Samarbeten > Kulturarvsförmedling på internet
Felkällor i FMIS
Gorm:
Jag närvarade på en Workshop om FMIS i onsdags (15/11) som anordnades av RAÄ i samarbete med Uppsala universitet och då togs det bl a upp felkällor i FMIS.
Observera att dessa inte behöver vara alla felkällor men de kan ligga till grund för en diskussion och vidare reflektioner.
1. När skedde inventeringen? Det som ansågs viktigt att inventera 2002 kanske inte inventerades alls 1984. Se exempelvis antalet fornlämningar av typen "bytomt/gårdstomt" i Småland; 104 i Kalmar län mot 3681 i Kronobergs län.
2. Är informationen kvalitetssäkrad? Eftersom det är människor som registrerar lämningarna så kan det förekomma slarvfel. Tänk även på att de som digitaliserade informationen ofta inte hade någon arkeologisk utbildning.
3. Hur är geometrin utformad (dvs punkter, linjer och ytor)? Finns det fornlämningar som är uppdelade på flera geometrier? Se exempelvis stensträngssystem.
4. Antal. Antalet gravar på ett gravfält kan vara en grov uppskattning eller så har inventeraren räknat samtliga synliga fornlämningar. Arkeologiska undersökningar brukar dessutom visa att antalet gravar ofta är flera så antalet bör tas med en nya salt.
Kommentarer?
/Johan
Urban:
1. Ja det är ju känt att bedömningen av vad som betecknas som fornlämningar har förändrats över tiden! Det gäller tex röjningsröseområden, där bedömningen har påverkats genom den regionala kulturmiljövården, med det har ju även varit upp till platsledaren att bedöma vad som ska registreras vid fornminnesinventeringen. Vid fornminnesinventeringen skedde ju dessutom en prioritering av vissa delar av lanskapet i många fall. Sedan har man ju under senare år omvärderat vissa lämningstyper och givit dom annan status, det gäller tex samiska härdar. I Norrland har ju dessutom en rad nya lämningstyper tillkommit under tex 1980-talet genom inventeringen av dessa området. Vid digitaliseringen av Fornminnesregistret skedde också en ojämn registrering av tex röjningsröseområden. Vissa togs med och andra inte.
2. Ja det är ju så, att det sker misstag när människor är iblandade, det är bättre att använda sig både av informationen i FMIS kombinerat med de skannade inventeringsboksuppslagen.
3. Jag förstår inte vad som menas med att flera geometrier, dom bör ju vara numrerade i FMIS på samma sätt och dom hör ihop!
4. Inventeraren har uppskattat antalet gravar på ett gravfält. Som alla vet är det ju väldigt beroende på årstid vad man kan iaktta. Sedan är det ju en erfarenhetsfråga! Vissa inventerare är ju dessutom mer intresserade av vissa fornlämningstyper och är kanske mer intriktade på att registrera boplatser i stället för gravar.
/Urban
Mohawk:
1. Ja, Urbans kommentar är riktig.
2. Ja, det gäller att man jämför den digitaliserade informationen med den insakannade och rapporterar felaktigheter.
3. Just stenträmgssystem borde kunnna kartläggas bättre i takt med att tekniken går framåt.
4. Ja så är det. Men det handlar om statistik. Alla gravar kanske inte har räknats, men man får en uppfattning om storleken på gravfältet.
Gorm:
Jag ska försöka förklara vad jag menar med "flera geometrier". Gör man ett datauttag från FMIS och öppnar upp det i t ex Mapinfo så får man massor med rader i tabellen som tillhör samma fornlämningsnummer men som t ex är en egen linje som i exemplet med hägnadssysten (exempelvis Glömminge 43:12). Samma objekts-id men flera geometriska id:n alltså.
/Johan
Urban:
Får då de olika geometrierna inte samma fornlnr? Det verkar ju vara konstigt. Det borde då vara en sak som är specifikt för Mapinfo.
/Urban
Navigering
[0] Meddelandeindex
[#] Nästa sida
Gå till fullversion