Författare Ämne: Yngre rödgods  (läst 7911 gånger)

Utloggad Peppe

  • Medlem
  • Antal inlägg: 80
    • AHIMKAR
Yngre rödgods
« skrivet: november 17, 2006, 14:22 »
Jag har några funderingar angående tidigmodern kermaik, närmare bestämt vad man brukar kalla yngre rödgods. Detta är ju ett massmaterial vid utgrävningar i såväl städer som på landsbygden.

Det är väl inte så svårt att komma med en generell datering av sådan keramik. Men finns det någon möjlighet att ge mer precisa daterinar? Finns det någon studie på om vissa kärltyper förekommer under begränsade tidsperioder? Eller är det bara genom stratigrafisk bundenhet man kan ange en precis datering som då bara gäller den aktuella platsen?

Därutöver varierar dateringsförslagen ibland i litteraturen. T ex trefotsgrytor som är ett ganska vanligt fynd påstås enligt vissa försvinna under 1500-talet medan andra menar att de var vanligt förekommande en bra bit in i 1700-talet. Vad är rätt och fel egentligen? Varierar sådant mellan olika områden eller sociala miljöer?

Någon som vet?

// Pierre.

Utloggad Anders Strinnholm

  • Stammis
  • Antal inlägg: 145
    • Arkeologisk Museum UiS
Yngre rödgods
« Svar #1 skrivet: november 20, 2006, 21:41 »
Det här är verkligen inte mitt fält men jag råkar veta att det finns ett arbete om material från Kronoberg.
Jessica Wennerlunds ”Ett förbisett fyndmaterial – Datering av efterreformatorisk keramik med piplerdekor” I: Texter kring ting och tid Arkeologiska fenomen i Kronobergs län. Red Per Lekberg, Smålands Museum. Jessica försöker skapa mer precisa dateringar genom jämförelser av olika material från väldaterade lokaler.
Det kanske kan underlätta dina problem något.

Utloggad David

  • Stammis
  • Antal inlägg: 256
Yngre rödgods
« Svar #2 skrivet: november 21, 2006, 08:00 »
Du kan ju testa att läsa t.ex. Magnus Elfwendahls "Från skärva till kärl" (framförallt genomgång av Uppsalamaterial) eller Kristin Carlssons och Christina Roséns "Stadsbornas kärl : keramik i västsvenska städer från 1400-tal till 1700-tal".

Specifikt om trefotsgrytor så fanns de under 1700-tal - flera sådana hittades på Jutholmsvraket som är daterat till ca 1700.

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
Yngre rödgods
« Svar #3 skrivet: november 21, 2006, 18:03 »
kolla även Christina Roséns  övriga produktion.
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad buriedalive

  • Medlem
  • Antal inlägg: 37
  • Johnny
Yngre rödgods
« Svar #4 skrivet: januari 19, 2007, 12:19 »
Daniel Sandgren som finns här på forumet berättade för mig att han jobbat på en utgrävning (av en medeltida kyrka) nånstans i västergötland förra sommarn. Där hade en dag en kvinna som var keramikexpert kommit på besök.
När en av arkeologerna på utgrävningen gick fram till kvinnan och räckte fram en keramikskärva och bad om att få den identifierad, tog keramikexperten skärvan och smakade av den med munnen.
och efter att mumlat för sig själv en stund konstaterade hon nöjt att skärvan var slavisk och från "det och det året"...

Senare visade det sig också att det stämnde!

Det kallar jag en proffsig metod 8)
"Here they fight with the dagger, God preserve us all!"
-Master Hans Talhoffer-

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
Yngre rödgods
« Svar #5 skrivet: januari 19, 2007, 22:57 »
Metoden med att "tugga" på keramik och känna på strukturen i munnen demonstrerades redan under den allra första sammankomsten för Sveriges medeltidsarkeologer i Göteborg 1975. Inför oss något förvånade åskådare visades metoden vid besök i Lödöse när man redogjorde för fyndklassificeringen på platsen. Den som då berättade var Kristina Carlsson, senare känd som en verkligt sakkunnig inom keramikfacket och som jag nyligen arbetat samman med i EU-projektet Destination Viking. Kan kanske vara samma person som dök upp i kyrkan. Kan mycket väl tänka mig att man med känseln i tungan kan avläsa strukturen på godset även om det låter konstigt.

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
Yngre rödgods
« Svar #6 skrivet: januari 20, 2007, 17:06 »
Att använda tungan är en beprövad metod för att avgöra om en benbit är fossiliserad eller "färsk". En recent benbit "klibbar" vid tungan, det gör inte en fossiliserad.

Utloggad CeBe

  • Medlem
  • Antal inlägg: 95
Yngre rödgods
« Svar #7 skrivet: januari 20, 2007, 23:29 »
Citat från: "tty"
Att använda tungan är en beprövad metod för att avgöra om en benbit är fossiliserad eller "färsk". En recent benbit "klibbar" vid tungan, det gör inte en fossiliserad.


Samma sak med keramik. Helt sintrat gods (t.ex. riktigt stengods) fäster inte vid tungan. Men ju lägre grad av sintring, desto större förmåga att suga upp vätska i godset => tungan fastnar mot skärvans brottyta. Eller, om man så vill, ju mer lågbränt och poröst ett lergods är, ju mer fastnar det.

Sen är det ju upp till var och en om man vill slicka på sina fynd. I många av de kontexter där man påträffar medeltida och efterreformatorisk kermik ingår det rätt läbbiga saker...   :wink:

Men ingen - inte ens Kristina Carlsson - kan årtalsbestämma keramik genom att smaka av den! Det är helt andra kriterier som skall till...
"All is Fair in Love and Archaeology"
(Uncle Scrooge i "Crown of the Maya's" - Carl Barks 1963)