Författare Ämne: Vattenståndet  (läst 10193 gånger)

Utloggad vanadis

  • Medlem
  • Antal inlägg: 20
Vattenståndet
« skrivet: november 28, 2006, 08:41 »
Hur kan man få reda på hur vattenståndet har varit i sjöar och bäckar genom årens lopp? En sjö som ligger 155 m över havet, kan man generellt sett veta om vattnet varit högre där?

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Vattenståndet
« Svar #1 skrivet: november 28, 2006, 10:11 »
Det beror mycket på vart i landet du befinner dig. Eftersom inlandsisen var olika tjock så har den tryckt ner marken olika mycket vilket innebär att landhöjningen går olika fort. På vissa ställen har det t o m vänt, vattnet stiger (på vissa ställe i Skåne bl a). Det finns en tidigare tråd om detta här om du är intresserad.

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
Vattenståndet
« Svar #2 skrivet: november 28, 2006, 13:28 »
En sjö som ligger så högt har troligtvis inte berörts nämvärt av landhöjningen, åtminstone inte under mesolitikum och senare. Undantag kan gälla mellersta och norra Norrlands kustland, där landhöjningen varit som störst. Din sjö har alltså troligen inte varit förbunden med havet under överskådlig tid, strandlinjen har alltså bestämts av andra förhållanden, främst klimatet (mängden nederbörd), igenväxning (typ högmossar), ev. erosion av "tröskeln" vid avrinningen, ev. mänskliga projekt m.m. För stora, långsträckta sjöar i vissa riktningar kan en viss tippningseffekt finnas p.g.a. att landet höjt sig olika mycket, gäller t.ex. Vättern.

Ofta tror man att vattenståndet var högre i sjöar och åar i gamla tider, men jag vill mena att det ofta är felaktigt eller saknar grund. Det finns ingen automatik att det skulle ha varit mer vatten i alla vattendrag, åtminstone inte när det gäller höglänta skogssjöar. I låglänt jordbruksterräng har förstås utdikningar och sjösänkningar förändrat bilden mycket under årens lopp och skapat ett "torrare" landskap.

Tror du får använda sunt förnuft i detta fall. Hur ser det ut topografiskt runt sjön? Var har den sitt utlopp idag? Finns det någon anledning att tro  denna tröskel skulle sett annorlunda ut på stenåldern? Sådana typer av frågor måste man ställa sig.

/Mats

Utloggad Heimdahl

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 634
Vattenståndet
« Svar #3 skrivet: december 05, 2006, 09:50 »
Det går ibland att ungefärligen uppskatta forna tiders vattenstånd i sjöar och vattendrag.
Vad gäller sjöar så är det inte ovanligt att vattenståndet är ungefär det samma idag som förr, såtillvida inte pasströsklarnas nivåer förändrats. Saknas pasströsklar, d.v.s. om det rör sig om en grundvattensjö, så kan vattenståndet ha påverkats om grundvattennivåerna varit annorlunda förr. Ett sätt vad gäller sjöar är att leta efter tecken på äldre strandlinjer.
Vattendrag har varierat mer, främst under de senaste 1000 åren i dikade odlingsområden. Eftersom dikning kan förändra ett vattendrags dräneringsområde så kan det påverka vattenståndet. Man kan undersöka ett fornt vattendrags möjliga storlek genom att analysera dess dräneringsområde och göra uträkningar med hjälp av hydrologisk modellering. Man kan också undersöka forna meanderslingors storlek och titta på bottensedimentet i övergivna fåror, vilket kan ge en uppfattning om vattnets hastighet i fåran. Det går också att studera ådalgångars morfologi och därigenom dra slutsatser om hur stort vattendraget kan ha varit.

Utloggad vanadis

  • Medlem
  • Antal inlägg: 20
Vattenståndet
« Svar #4 skrivet: december 06, 2006, 12:13 »
Ok det låter lite kompliserat att själv lyckas klura ut hurvida vattnet varit högre eller lägre genom åren. :(  Eftersom man hittat en urholkad stock med utriggare i sjön en bit ifrån vårat så undrade man ju om vattendraget som går därifrån varit större så att en sådan farkost kunde ta sig mellan sjöarna, eller om den enbart används i sjön.
Brukar det finnas någon dokumentation i kommunerna över sådanan undersökningar?
Stort tack för era åsikter!

