Apocalypto

[Heimdahl]

Det har ju varit lite av en tradition här på forumet att kommentera nyutkomna filmer ur historiskt/arkeologiskt perspektiv. Eftersom allas vår Mel Gibson nu utkommit med ett äventyr, filmen Apocalypto, som utspelar sig under Mayarikets fall så vore det intressant att höra kommentarer från folk som sett den. Har själv inte gjort så ännu, men graden av udda kroppsmålningar och piercningattiraljer som sägs förekomma i filmen gör mig ändå lite nyfiken på den.
Så, vad säger ni? Flipp eller flopp?

[Leif]

i får väl be någon Maya expert kommentera den, jag kan maila Johan Nordmark på GU http://hum.gu.se/institutioner/arkeologi/forskarutbildning/doktorander/arkjn

[Leif]

Johan meddelade följande som han tyckte att jag kunde lägga ut här på sidan:

Jag har kommenterat filmen på Vetenskapsradion Historia (22 februari):

http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/index.asp?ProgramID=407

Jag har en längre kommentar kring filmen som väntar på besked om den ska
tryckas eller ej. Jag återkommer med det. Det är mest en kommentar av mina
forskarkollegors upprörda känslor kring filmen. På www.wayeb.org finns en
hel del kritik av filmen.

Gibsons film indikerar att han svalt hela den s.k. "mördarkungssynen" inom
mayaforskningen som framförallt var populär för omkring 20 år sedan. Denna
syn karakteriseras av Linda Schele, David Freidel och Arthur Demarest. Nu
är ju filmen en spegling av vad Gibson själv anser om världens tillstånd,
snarare än att den speglar en "sann bild". Det har inte heller varit hans
ambition. Någon rättvis bild av maya ger han dock inte. Visst förekom
människooffer, men det man har belägg för är några få åt gången. De driver
av lik som finns i filmen existerade inte. Dessutom, skulle någon vara så
korkad att lägga hundratals med ruttnande lik nära ett stenkast från där
man bor? De sanitära olägenheterna vore oöverstigliga.

Om man läser de svenska filmrecensionerna slås man själv av hur förvirrat
det är. Alla placerar handlingen till "mayarikets undergång" (vad nu detta
rike var för något och vad som menas med denna undergång ges det inget
svar på). Aftonbladet placerar denna undergång till 600 e.Kr., Expressen
placerar den till 1400-talet. GP placerar den till omkring 1500.
Spanjorernas ankomst i slutet av filmen (vilket i detta område skedde i
början av 1500-talet) borde ju få Aftonbladets och Expressens recensenter
att gå en grundläggande historiekurs om när spanjorerna började härja på
andra sidan Atlanten. Det fanns dessutom inte ett mayarike, det fanns
dussintals kungadömen och någon enhetlig undergång förekom inte heller.
Gibson har själv blandat samman två stora "undergångar", d.v.s. den s.k.
klassiska mayakollapsen (750-1100 e.Kr.) som egentligen bara var en lång
förändringsprocess, och den spanska erövringen på 1500-talet som var den
verkliga katastrofen.

/fortsättning nedan/

[Leif]

/fortsättning/

Apocalypto är från början till slutet en geografisk och historisk
sammanblandning av olika arkitekturstilar och händelser som sannolikt inte
skulle ha gjorts om filmen utspelade sig i t.ex. romarriket. Arkitekturen
som avbildas i staden är en korsning mellan den guatemaltekiska staden
Tikals senklassiska stil och den s.k. Puucstilen i Mexiko. Dessa stilar
dateras till omkring 600-900 e.Kr. Lägg där till lite muralmålningar
inspirerade från den senförklassiska staden San Bartolo (omkring 100
e.Kr.). Eftersom spanjorerna anländer i filmens slut så bör filmen utspela
sig i början av 1500-talet. Maya stötte förvisso på spanjorer under
1500-talet men på den tiden hade man en annan arkitektur och byggnadernas
monumentala skala var betydligt beskedligare. Hade Gibson förlagt sin
berättelse till 1500-talets azteker, som även de konfronterades med
spanjorerna, hade hans film kunnat undvika delar av denna kritik.

