Författare Ämne: Dyrkan av Ceres i Norden?  (läst 5358 gånger)

Utloggad dersa

  • Veteran
  • Antal inlägg: 579
Dyrkan av Ceres i Norden?
« skrivet: november 16, 2008, 20:14 »
Läste precis i " Historia om de Nordiska folken",nionde boken fyrtiofemte kapitlet, av Olaus Magnus, att dyrkan av gudinnan Ceres, importerades från Grekland(!), och detta ska ha skett när man fortfarande dyrkade Oden.. Någon som vet om det finns några fynd som talar för påståendet, eller andra källor som berättar samma sak?

Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Dyrkan av Ceres i Norden?
« Svar #1 skrivet: december 10, 2008, 19:42 »
Ja det där är en fantasieggande passage. Reflekterar att en eventuell import från Grekland måste avse Demeter och inte den romerska Ceres (men det är klart O M skrev ju på latin). Associerar också till Tacitus som skrev om just importen av en gudinna bland germaner (minns inte vilken/vilka stam(-ar)), nämligen gudinnan Isis. Han förvånas över detta sydliga inslag i germanernas religion. Isis är ju den egyptiska motsvarigheten till Demeter och Ceres med stora likheter i kulten.

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Dyrkan av Ceres i Norden?
« Svar #2 skrivet: december 11, 2008, 08:56 »
Jag undrar om de visste om en direkt import eller om det då (liksom nu) antogs att liknande kulturella uttryck måste bero på import. Det får man nog tyværr aldrig veta.

Utloggad David

  • Stammis
  • Antal inlägg: 256
SV: Dyrkan av Ceres i Norden?
« Svar #3 skrivet: december 11, 2008, 10:11 »
En del menar att Tacitus gör en "interpretatio latina" och kallar gudinnan Nehalennia (associerad med skepp och skörd) för Isis. En mediterran gudinna vars dyrkan spreds till Germania Superior var den illyriska Herecura asscocierad till död och skörd.

Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Dyrkan av Ceres i Norden?
« Svar #4 skrivet: december 12, 2008, 23:35 »
En del menar att Tacitus gör en "interpretatio latina" och kallar gudinnan Nehalennia (associerad med skepp och skörd) för Isis.

Så här skriver Tacitus i kapitel nio (Per Perssons svenska översättning):
"Av gudarna dyrka de förnämligast Mercurius, åt vilken de anse tillbörligt att på vissa dagar offra även människooffer. Hercules och Mars blidka de med tillåtna djur. En del av sveberna offrar även åt Isis. Orsaken och ursprunget till den främmande kulten har jag ej fullt utrönt (känner jag ej med säkerhet), blott att själva kultbilden, som är gestaltad som ett liburnerfartyg, visar, att religionsbruket kommit utifrån."

De vanliga germanska gudarna översätter han alltså till närmast motsvarande romerska gudar på latin. Vid nämnadet av Isis gör han alltså en poäng av att kulten är ett främmande inslag.
Då kulten av Isis var lite av en modereligion och mycket spridd i Romarriket vid den här tiden och sveberna levde vid den romerska gränsen vid Donau, så är det långt ifrån omöjligt att också de inspirerades till Isis-offer.

En mediterran gudinna vars dyrkan spreds till Germania Superior var den illyriska Herecura asscocierad till död och skörd.

Är det vedertaget att Herecura skulle ha importerats från Illyrien? Den enda teori jag hört är att hon skulle utgöra en gammal keltisk gudinna och alltså inhemsk sådan, i de romerska gränstrakter där man funnit inskriptioner med hennes namn. Vad finns det som tyder på illyriskt ursprung?