Jag har svårt att förstå på vilket sätt religion har med samernas skelettdelar att göra i detta fall. Vad har trosföreställningar av olika slag med frågan ska att skaffa?
Det som gör att människor känner sig kränkta av att skelettdelar ligger på museum, är i de flesta fall religiösa. Jag har svårt att se att skelettdelar, utifrån ett "objektivt" sekulärt perspektiv, förtjänar att behandlas med större respekt än till exempel döda växtdelar eller döda djur, för i grund och botten består de ju av samma materia.
Min poäng är alltså att det inte går att hänvisa till objektiva, sekulära argument, utan man måste ta hänsyn till känslomässigt och/eller religöst motiverade synpunkter. Då uppträder även frågan om vilka av dessa argument som man bör ta hänsyn till, och vilka man bör avvisa.
Har verkligen majoritetskulturen fortfarande självklara rättigheter till det eller kan vi erkänna att minoritetskulturen också bör ha rättigheter som också ligger utanför vetenskapens önskningar.
Jag tror att vi är eniga om att vi inte bör ha olika regler för olika grupper? Nyhedningar menar uppenbarligen att man skall ta hänsyn även till deras argument. På vilka grunder skall man avvisa dem, tycker du? Om vi är eniga om att samma regler bör gälla för alla, så behövs några allmänna kriterier och jag tror att du i själva verket ställer upp på de kriterier som diskuterats tidigare. Ben kan återbegravas om de:
- Insamlats i tvivelaktiga syften (typ rasbiologisk forskning, skallmätning etc.)
- Insamlats på tvivelaktigt sätt (typ genom plundring av gravplatser som fortfarande brukats)
-Insamlats i "alltför tidigt" efter gravsättningen så att det t.ex. finns levande annhöriga.
Gör man det uppkommer problemet med till exempel samiska skelett, från säg 1000-talet, som grävts upp enligt alla konstens regler, men som ändå inkluderas i krav på att allt samiskt skelettmaterial skall återbegravas.
Som vi säger hemma i Borlänge: Hur man än vänder sig har man arschelet där bak...
/Micke