Rösen

[vanadis]

Inte långt från min gård finns det en sluttning i granskogen som är full med rösen. Odlingsrösen är ju det man alltid tror sig se, men i en slänt? Dom ligger inte så långt ifrån varandra och vissa är jättestora. I närheten av dessa finns även fyra gropar i marken vilka är ca 1x1m och ligger nära varandra. Hur kan en glad nybörjare som jag förstå vad det är för rösen? Har ni några tips vad jag ska tänka på?

[Gorm]

Hej och välkommen hit. Det kan vara svårt att säga vad det kan vara utan att veta vart i landet du bor. Jag rekomenderar att du börjar med att undersöka om dina rösen finns med i  FMIS Fornsök. Har du kanske t o m bilder på dem? Fråga gärna mer om du inte lyckas klura ut vad det är. Lycka till!

/Johan

[vanadis]

Hej och tack. Jag har sökt i fornsök och det enda som finns registrerat är att man har hittat en urholkad stock med utriggare i sjön inte långt bort, men några rösen finns inte med . Jag får se om jag kan fixa några bilder och lägga ut. Finns det något sätt som jag kan utesluta att det är odlingsrösen? Vad tror du groparna kan vara för något?

[Leif]

röjningsrösen är en bättre term än odlingsrösen. de kan vara spår av röjningar för annat än odling.... de börjar dyka upp så smått under bronsåldrer och ser ungefär likadana ut långt in på 1800-talet....

[vanadis]

Såg att du leif inte bor så himla långt bort. Vet du om det finns någon i Markskommun som åker ut och kollar?

[Gunnar Creutz]

Hej Vanadis!

Eftersom du bor i Västra Götaland så kan du kolla på kartan på http://gis.lst.se/gisvg/ efter fornminnen också.
FMIS Fornsök ger för övrigt 87 träffar på rösen och 30 träffar på röjningsrösen i Marks kommun.

Hälsningar
Gunnar

[Leif]

Såg att du leif inte bor så himla långt bort. Vet du om det finns någon i Markskommun som åker ut och kollar?

Du kan väl alltid ringa till Mikaela Järlström på Skogsstyrelsens boråskontor och höra efter om hon har möjlighet att kolla det i samband med att hon inspekterar skog och historiaregistreringar i Mark. Annars kan du testa Roger Nyqvist på Svenljungakontoret, men då får du rappa på han är inte kvar så länge till.

Annars är det väl museet (Lödöse) som brukar kolla sånt i 7-härad. På lödöse museum är det Mats Hellgren du skall fråga efter.

[vanadis]

Tack snälla för alla tips. Gunnars karta var ju kanon när man slog på häradskartor. Man ser att det är en del rösen registrerade runtomkring så jag får väl gå en sväng till i skogen omkring och se vad jag kan hitta innan jag ringer någon av Leifs alla tips. Tusen tack!
Vad tror ni att groparna kan vara för något? :oops:

[lena.p]

svar till rösen gropparna är säkert kålgroppar. dom fans innan jordkällan.jag tror att det kan vara så.tack o hej

[Kepler]

En välskriven bok i ämnet är Örjan Hill: Kultur i skogen: Om kulturminnen i Älvsborgs län i vetenskap och folktro. Skogsvårdstyrelsens rapportserie 1996:1.  

Kulturmiljövård i skogen: Att känna och bevara våra kulturminnen (Skogsstyrelsen 1993) är också väldigt bra.


Örjan Hill nämner "potatisgravar" eller "rovastibbor " (små gropar där man förvarade potatis eller rovor vintertid). Jag har varit vid många torplämningar, men sådana potatisgropar har jag bara sett en enda gång (Larv 331:1 i Skaraborg). Där fanns tre meterstora gropar i rad.

Om det nu är potatisgropar torde man hitta lämningar efter ett vanligt 17-1800-tals torp i närheten: torpgrunden, röjda åkerytor, lövträd,  eventuellt stengärdsgårdar, etc.

För övrigt stort tack för tipset om Häradskartan i Västra Götalands Informationskarta. I och för sig har jag denna karta på DVD, men till skillnad från Informationskartan är kartorna på DVD inte kalibrerade. Nu kan jag således lägga in kartbitar i min handdator (med GPS) och se var jag är någonstans på denna gamla karta. Synd bara att häradskartan inte finns över Bohuslän.

[vanadis]

Hejsan.

Jag har lite problem att hitta dessa skrifter. Borde dom inte finnas på biblioteken, eller måste man beställa dom. Någon som vet?
Vidare undrar jag om det som Lena skrev att det kunde vara kålgropar, hur långt från husen hade man dessa? Borde det finnas andra lämningar som styrker denna teori? Är dessa gropar klädda med sten inuti eller är det bara en grop?

[Kepler]

Hej,

Jag tittade lite i www. bibliotek.se och http://websok.libris.kb.se/websearch/form: "Kulturmiljö i skogen" finns i regionsbiblioteket i Borås och "Kultur i skogen" på UB Göteborg. Så det är väl lättast med fjärrlån till det lokala biblioteket.

"Kulturmiljö i skogen"  kan också beställas från http://www.skogsstyrelsen.se/forlag/enbok.asp?Produkt=71 för 315 kronor. "Kultur i skogen", som är en rapport från skogstyrelsen, hittade jag dock inte på deras websida.  

De gropar jag tittade på var klädda med sten inuti varför de hade en bevarad rektangulär form. Jag har ett foto men vet dock inte hur jag lämpligtvis infogar det här (jag har ingen egen hemsida).