Utloggad CeBe

  • Medlem
  • Antal inlägg: 95
Vattenståndet
« Svar #5 skrivet: december 06, 2006, 12:36 »
En intressant - men ofta bortglömd - följd av landhöjningen är att större sjöar och speciellt då de med stor utbredning i nord-sydlig riktning faktiskt kan "vandra" söderut. Paradexemplet utgörs av Vättern som pga hastigare landhöjning i den norra änden faktiskt sakta stjälper över åt Jönköpingshållet!    :shock:  

I det centrala stadsområdet beräknas t.ex. grundvattennivån ha stigit med ca 40 cm sedan staden nyetablerades på 1600-talet. Ute i Huskvarnaviken ligger ett översvämmat förhistoriskt landskap, komplett med bl.a. stubbar efter tallskog, en mosse och ett röse (nu på ca 4 m djup). Ett för svenska förhållanden lite udda dykmål!     :wink:

Samma fenomen har f.ö. lett till en påtaglig uppgrundning på Vänerns Värmlandssida.
"All is Fair in Love and Archaeology"
(Uncle Scrooge i "Crown of the Maya's" - Carl Barks 1963)

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
Vattenståndet
« Svar #6 skrivet: december 06, 2006, 12:37 »
periodvis har man varit väldans aktiv på att sänka vattennivåer för att skapa odlingsmark. det var länge en aktiv statlig politik som gick ut på detta.
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad tomfra

  • Novis
  • Antal inlägg: 13
vattenstånd
« Svar #7 skrivet: december 06, 2006, 12:49 »
Hej
Prova på SMHI hemsida eller också kan man gå in på " Hjämlarens vattenvårdsförbund" Där kan man hämta statistik över vatten ståndet i sjön Hjälmaren Närke samt alla åar och bäckar som rinner ut i sjön

Jag tror att du kan hitta just ditt vattenvårdsförbund på deras hemsida

MVH
tomfra :D

Utloggad CeBe

  • Medlem
  • Antal inlägg: 95
Vattenståndet
« Svar #8 skrivet: december 06, 2006, 13:00 »
Citat från: "Leif"
periodvis har man varit väldans aktiv på att sänka vattennivåer för att skapa odlingsmark. det var länge en aktiv statlig politik som gick ut på detta.


En inställning som ännu inte helt har försvunnit hos myndigheterna. Så sent som för något tiotal år sedan utnyttjades en gammal vattendom till att spränga ner falltröskeln vid Tidans utlopp ur sjön Östen i norra Västergötland. Målet var "att skapa ett jämnare vattenflöde och slippa översvämningar kring sjön och i Tidandalen". Resultatet för vattenområdet - inklusive en av Sveriges mer kända fågellokaler - blev rätt förödande. Rask igenväxning, utom i strömfåran tvärs genom Östen är ett märkbart resultat....    :evil:  :evil:  :evil:
"All is Fair in Love and Archaeology"
(Uncle Scrooge i "Crown of the Maya's" - Carl Barks 1963)

Utloggad tomfra

  • Novis
  • Antal inlägg: 13
vattenståndet
« Svar #9 skrivet: december 06, 2006, 13:04 »
Hej igen
Om du vill veta hur stor sjön har varit för hundra två hundra år så kan man titta på gammla kartor. Annars blir lite naturgeografikunskaper som gäller, man får helt enkelt leta på den gammla strandenlinjen.
Sök då efter mjuka linjer i naturen du ska få känsla av att var vågorna
rullat in mot stranden. Sök också efter linjer med stenar, som är rund och slipade av vatten. Glöm inte heller land höjningen här i Närke är höjningen 4meter på 1000år Jag hoppas att det är lite hjälp på vägen