Gibsons grepp att låta personerna tala mayaspråk ger en illusion av
autencitet. Det är dock ingen korrekt yukatekmaya som talas av
huvudpersonen (Rudy Youngblood) och några till av skådespelarna som är
ifrån USA. Namnen på karaktärerna är delvis tagna från de smeknamn äldre
forskare givit kungar i t.ex. Tikal (Jaguar Paw och Curl Nose), snarare än
att vara korrekta forntida mayanamn som den aktuella hieroglyfforskningen
tolkar dem. Dessa kungars namn var egentligen Chak Tok Ich'aak och Yax
Nuun Ayiin och de betyder inte Jaguartass och Krökt Näsa i svensk
översättning. Detta var inte heller några yukatekiska namn utan tillhörde
ett annat mayaspråk. Byn som attackeras liknar mest amazoniska byar
snarare än de jordbrukande byar som fanns i mayaområdet. Maya var bönder
och levde i större hus som var utspridda och man hade inte regnskogen så
tätt inpå knuten. Människorna vandrar igenom oändliga regnskogar men i
själva verket inte var särskilt långt mellan städer och byar.

Gibson har gjort mayagrupperna i dag (det finns över 7 miljoner
mayatalande människor idag) en stor otjänst. Jag upprörs inte över när man
porträtterar romare eller vikingar som våldsamma för det är oftast
västerlänningar som skapat denna myt som de själva visualiserar, oavsett
om den är sann eller ej. Gibsons maya är dock skapad av spansk kolonial
propaganda från 1500-talet som levt vidare inom forskningen. Många är de
forskare som deltagit i National Geographic och även i Vetenskapens värld
för att beskriva maya som mytiska, krigiska och blodtörstande. Vissa av
dessa forskare upprörs nu över filmen. Vilket hyckleri. Det är alltså inte
maya själva som skapat denna bild. Gibson hävdar att han läst på och han
må ha läst vad forskare och andra lärda har skrivit men har helt missat
det faktum att det han läst är färgat av snart 500 års förtryck, rasism
och västerländsk forskning.

För en lite mer nyanserad bild av hur sådana här våldsamma och grovt
förenklade bilder skapas inom forskning och media föreslår jag ett besök
på historiska museets utställning "Spelet om maya". För den som ändå vill
ha våld så är materialet från denna utställning hämtat ifrån Demarests
utgrävning i Cancuen i Guatemala, där en massaker bevisligen ägt rum (dock
inga offer utan avrättningar).

[David]

Jag tycker ändå att de friheter som Gibson har tagit sig med det historiska i Apocalypto inte är värre än vad andra regissörer gör med andra historiska epoker i andra filmer, t.ex. Ridley Scott i Kingdom of Heaven. Som i princip gör samma sak dvs. koncentrerar långa historiska processer till en tvåtimmarsfilm och blandar materiell kultur från olika epoker i en scenografi. Långt mindre friheter än vad SVT:s snapphanefilm tog sig om sin epok.

Vem går och ser en "kostymfilm" och tror att det den får se är korrekt vetenskaplig historia?

Att det skulle vara rasism att göra en film om Mayakulturen men inte att göra det om medeltida korsfarare eller antikens romare för att man är australiensare (eller svensk för den delen) är trams (och handlar mera om ett sorts kollektivt dåligt samvete som post-koloniala tänkare ofta verka känna). Konsekvensen av ett sådant resonamang vore att ingen icke-Maya skulle "få" göra en film om Maya, ingen icke-jude om Israel, ingen icke-japan om Japan, ingen icke-svensk om Sverige, etc..

[tty]

Jag skulle vilja kommentera ovanstående litet. Jag är ingen specialist på mayakulturen, men jag känner däremot till området och dess natur ganska bra.

