Rapporterat och klart från Mässingsbrukets tomter i Norrköping

Nu finns den - rapporten ligger på museets hemsida.
Nu har äntligen undersökningen i kv Mässingen, Rodgagatan och Sveaparken i Norrköping rotts i hamn. Rapporten, som blev en riktig klump, kom från tryckeriet vid årsskiftet och nu finns den att läsa på museets hemsida och på Samla. Vi har berättat om undersökningen vid flera tillfällen här på bloggen, när vi grävde hösten 2014 och under rapportarbetets gång. Nu tänkte jag försöka ge en liten sammanfattning av vad vi kom fram till.

Undersökningsområdet låg norr om Motala ström i en stadsdel (Nya staden) som bebyggdes först på 1600-talet. Mängden bevarade lämningar varierade mycket över området – något som både berodde sentida störningar och hur området nyttjats sedan 1600-talet. I Sveaparken hittades i stort sett bara spår efter odling och 1870-talets parkanläggning.

Rodgagatan var kraftigt nerschaktad och uppfylld med ett nära metertjockt bärlager för att klara av tung trafik. Under bärlagret fanns de äldsta kultur- och odlingslagren kvar. Där hittade vi också nedre delen av en mindre byggnad som vi berättat om förut och som vi tolkar som en källare. Även om en golvplanka i källaren gav oss en medeltida datering tyder allt annat på att källaren ska dateras till andra hälften av 1600-talet.

Ett par diken löpte parallellt genom kv Mässingen. De hör till tiden innan 
tomterna bebyggs. Det är osäkert om de grävts som tomtdiken eller om 
de har med odling att göra. Placeringen stämmer inte med den tomt-
indelning som senare kan ses. Längs det östra diket fanns rester av en 
gärdesgård.
Närmast Slottsgatan, i kv Mässingen, undersökte vi delar av tolv byggnader. Det var sex bostadshus, tre smedjor/verkstäder, en ekonomibyggnad med dass och två byggnader vars funktion vi inte lyckade bestämma. Sammanlagt kunde fyra-sex bebyggelsefaser urskiljas från tidigt 1600-tal till och med stenhusbebyggelsen på 1800-talet. 

Innan området bebyggdes tillhörde det stadens jordar. Analyser av makrofossil i jordproverna tyder på att man odlade såväl köksväxter som kryddor och medicinalväxter redan innan man bygger några hus på tomterna. Kanske har tomterna under några år fungerat som bakgårdar och odlingslotter till bebyggelsen i kv Renströmmen mellan Slottsgatan och Motala ström. På ett liknande sätt tycks tomt 13 och 14 i kv Stiernan (där Sveaparken ingår idag) ha fungerat i ett senare skede då landshövdingen och greven von Rosen enligt 1783 års stadskarta ägde dessa och en tomt i kv Heidelberg söder om Slottsgatan.

Hus 213, med syllstensgrund och spisfundament, i den västligaste delen av under-
sökningsområdet i kv Mässingen.
När tomterna i kv Mässingen väl börjar bebyggas under 1610-1620-talen tycks man följa den tomtindelning som fortfarande går att se på kartorna från 1700-talet. Husen var knuttimrade eller byggda i skiftesverk och stod på stensyll av obearbetad natursten. Väggarna var oputsade eller möjligen lerklinade. Det fanns inga spår efter några korsvirkeshus. Kanske kan någon vägg, ut mot Slottsgatan ha varit av korsvirke, men det kunde vi inte undersöka då de väggarna ligger under dagens trottoar.

De äldsta smedje-/verkstadsbyggnaderna på den västligaste tomten (tomt 2) saknade stensyll och består istället av enkla stolpburna konstruktionen av kraftiga tegelskodda stolpar. Om byggnaderna bara var försedda med skärmtak eller om det även funnits någon form av brädväggar gick inte att se.

Tre byggnadsfaser på en bild. En ässja byggd av tegel i hus 208 tittar fram under 
golvplankorna till hus 211 och i kanten finns en syllstensrad som hör till det ännu 
yngre hus 210.
Byggnader med olika funktioner har avlöst varandra över tid på tomterna. På tomt 2 kan man se hur smedjan/verkstaden bytt plats med bostadshuset någon gång mot slutet av 1600-talet.

Väggkakel från Delft.                                                                  
År 1719 ödeläggs Norrköping av ryska flottan och mantalslängderna visar att tomterna återbefolkas först på 1730-talet. Efter ödeläggelsen och under stora delar av det resterande 1700-talet tycks de mellersta och norra delarna av kvarteret ha nyttjats för tobaksodling. Mantalslängderna visar att tomterna vid denna tid ägdes av Mässingsbruket och det är möjligt att tobaksodlingen sköttes av brukets personal. Odlingsverksamheten och den under 1800-talet uppförda bebyggelsen har utplånat alla spår av äldre bebyggelse på tomternas bakgårdar.