MVH
TomFra :D

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
Vattenståndet
« Svar #10 skrivet: december 07, 2006, 13:11 »
Jaså, var det i Närke som 155-meters-sjön låg? Måste väl i så fall vara Kilsbergen eller något annat höglänt ställe där, Närke är ju annars ganska så låglänt. För Närkes del kan man glömma landhöjningen för att rekonstruera forna sjöar på 155-metersnivån (i alla fall under den tid som människor vistats där). Och därmed lär det inte finnas några rundslipade stenar från någon strandlinje, eftersom det krävs större vågor från havet för att åstadkomma detta. Men kanske finns andra tecken på strandlinjer.

Ha i minnet att vid många norrländska, höglänta sjöar så hittar man stenåldersboplatser alldeles nära dagens sjöstränder. Dvs. här har strandlinjen legat stilla sedan årtusenden.
/Mats

Utloggad exm

  • Medlem
  • Antal inlägg: 68
Vattenståndet
« Svar #11 skrivet: december 07, 2006, 16:06 »
Citat från: "Mats Hansson"
Jaså, var det i Närke som 155-meters-sjön låg?

Nej, tomfra är i Närke men inte frågeställaren vanadis vad jag förstår... Gäller det Marks kommun? :wink:

Utloggad vanadis

  • Medlem
  • Antal inlägg: 20
Vattenståndet
« Svar #12 skrivet: december 08, 2006, 08:48 »
Jo det är i Marks kommun jag bor och sjön heter Järvasjön. Den är inte så stor, men om ni som vet hur man lätt hittar på gamla kartor kan slå så tillhör sjön Öxabäck.
Tusen tack! :) Glädjer mig att så många bryr sig.

Utloggad tomfra

  • Novis
  • Antal inlägg: 13
vattenståndet
« Svar #13 skrivet: december 08, 2006, 12:38 »
Hej vanadis
Det finns olika vägar att gå för att hitta gammla kartor
På lantmäteriet finns det tre olika vägar två av dom kostar pengar den tredje är gratis
Den som inte kostar pengar heter kartsök coh finns på deras hemsida
En bra julklapp är CD-skivan häradskartan den är från 1865-68 kostar cirka 1000 kr
den som är bäst menm som koster mest heter Arkivsök finns på deras hemsida, tyvärr kostar den 5000 kr bara för att du ska få tillgång till sidan  sedan kostar det 40 kr varje gång du tittat och bläddrar
visst är kan man ha åsikter om detta.

Tomfra :D

Utloggad exm

  • Medlem
  • Antal inlägg: 68
Vattenståndet
« Svar #14 skrivet: december 08, 2006, 13:55 »
Sjön finns på Häradskartan (Bladnamn: Ellekulla, Kartlagd: 1890-97), och verkar då se ut ungefär som idag.

Citera
Eftersom man hittat en urholkad stock med utriggare i sjön en bit ifrån vårat så undrade man ju om vattendraget som går därifrån varit större så att en sådan farkost kunde ta sig mellan sjöarna, eller om den enbart används i sjön.

Info om fyndet i FMIS Fornsök (klicka på "Scannat dokument" för att få upp en bild med texten).

Platsen ifråga enligt Eniro

Det är tyvärr svårt att säga nåt bestämt om stockbåtens ålder, och om det då gått att ta sig mellan sjösystemen...   :wink:

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
Vattenståndet
« Svar #15 skrivet: december 09, 2006, 16:43 »
Ah, nu hittade jag det på kartan. Blev förvånad över att är så höglänt här nere i Västergötland, men det är förstås i nordvästra delen av sydsvenska höglandet alltså. Den högsta kustlinjen ligger här på c:a 90 m enligt vad jag kan se på kartan (källa: Sveriges Nationalatlas, delen "Berg och Jord", oumbärlig!). Detta innebär att området kring Järvasjön aldrig legat under vatten efter senaste istiden, isen smälte så att säga direkt på landbacken.