Regnskog förekommer bara i de södra delarna av låglandet från Veracruz österut via Petén, Belize och in i Honduras. Detta var den "klassiska" mayakulturens område. Denna kollapsade som nämnts långt före spanjorernas ankomst. På 1500-talet var området tydligen rätt glesbefolkat och beskogat med få eller inga urbana centra. Befolkningan var - och är - dock av allt att döma densamma som levde i samma trakter under "klassisk" tid.

På Norra Yucatan finns inte och har aldrig funnits någon regnskog. Den naturliga vegetationen här är torrskog eller t o m "xerophytic scrub". Det var här den sena mayakulturen med städer som Mayapan, Chichen Itza, Tulum och Coba låg. Alltså den maya(hög)kultur som krossades av spanjorerna. Denna sena mayakultur är enligt åtminstone min personliga mening inte tillnärmelsevis lika framstående som den klassiska ur arkitektonisk eller konstnärlig synpunkt. Det är däremot den såkallade Puuc-stilen som tidigare (ungefär samtidigt som den klassiska mayakulturen i söder) hade blomstrat på norra Yucatan med Uxmal som viktigaste centrum.

Fredliga var Maya förvisso minst av allt, det bär inte minst deras konst många vittnesbörd om, och människooffer är både dokumenterade arkeologiskt och avbildade i konsten.

Dock, om Mel Gibson har förkärlek för groteska människooffer, likhögar och kannibalism borde han ha valt aztekerna istället. 

[Jasaw]

Nej, det är nog få som går och ser en kostymfilm för att se en korrekt vetenskaplig historia. Det har inte heller varit Gibsons ambition att ge en korrekt bild och det har varit känt länge. Filmen hade världspremiär den 8 december och har redan rört upp en mängd känslor, både hos dem som sett filmen och bland dem som inte sett den, både bland dem som kan något om maya och bland dem som inte kan ett skvatt om dem. Man kan undra varför personer med bristande kunskaper om specifika områden eller historiska perioder tvunget måste uttala sig om dem?

Leif bad mig kommentera Apocalypto och eftersom jag har femton års erfarenhet av mayaforskning kan jag ju inte gärna skriva att filmen ger en korrekt bild. Då blir det ett och annat påpekande av fel oundvikligt. Jag har dock medvetet dragit ned på dem, för de är så oändligt många och jag vill inte förstöra någons eventuella filmupplevelse. Det är inte heller Gibson jag är mest kritisk mot, det är de forskare som kritiserar Gibson för det de själva gjort. Bilden av krigiska och blodtörstande maya har underhållits länge inom populärvetenskapen och det är nog knappast forskarens uppgift att stryka den bilden medhårs och jubla över alla grova fel. Det kan filmrecensenten göra.

Jag anser inte att Gibsons film är rasistisk men den använder sig av källor som är klart suspekta. Det främsta problemet är att Gibson utnyttjar ett allmänt vedertaget kulturbegrepp i sin historia. Själv tror jag inte på det rådande kulturbegreppet och därför anser jag att någon mayakultur aldrig existerat. Därmed tror jag inte på filmens röda tråd överhuvudtaget, d.v.s. att en kultur faller samman inifrån. Det fanns således ingen kulturell kollaps. Det är enbart om man tror att specifika kulturer existerat bortom de enskilda individerna, som definieras genom några spridda artefakter, som man kan tala om en kollaps. Inom detta traditionella synsätt finns inte romare eller vikingar idag eftersom de människor som bor i dessa områden idag (italienare och svenskar) definieras genom andra materialiteter och språk än vad som definierar romare och vikingar.

