer eller församer i sagor, även i moderna varianter finns de, jag såg att Fredrik Strage skrivit detta, citat:

"Jag tänker naturligtvis på Tengil, diktatorn i "Bröderna Lejonhjärta". 32 år efter att den boken kom ut lockar han många fler fans än de Ted Gärdestad-friserade bröderna i ljusblå tajts. Det märks inte minst på Arvikafestivalen där svarta flaggor med Tengils logotyp, en röd flamma, ibland vajar i publikhavet. Och på nätet där hans slogan "all makt åt Tengil, vår befriare" citeras av både depprockare och dataspelsklaner."

Vem var då Tengils? Jo, han var Skridfinnarnas kung, och han finns avbildad i Olaus Magnus "Charta Marina" från 1500-talet.

Tengillus Rex, "Scritobinernas" kung stred mot Helsingarnas kung, Argillus(?) Rex, och Tengils trupper rider på renar och hans "fotfolk" strider på skidor, såklart. :)