Att döma av höjdkurvorna såvitt jag ser på Eniro-kartan så skulle det väl möjligen kunna ha funnits en vattenförbindelse med Farssjö i nordöst. Men man ska komma ihåg att det inte behövs mycket till fallhöjd mellan två sjöar för att det ska bli ganska ofarbart för båtar, bäcken blir för smal åtminstone i något parti. Mindre farkoster kunde man säkert dra över smalare "trösklar" där det var strömt.

Tror nog att det räcker med Järvasjön för din ekstock, var ju säkert motiverat att göra en båt redan för att få bättre möjligheter att fiska i denna sjö.
/Mats

Utloggad tomfra

  • Novis
  • Antal inlägg: 13
vattenståndet
« Svar #16 skrivet: december 11, 2006, 09:27 »
Hej Mats
Det var intressant att strandlinjer på 155 meters höjd inte ändras av landhöjningen eller av vatten och vind erosion För Norrland har en landhöjning mellan 4-8 mm/år
MVh
tomfra :D

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
Vattenståndet
« Svar #17 skrivet: december 11, 2006, 14:18 »
Vet inte om det var ett instämmande eller invändning, tomfra :shock: . Jag har pratat om sjöar som ligger så högt att de återfinns över (eller nära) högsta kustlinjen. För Norrlands del ligger ju högsta kustlinjen högre än i Västergötland (olika i olika delar av landet), så visst, där kan det finnas sjöar på 155-metersnivån som var förbundna med havet, åtminstone under stenåldern.

Landhöjningen 4-8 mm/år för Norrlands del gäller nuvarande landhöjningshastighet. Längre tillbaka, under stenåldern, var den ännu högre. För Stockholms del kan man t.ex. räkna med att siffran 4 mm/år bara gäller de senaste 2500 åren, c:a. Landhöjningensfarten klingar av, i takt med att jordskorpan kommer tillbaka till sitt jämviktsläge. Alldeles efter inlandsisen hade gett sig iväg var landhöjningen kanske 20 mm/år eller ännu högre.
/Mats

Utloggad vanadis

  • Medlem
  • Antal inlägg: 20
Vattenståndet
« Svar #18 skrivet: december 14, 2006, 21:00 »
Ni som hittat Järvasjön på häradskartorna, det mörka fältet som går ifrån sjöns sydspets och ner mot tjärnen nedanför, kan man anta att det en gång har varit vatten överallt där? Idag är det sankmark. Runt tjärnen är marken helt platt. Om man misstänker att det varit sjöbotten på ett ställe, vad ska man gå efter när man gräver för att få detta bekräftat? Hur djupt och vad ska man tänka på?

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
Vattenståndet
« Svar #19 skrivet: december 18, 2006, 22:04 »
Egentligen borde någon kvartärgeolog svara på det där med att gräva för att få reda på om det har varit sjöbotten. Detta är inga enkla saker eller något som man kan avgöra utan att ta borrprover från marken omkring tjärnen, och sedan få dem analyserade i labb och bedömda av någon som kan sin jordartslära. Det är ju så att en sjö som funnits under längre tid oftast avsätter ett tjockare lager organiskt material än om det varit torra land. Framförallt ett annorlunda organiskt material kan man kanske tillägga. Det kan vara fråga om gyttja, dy, torv osv. till skillnad från "torrare" humus, moränjordar osv. Med mikroskop och god kännedom kan man få fram mycket information, t.ex. avgöra vissa diatomeer (kiselalger) som är kännetecknande för sjö resp. hav. Även makrofossil av vattenlevande växter kan förekomma. Sen måste man egentligen C14-datera en del av detta material för att kunna avgöra under vilka tidpunkter som resp. fossil avsattes. Kanske har det varit kärr under mycket lång tid, snarare än en sjö med vattenspegel, och det avspeglas i så fall i makrofossilmaterialet.

Spännande undersökningar säkert, men jag tror detta är för svårt för oss :( . Det behövs geovetare eller andra som specialicerat sig på jordarter och kvartärgeologi. Kanske kan du locka ut några geovetar-studenter på övning, de brukar ha sådana här fält-undersökningar på sitt schema.

/Mats