Det är därför intressant med påståendet att jag skulle ha skrivit att det är rasism att göra en mayafilm men inte om romare eller vikingar. Detta påstående är härlett ur ovan nämnda kultursyn. En konsekvens av kulturbegreppets förenklingar, nationalstatens framväxt och sökandet efter en etnisk identitet efter 30 år av rasistiskt inbördeskrig är att vissa människor i Guatemala anser sig tillhöra denna mayakultur. Mayakulturen är central i denna nutida rörelse, man anser sig vara en del av samma kultur som den som fanns innan spanjorerna kom. Därmed anser de sig vara påhoppade av Gibson. De gör ingen större åtskillnad mellan då och nu, en situation som kan liknas med de berömda muhammedkarikatyrerna. Detta är faktisk politik idag, nu, inte i Gibsons forna mayarike eller i Sverige. Att mayakulturen från början var en spansk definition som togs över av arkeologer och som mayarörelsen i Guatemala nu försöker ta över är en annan sak. Det är detta människor tror på och då kan en film som Gibsons få viss negativ inverkan och spä på den rasism som finns i Guatemala. Jag tror inte själv filmen får denna betydelse men man kan aldrig veta. Man kan dock inte förenkla olika ”kulturer” i nutid eller i dåtid utan att känna till forskningshistorik och hur koloniala bilder påverkat och påverkar folk. Arkeologi i Guatemala är inte samma sak som i Sverige.

[Jasaw]

Bara några kommentarer till ttys inlägg

Apocalypto är inspelad i den mexikanska delstaten Veracruz, arkitekturen i filmen är mest ifrån Petén i Guatemala och Puucområdet i Mexiko medan de första spanjorerna kom till den mexikanska delstaten Quintana Roos kust. Det är således svårt att veta var filmen är tänkt att utspela sig.

Den ”klassiska mayakulturen” låg inte enbart i Veracruz, Tabasco, Chiapas, Petén, Belize och Honduras. Det mesta av forskningen har inriktats på det södra området samt Puuc området i norr eftersom de varit mer estetiskt tilltalande. Detta beror dock framförallt på den högre kvalitet av kalksten som finns i dessa områden. I det område jag själv arbetat i södra Mexiko har vi stora ruinstäder från klassisk tid men kalkstenen lämpar sig inte för fina konstverk. En av de största klassiska mayastäderna överhuvudtaget är Izamal utanför Merida. Den stora staden Coba är en klassisk stad liksom Chichén Itzá (alltså tillhör inte dessa den sena postklassiska tiden). Mayapán och Tulum är dock från den senare tiden.

Det är riktigt att maya inte var fredliga som man en gång trodde. Det finns dock få försvarsanläggningar i området (Tulum och Mayapán tillhör undantagen). Det finns således en diskrepans mellan konst och faktiska arkeologiska belägg. Gibson har helt gått på konsthistorikernas bild och de få arkeologer som ideligen söker krigsskådeplatser. Det man söker finner man.

Jag måste försvara aztekerna här också. Aztekerna hade ett riktigt ”imperium” till skillnad från mayaområdet och därmed är skalan av människooffer större. Men det är många som har ifrågasatt den omfattning av människooffer som spanjorerna beskrev. Spanjorerna hade all anledning att svartmåla aztekerna. Engelsmännen och amerikanerna svartmålade i sin tur spanjorerna när de tog över makten i Atlanten. Att se vad som är ”sant” eller ”falskt” i denna röra är inte lätt när det arkeologiska materialet inte heller kan stödja de mängder av människor som anses ha offrats hos aztekerna.

[David]

Arkeologi är annorlunda i Guatemala än i Sverige. OK. Men inte lika annorlunda som underhållningsfilm och arkeologi.

Apocalypto är full av direkta historiska felaktigheter, överdrivna fenomen baserat på tvivelaktiga källor och är färgad av en likaledes tvivelaktig övergripande historiesyn.

Man kan byta ordet Apocalypto i ovanstående mening mot "Rome", "Snapphanar", "Ivanhoe", "Shogun", "Kingdom of Heaven", "300" etc. Det är inget att jubla över, men knappast något att förfasas över heller. Film med historiskt tema har gjorts så sedan den första sådana filmen gjordes.

Du har helt rätt att du inte sagt att det är rasism för icke-maya att göra film om maya. Det var min övertolkning och jag ber om ursäkt.

Du skriver:
"Jag upprörs inte över när man porträtterar romare eller vikingar som våldsamma för det är oftast västerlänningar som skapat denna myt som de själva visualiserar, oavsett
om den är sann eller ej."