Enligt min erfarenhet brukar det vara högst 10 - 20 meter mellan boningshuset och en jordkällare eller stenkällare. Med tanke på betydelsen hos dessa matförråd, är det inte så konstigt att man ville att de skulle vara inom synhåll.

[Leif]

Hejsan.

Jag har lite problem att hitta dessa skrifter. Borde dom inte finnas på biblioteken, eller måste man beställa dom. Någon som vet?

Om du vill köpa dem så kan du alltid vända dig till Skogsstyrelsen. Testa att ringa till Svenljungakontoret, det ligger ju inte så långt från Öxabäck.

Hills bok är väl egentligen utgången, men jag såg en bunt i Svenljunga när jag jobbade där.... Borde kosta någon hundring.

Båda böckerna är värda att införskaffas. Och om du har en gård så kan du väl med gott samvete ta upp dem i gårdens bokföring som utgift för facklitteratur nödvändig för verksamheten

[vanadis]

Nu har jag lagt in en beställning hos biblioteket och ser med glädje fram emot att läsa dessa skrifter. En fråga bara som jag säkert får reda på när jag läser böckerna är; under vilken tid använde man sig av dessa gropar? Om det inte finns med något torp i närheten med på häradskartorna kan jag då utesluta att det är sådanan gropar?

[Leif]

Om det inte finns med något torp i närheten med på häradskartorna kan jag då utesluta att det är sådanan gropar?

tyvärr inte...
det kan ha  funnits torp mm på platsen tidigare, bebyggelse som var borta när kartan kom till...

[Kepler]

Har du kollat i hembygdslitteraturen eller med hembygdsföreningen? Det kan ju finnas en torpinventering.

Sedan finns en möjlighet att studera historiska kartor på www.lantmateriet.se: generalstabskartan samt gårdens lantmäterikartor.

[vanadis]

Nu har jag fått Hills bok och börjat läsa. Nu måste jag få fråga en del. Om det skulle vara potatisgropar, typ föregångaren till jordkällaren, borde det ju ligga ett torp i närheten som ni tidigare nämnt. Men om det nu skulle vara kolgropar, alltså där man tillverkade kol, borde det ju vara mer troligt att det INTE har legat ett hus i närheten. Eller? Jag har sett en stensatt grop en gång och det tog jag för en f.d jordkällare. Men "mina" gropar har inga stenar på kanterna.
Om jag gräver i dessa gropar och det har varit en "jordkällare" borde jag ju inte hitta någonting, men om det varit en kolgrop borde jag väl finna kol? Hur bevaras kol? Under vilken tid användes kolgroparna?

[Micke]

Kol bryts inte ned och bevaras därför mkt länge, om du vill veta mer om kolningsgropar och kolmilor kan du läsa mer här. Länken går till en rapport från Upplandsmuseet som innehåller resultat från undersökningar av lämningar som har att göra med kolning och tjära från e4 i Uppland, och den är väldigt bra! Där kan du läs om när olika typer av kolningsgropar och milor användes. Tyvärr används olika tekniker parallelt under lång tid och det är därför svårt att säga när en viss lämning var i bruk bara genom att titta på vilken typ av lämning det är.

Förmodligen ansågs det inte vara någon nackdel att milan eller kolninsgropen låg nära det ställe man bodde på, att milor ofta ligger i avlägsen skogsmark beror nog främst på att man ville undvika långa transporter av virket. Dessutom verkar sand (dvs torrt underlag) vara avgörande för milor som inte byggs på rost (om jag inte minns fel) och sandig skogsmark finns det ju gott om.

/Micke

[vanadis]

Nu har jag läst rapporten och precis som du sa så var den klart läsvärd. Men jag får känslan av att dessa gropar var större än mina och att det inte låg så tätt. Mina ligger fem stycken nästan i en ring. Mina ser också mycket djupare ut. För fastän det är en del löv i dom så är det mycket tydliga gropar. Men det framgick ju av rapporten att det var ok att gräva i dom om man inte trodde att det var en liggmila (tror det hette så) och det kan det ju inte vara eftersom dom inte är så stora, så jag får väl kolla efter. Dom ligger ju i en slänt alldeles intill en gammal väg med vatten inte så långt bort, så på så sätt stämmer det ju ganska bra med beskrivningarna i rapporten. Tack för tipset.

[Micke]

Det var så lite!

Resmilor räknas oftast inte som fornlämningar även om de gör det i vissa fall. Det finns dock olika typer av resmilor och kanske bör resmilor omgärdade av gropar rent generellt göra det i framtiden, eftersom dessa verkar vara äldre än andra varianter och denna teknik för kolning är dessutom helt övergiven. Alla kolmilor som byggs idag, byggs på rost.  Om dina gropar ligger i en cirkel eller halvcirkel kanske det är gropar hörandes till en resmila (som i såfall ligger inom cirkeln och inte nödvändigtvis behöver vara så tydlig).

Kolningsgropar, som är en annan lämningstyp som använts till kolning,  har använts under långtid och kan därför vara att betrakta som fornlämningar, men du gör säkert ingen skada om du försiktigt lyfter lite på torven och kontrollerar om det finns kol i eller utanför groparna. Finns det kol i groparna är det säkert kolningsgropar som du hittat och finns det kol inom "cirkeln" är det förmodligen en resmila omgärdad av gropar. I vilket fall kanske du bör änmäla in dessa lämningar till museet eller Raä eftersom de kan vara att betrakta som fornlämningar.

Lycka till!

/Micke