Träkyrka i Gamla Uppsala

[miklagard]

Visst. dessa tillfälliga anordningar måste ha funnits men jag kan inte se något skäl till att fundamenten till dessa skulle behöva lämna några bestående spår i marken. Det lilla som eventuellt fanns togs säkert bort och området städades när bygget blev färdigt.

[Gorm]

Om dessa stolphål skulle vara rester efter byggnadsanordingar så väcker det en del frågor: Varför finns det bara spår efter byggnadsställningar just vid den norra korsarmen och inte på andra ställen? Varför påträffades inte fler liknande soplhål när man drog dräneringsschakt längsmed det f d centraltornet och genom den norra korsarmen 1981-1982?

/Johan

[miklagard]

Som gammal byggnadsingenjör har jag svårt att inse att byggnadsställningar skulle behöva grundläggas med djupt nedgrävda grova stolpar. Behövdes tryckfördelning var det mycket enklare och effektivare att lägga en stock på marken och ställa ihakade pelare på denna som sedan förbands med muren.

Nej, där stolphål finns för grova stolpar har säkert syftet varit att göra ett fundament som skulle hålla i många år d.v.s. till en byggnad eller en konstruktion av något slag.

[Ethelred]

Hittade en illustrativ länk om kyrkobyggen...på 1100-talet.
Observera... Att här ersätts den gamla stavkyrkan av en ny stenkyrka i tidens rådande anda. (bild 1. "mätning")

http://www.edu.linkoping.se/lokalhistoria/kyrkbygge/

 :roll:

Kan det kanske varit så här som det gamla hednatemplet såg ut
http://www.skagagarden.com/kyrkan.html

[miklagard]

Vill gärna blåsa liv i denna mycket intressanta gamla tråd. Har något hänt på de mer än två år som gått ? Är nya undersökningar på gång ?

[-a-]

Är inte arkeolog, så jag kanske tolkar detta fel, men kan inte N4-N5 ("templet") ha varit någon typ av bostadshus anslutet till N3 (träkyrkan)? Jag tänkte alltså på någon typ av bostad för biskopen eller kungen.

[Sven lagman]

Lundagård norr om Lunds domkyrka var ärkebiskopens bostad, biskopen av Roskilde bodde i en stor gård direkt öster om domkyrkan; öster om kyrkan finns också biskopens palats i Strängnäs. På ingen av dessa platser är emellertid gård direkt sammanbyggd med kyrkobyggnad. Och talar vi om tiden före stenhusbyggandet, under träkyrkotiden, finns mig veterligen inga exempel alls. Något som dessutom talar mot teorin om "vanlig" bostad är det faktum att byggnaden är ofantlig (t.o.m. bredare än träkyrkan) samt att den ligger orienterad norr - söder vilket knappast var vanligt för tusen år sedan.

[miklagard]

Nej, just det faktum att byggnaden troligen är vikingatida, är så enorm och att dess orientering är norr-söder, talar för en mycket speciell funktion tycker jag. I kombination med platsen är det ju svårt att låta bli att spekulera lite.  :=)

[-a-]

Varför antar man oftast att det eventuella templet stod precis där kyrkan står? Kan det inte vara så att man byggde kyrkan vid kungsgården, medan templet stod en bit därifrån? Adam av Bremen skriver väl att själva helgedomen var omgiven av berg som bildar ett slags "teater". Kullarna står ju i en typ av halvcirkel (eller kanske snarare fjärdedelscirkel), lite som en antik teater fast större/bredare. Innanför/nedanför kullarna (dvs åt sydost) finns i dag bara åkermark och lite längre bort museet, några villor och järnvägen. Kan templet ha stått någonstans där det i dag är åker?

Se: http://kartor.eniro.se/query?&what=map_adr&mop=aq&searchInMap=1&mapstate=7;17.629056597196854;59.89723822939165;a;17.62042113314655;59.901521457827116;17.637692061247158;59.89295500095617;625;585&mapcomp=;;;Gamla%20Uppsala%20kyrka;;;75440;UPPSALA;;;;;17.63184356227223;59.89952469227223;0;0;;UPPSALA;maps_place.376312.21;0&geo_area=Gamla%20Uppsala%20kyrka,%20UPPSALA&stq=0&pis=0#
http://afxafx.typepad.com/photos/uncategorized/gamla_uppsala.jpg

[Gorm]

Diskussionen kring kultplatskontinutet i allmähet är flyttad hit. I denna tråd diskuteras explicit Gamla Uppsala kyrka.

/Johan - Admin

[Gorm]

För den som vill läsa artikeln i sin helhet så finns den här: http://fornvannen.se/pdf/2000talet/2005_261.pdf

/Johan

[Sven lagman]

Gravkullarnas läge i Gamla Uppsala är belägna på toppen den smala åsrygg som går i nord-sydlig riktning där kyrkan bildar den nordliga utposten. Topografin runt denna smala ås har dessutom varit sank- och fuktig mark, åtminstone i väster och i norr. Här kan du se de aktuella marknivåer för detta fuktiga område (obs ljusblått betyder alltså inte enbart öppet vatten): http://www.foteviken.se/sweden/uppland/uppsala/upp1/upp1.htm

Området som du nämner öster om gravarna och söder om från museet ligger lågt men inte så lågt som sankmarken väster om högarna. Jag förutsätter emellertid att man gjort georadarundersökning eller andra markundersökningar i detta område, eller …. ?