Jag kan inte tolka det annat än att du anser att det ligger ett större fel i Gibsons porträtt av mayakulturen än i hans porträtt av skotsk medeltida kultur eller romartida judisk kultur? Varför? Spelar det någon roll om det är västerlänningar (en tvivelaktig kulturgruppering om någon) eller icke-västerlänningar som perpetuerar historiska felaktigheter?

[Heimdahl]

Jawsaw skrev:
”Att mayakulturen från början var en spansk definition som togs över av arkeologer och som mayarörelsen i Guatemala nu försöker ta över är en annan sak.”

Intressant att läsa om detta. Det låter ungefär som samma fenomen som diskuterats om samer (i tråden ”vem var först”), fast åt andra hållet. Där är det ju nu levande grupper som istället vill etikettera forna folk med dagen etniska termer.

Sedan en lite OT-fråga av personligt intresse: Hur definierar man ”stad” inom arkeologi/historia i denna region?

[Jasaw]

Det är något som har blivit galet här.  Jag är inte direkt upprörd över filmen som sådan och det jag tidigare skrivit om maya är en direkt kritik mot mina kollegor, så jag är knappast politiskt korrekt inom mitt eget ämnesområde. "Alla" mayaarkeologer har fördömt filmen och likaså den inhemska mayarörelsen (redan innan folk hade sett den...). Jag menar att Gibson inte kan anklagas för allt. Han överdriver förvisso men grundelementen kan man finna i National Geographic och även i etablerad forskning (som t.ex. böcker med titlar som "The Blood of Kings").

Det är enbart i upplysningssyfte som jag påpekat vad som är tveksamt i filmen för den som eventuellt skulle börja intressera sig för mayaområdet. Det kan ju inte vara lätt för den icke insatte att veta vad som är "sant" och vad som är "fiktion" i denna film.

Jag vet att västerlänningar är ett lika klumpigt begrepp som de andra men det bli ännu bökigare att nämna alla forskare vid deras nationaliteter. Vi är alla offer för generaliseringar. Jag valde medvetet romare och vikingar som exempel då jag kan dem bättre än skottar eller romartida judar. Det är med utgångspunkt i nutidens politiska situation som jag använde dessa exempel. Mayarörelsen och mayaarkeologerna ser nutidens maya som kulturellt sett de samma som de Gibson visualierar. Därmed är deras förfasan och filmens möjliga negativa påverkan större i ett redan rasistiskt samhälle än vad en film om plundrande vikingar skulle vara i dagens Sverige eller en film om romartida gladiatorer i dagens Italien. De är inga sekundära medborgare i sitt eget nutida land eftersom de inte ser sig som vikingar eller romare. Vad skottar eller judar känner för hur deras forntida historia beskrivs kan jag inget om och uttalar mig inte heller om det. Men i ärlighetens namn störs jag mindre av att se en hockeysupporter med en hornprydd "vikingahjälm" än att se högar av huvudlösa lik, även om båda företeelserna aldrig existerat. Det beror nog på att jag vet hur det kan mottagas av den andra gruppen. Jag själv drabbas inte men det finns andra med annan syn på historia och det kan jag inte ta ifrån dem.

[Jasaw]

Det är inte helt lätt att definiera en stad. Eftersom mayaforskningen domineras av amerikaner så är terminologin främst på engelska. Ord som town eller city används sällan. Det är snarare center eller site. Generellt sett, beroende på var man arbetar, så var en mayastad under klassisk tid (250-900/1100 e.Kr.) utspridd. Det fanns ett "ceremoniellt centrum" med pyramider, palats, bollplaner, vattenreservoarer, o.s.v. Man brukar säga att mayaområdets "stadskärna" har en av de lägsta bebyggelsetätheterna i världen men att landsbyggden är en av de tätaste i förindustriella samhällen. En mayastad kunde således bli mycket stor till ytan. De allra största städerna under klassisk tid var Calakmul i Mexiko och Tikal i Guatemala. De hade båda över 100 000 invånare men utspridda på över 100 kvkm. Gränsen mellan stad och landsbyggd är vag och det blir ibland en godtycklig gränsdragning. I norr, där jag arbetat finns det dock klarare gränser p.g.a. att det finns färre vattenkällor och jordbruksmarken är mer begränsad. Den plats där jag själv arbetat, Ichmul, är en medelstor stad på "bara" 30 kvkm om man räknar in hela stadens vägnät som för övrigt var det min avhandling handlade om. 

