Några funderingar kring Uppsa kulle, Södermanlands största gravhög, som ligger majestätiskt i det forntida kustområdet närmast på en udde. Strax intill ligger Aspa bro med en mängd runstenar. En bär texten: "Astrid lät göra detta minnesmärke efter Anund och Ragnvald, sin son. Blevo döda i Danmark, voro rikast i Rauninge och raskast i Svitjod." Att området här norr om Nyköping varit en rik bygd torde inte vara någon tvekan om.
Som framgår av bilden (
http://sv.wikipedia.org/wiki/Uppsa_kulle) finns ett cirkelrunt större hål på toppen av högen. Detta kan inte vara ett resultat av en plundring utan om en instörtad gravkammare av trä. Men hur stämmer detta med tanken på att högen skulle ligga kanske runt 600-talet, i tid med Uppsala högar och Anundshögen? Har man hittat timrade gravkammare i dessa? De är väl uppkastade över kremerade människor?. (Anundshögen har en stor stenpackning i kärnan). Är det kanske så att Uppsa kulle i stället ska flyttas fram i tid och jämföras med t.ex. kungabegravningarna i Jelling på Jylland. Här fanns ju en träkammare åtminstone i nordhögen, daterad 957 e.Kr. I så fall kommer man ju t.ex. närmare tiden för runstensresandet i området kring Uppsa kulle.
Är det någon som funderat i dessa banor om en relativt sen datering av Uppsa kulle?
Hur är egentligen möjligheterna att göra georadarsonderingar, typ Ale stenar, över en gravhög? Skulle vara intressant att se hur högens kärna ser ut. Kan man över huvud taget göra sådana sonderingar på kraftigt sluttande plan?
Som sagt, lite nyfiken efter att ha stått på högens topp och kliat mig i huvudet.