Man vet att kungarna hade en s.k. emblemhieroglyf knuten till en plats, kanske t.o.m. en viss plats i en stad. Det är utifrån distributionen av dessa hieroglyfer som man idag vet att det fanns dussintals kungadömen, där Tikal (eller Yax Mutal som dess forntida namn var) och Calakmul (eller Oxtetuun som dess forntida namn var) förefaller ha utgjort storkungadömen som höll andra städers kungar i olika vasallförhållanden. Krigen som dokumenterats i skrift och bild rörde dessa kungar, det är ofta kungarna i en fiendestad som offrades och inte de tusentals bybor som Apocalypto gör gällande. Det är tveksamt hur stark kontakten mellan sådana bybor och eliten i städerna var. De flesta tror att gränserna var tämligen flytande.

[Leif]

Det är något som har blivit galet här. 

ho ho ho, det är väl själva motorn i många diskussioner i olika forum?

[Heimdahl]

Tack för utläggningen om stadsbegreppet. Man kommer altså på sätt och vis "undan" med engelska alternativtermer? Detta med stadsbegrppet är så intressant att jag nog tar upp det i en ny tråd. Lägg dig gärna i den diskussionen.
Får väll också ta på mig lite av skulden till att det blivit "galet". Jag frågade ju faktiskt inledningsvis efter historisk/arkeologisk kritik, väl medveten om att man för den sakens skull behöver såga en film helt.
Kan väll kanske mjuka upp det lite med att fråga efter om det fanns något med filmen som du tykte var possitivt ur historiskt/arkeologiskt perspektiv, något som kanske var elegant eller lite possitivt överraskande? (Och även om svaret är nej så behöver det ju för den sakens skull inte betyda att man dömer ut filmen helt.)

[Jasaw]

Det positiva i filmen är att Gibson bemödat sig med att inte använda gringos utklädda till maya. De talar inte engelska utan yucatekiska (ett av 30 mayaspråk). Även om det inte var exakt det språk man talade så är det en struntsak i sammanhanget.

Något "positivt" är att han inte värjer sig för att skildra våldets fula tryne. Problemet är väl dock att det är nästan det enda han gör.

Till skillnad från mina kollegor upprörs jag inte av att spanjorerna kommer i slutet av filmen. Det var onekligen en radikal förändring och hur Gibson själv ser på den händelsen framgår inte.

Pyramidernas storlek är inte överdrivna som i t.ex. tecknade filmer. En del av personernas klädsel är relativt noga återgivet.

Han återger ganska väl vissa forskares scenario om hur "kollapsen" ägde rum (men huruvida vi kan tala om en kollaps är ju en annan sak). Detta scenario är ökade krig (dock inte för att skaffa offer, utan rena realpolitiska orsaker), torka och befolkningsförflyttning (i inledningen av filmen stöter huvudpersonen på några människor på flykt undan krig och elände). Problemet är dock att de forskare (läs - Arthur Demarest) inspirerats av dagens Somalia i sin model om hur sociopolitisk upplösning äger rum.

Jaguar Paws hustru läggs ned i en närbelägen grotta och dessa var centrala för mayas bebyggelsemönster (mitt pågående forskningsprojekt handlar just om sådana grottor).

Vissa delar av jakten efter offerscenen, som anspelar på de förbannelser en flicka tidigare uttalat, faller relativt väl in med delar av "isade mer mayakosmologin". En svart jaguar var en viktig symbol, bin eller getingar användes i krigsföring enligt texter.

I Vetenskapsradion Historia gav jag filmen två ugglor. Filmen är vackert gjord och kan väl vara ett slagträ i debatten om miljöförstöring. Kan inte heller anse att den är rasistisk som mina kollegor anser. Synd bara att Gibson inte tog tillfället i akt och visade upp mer om mayastäderna. Han kunde t.ex. ha haft med bollspelet som kunde ha gjorts nog så våldsam. Istället har han med en scen där personerna får springa över ett fält där man kastar spjut efter dem. Vet inte var detta är taget ifrån. En bollspelsscen hade höjt upp filmens betyg till en trea.

[tty]

Den stora staden Coba är en klassisk stad liksom Chichén Itzá (alltså tillhör inte dessa den sena postklassiska tiden). Mayapán och Tulum är dock från den senare tiden.

Intressant. Jag har alltid hört att det centrala byggnadskomplexet i Chichen Itza (El Castillo med omgivningar) är sent (1200-talet eller så). Dateras det till klassisk tid numera?

[Jasaw]

Ja, El Castillo och andra byggnader i den s.k. "Toltec" stilen är äldre än man tidigare trodde. I själva verket är den samtida med den s.k. Puucstilen som även finns i Chichen Itza. Tidigare  arkeologer gjorde misstaget att de kronologiskt separerade den s.k. Cepechkeramiken (Puuc) från Sotutakeramiken ("Toltec"). Charles Lincoln visade för snart 20 år sedan att de var samtida. Därför dateras Chichen Itzas "Toltec"stil numera till 900-1050/1100 e.Kr. (istället för 1000-1200). År 1200 var Chichen Itza i stort sett avfolkad. Mayapan antas ha erövrat staden omkring 1050 eller 1100. Detta gör således att Mayapan är äldre än man tidigare trodde (man placerade in den staden omkring 1200-1450 men den dateringen utgick ifrån senare texter som har ifrågasatts). Dessvärre så beskrivs Chichen Itza fortfarande som en postklassisk stad i populärvetenskapliga texter och på guidade turer i ruinstaden.

Chichen Itzas "toltec" arkitektur kom troligen inte från toltekerna i centrala Mexiko. Sådan arkitektur finns här och var i Mesoamerika vid denna tid och det var snarare ett utbrett "ideologiskt" nätverk. Ringle kallar detta för "Quetzalcoatlkulten". I mayaområdet kallas Quetzalcoatl ("den befjädrade ormen") för Kukulkan, en gud som felaktigt åberopas i Apocalypto när man ska offra människor. Denne gud lyser med sin frånvaro bland den arkitektur som avbildas i filmen.

Cobas stora byggnader är alla ifrån klassisk tid men de pryds ofta av mindre byggnader från postklassisk tid, så som ofta är fallet i denna region. I Yo'okop, inom "mitt" område finns t.ex. en 6m hög postklassisk byggnad i två våningar ovanpå en 22 m hög klassisk pyramid.

Se denna länk för information om Yo'okop och Ichmul: http://online.redwoods.cc.ca.us/yookop/

[Piankhy]

Irriterande att filmens personnamn istället för att översättas till svenska översätts till engelska. Allt annat översätts ju till svenska. Inkonsekvent av översättarna.

Det verkar som om huvudpersonens folk är radikalt olika den för tillfället rådande "mayakulturen", visserligen talar de likartat språk men levnadsättet aviker. Skulle vara intressant att veta om det fanns insprängda befolkningsminoriteter med avvikande kultur och levnadssätt i mayaområdena?

Förövrigt vilka var mayas grannar? Hur var relationen mellan maya och grannfolken?

[Jasaw]

Namnen är inte några korrekta mayanamn även i direkt översättning. Jaguar Paw är t.ex. ett gammalt smeknamn på en av staden Tikals kungar. Kungens namn (Chak Tok Ich’aak) borde översättas till ”Stor brinnande klo” och det var som sagt ett kunganamn, knappast ett namn en person som Apocalyptos hjälte borde ha haft. Det samma gäller andra namn i filmen, en del är helt uppdiktade.

Människorna i byn talar yucatecmaya (det finns i dag 29 mayaspråk och yucatec är ett av de största och talas av omkring en miljon människor). Även om jag inte själv kan yucatec så känner jag igen en del ord som ”pek” (hund). Samma språk talas av de som attackerar byn. Mayaområdet brukar beskrivas som homogent, men det fanns naturligtvis skillnader, något jag själv problematiserat i en del av min forskning. Problemet är mayakulturbegreppet som sådant, det slätar ut och generaliserar. Någon insprängd grupp av jägare-samlare som beskrivs i filmen fanns inte i denna jordbrukande del av världen. Mayaområdet är ett av de befolkningstätaste områdena i den förindustriella världen så några orörda regnskogar där Jaguar Paw kunde röra sig fanns helt enkelt inte.

Vilka maya hade som grannar beror helt enkelt på vilken tidsperiod man avser. Maya ses som en kultur som ännu existerar och som sträcker sig 3000 år bakåt i tiden. Jag anser inte detta men så är den vedertagna tanken i varje fall. Maya hade framförallt andra maya som grannar, de såg inte sig själva som maya, det är ett begrepp som myntas i och med spanjorernas ankomst. Men bland de folk som talade språk tillhörande andra språkfamiljer finner vi olmeker och zapoteker i väster (under äldre tider) och även mixteker under senare tider (dessa grupper är ju även de definierade av den spanska kolonialmakten och i olmekernas fall är det en arkeologiskt definierad kultur. Huastekerna är en annan grupp som är språkligt släkt med maya. I sydost finns ett antal andra mindre grupper (bl.a. lenca). ”Mayastaden” Copán i Honduras antas ha varit insprängd bland andra etniska grupper.

När det gäller mayas kontakter med andra grupper så finns det belägg för att långväga handelskontakter förekom, bl.a. ned till Ecuador och upp till norra Mexiko. Det mesta av krigen förefaller ha varit mot andra mayastäder (men det beror sannolikt på att krigen oftast var lokala). Viktig här är den centralmexikanska staden Teotihuacán som under 100-550/600 e.Kr. hade ett stort inflytande över stora delar av Mesoamerika. Det råder delade meningar om Teotihuacán var ett territoriellt imperium, hegemoniskt imperium eller bara en aktiv handelsstad. Det finns dock ikonografiska förbindelser mellan vissa mayastäder och Teotihuacán (t.ex. i Tikal, Chac II, Copán, Oxkintok, m.fl.). Intressant nog är den stora kronologiska skiljelinjen mellan tidig klassisk och senklassisk tid i mayaområdet (550/600 e.Kr.) samtida med Teotihuacáns falnande betydelse. Det är vid denna tid som stormaktskrigen mellan det två största mayastäderna Calakmul och Tikal eskalerar. Dessa städer skapar allianser med andra kungar och försöker utmanövrera varandra. Calakmul skapar en alliansring runt Tikal som dock bryts genom ett slag år 695. Tikals senklassiska byggnadsboom sker under en kort tid (ca. 695-810). Det är dessa tempel som är förebilden till Apocalyptos tempel, dock med ikonografin tagen från Puucområdet i Mexiko.

[Jerrark]

För länge sedan gick det en film som hette Rapa Nui. Den handlade om krig, tävlingar och konflikter på Påskön. Den hade vissa likheter med Apocalypto, speciellt i dess undergångstema; i filmen har innevånarna nästan helt förött sin ö, bara ett enda stackars träd återstår av den en gång så frodiga växtligheten.
Som så ofta i ett samhälle med resursbrist uppstår motsättningar och samhällsomvälvningar och i filmen får vi se hur motsättningarna leder till en sorts revolution mot en överklass som utmålas i en ganska negativ dager.
Filmen är kanske inte lika brutal som Apocalypto men genremässigt kan den väl sägas tillhöra samma slag: den etnohistoriska äventyrsfilmen.

http://en.wikipedia.org/wiki/Rapa_Nui_%28film%29