Bland alla de 2099 fynden från undersökningen finns en stor mängd keramikskärvor. Här syns Norrköpings internationella influenser, både som handelsstad och som en stad med en stor invandrad befolkning. Bland krus och krukor, skålar och fat, finns en blandning av importerade stengods, fajanser och lergods liksom inhemsk och lokalt producerad keramik.

Tre olika fat med tulpanmotiv som alla tillverkats lokalt.

I kv Mässingen har vi fått se spåren efter en befolkning av strävsamt arbetande hantverkare. När mantalslängderna börjar ge lättåtkomlig information, från och med 1720-talet är det huvudsakligen anställda vid mässingsbruket som är bosatta i kvarteret. Först mot slutet av 1700-talet tycks den kopplingen försvagas. Då blir det dessutom allt fler som framstår som framstår som gamla, fattiga och sjuka, något som kan antyda att områdets status har sjunkit.

Ann-Charlott Feldt
Arkeolog

En fyndback med ett urval skärvor från importerad fajans.

Kina, Ångermanland och en uppstoppad häst: de vanligaste sökorden på Kringla 2017

I Kringla visas foton, föremål, byggnader, ljud med mera från ett femtiotal minnesinstitutioner i Sverige. 2017 besöktes webbplatsen över 200 000 gånger och många av besökarna sökte i innehållet efter sådant de var intresserade av, till exempel platser eller särskilda föremål. Här är de tio vanligaste orden som besökare sökte efter i Kringla 2017:

1. Grekland. Nästan alla museer som visar samlingar i Kringla har foton eller föremål som är från eller har annan koppling till Grekland, till exempel ett foto på några barn på Mykonos:

(Sörmlands museum, CC BY-SA)

En närmare titt på statistiken visar att de flesta av sökningarna med söktermen ”Grekland” gjordes vid två olika tillfällen under året, av personer som befann sig i Grekland och de flesta av de besökarna hittade till Kringla från Facebook.

2. same. Här hittas förstås många bilder från Ájtte – svenskt fjäll- och samemuseum, till exempel denna bild från Vaisaluokta 1934.

(Ájtte, Ingen upphovsrätt)

3. Malmö. Bland objekten med koppling till Malmö finns till exempel detta reklammärke för Hultmans choklad.

(Malmö museer, CC BY)

4. Carl Larsson. Det finns många olika Carl Larsson i museernas samlingar, men förmodligen är det oftast konstnären som avses. Carl Larsson-gården i Sundborn finns till exempel fotograferad av Bengt A Lundberg.

5. streiff. Sökningar efter Gustav II Adolfs häst (som finns på Livrustkammaren) gjordes ganska jämnt utspritt under året, men på en specifik dag syns en tydlig topp i statistiken: Gustav Adolfsdagen, 6 november.

6. Beijing. De flesta av dessa sökningar gjordes från Beijing. Föremål och foton därifrån och från resten av Kina finns framför allt på Världskulturmuseerna, till exempel det här fotot på en barberare.

7. Nätra. Nätra i Ångermanland representeras i Kringla bland annat genom en LP-skiva med musikstycken spelade på Nätra kyrkorgel.

8. vårkumla. I Vårkumla i Falköpings kommun finns bland annat en gravsten med runinskrift.

9. mariedalsvägen. Gatunamnet finns på ett par ställen i Sverige, men i princip alla som sökte efter den gatan i Kringla tittade på detta foto på Mariedalsvägen i Malmö.

10. skrin. Ungefär 3000 skrin av olika slag finns avbildade i Kringla, allt från pennskrin till skrin med åderlåtningsinstrument.

Även i övriga Europa är det många som söker efter saker med koppling till Grekland. Europeana visar föremål, konstverk, foton, ljud med mera från över 3 500 minnesinstitutioner över hela Europa, och de har nyligen listat de vanligaste sökorden på Europeana 2017 (en längre lista finns på Europeanas blogg):

1. Paris
2. Funny
3. Japan
4. Hungary
5. Budapest
6. Marc Chagall
7. Greece
8. Picasso
9. Vincent Van Gogh
10. Portrait

February Pieces Of My Mind #2

28234854_10155188650155373_4302485284040385989_o

These milestones helped prevent arguments with farmer taxi drivers.

  • Please let me remind you that the Pixies have a song about a bird sleeping in a tree and dreaming about a mountain on Mars. This makes me happy.
  • Re-reading the Akallabêth after 30 years.
  • Death Angel is a cooperative boardgame about killing aliens. I just realised why it’s so hard to get it to the table. The people who like co-ops are not the same people who like to kill aliens.
  • Making my own Silmarillion edit which only covers events on land that remains above sea level in the Third Age.
  • I have my students do read-alongs of classics straight from Gutenberg.org with me providing running pronunciation aid and explanations, and they just don’t want to stop. Or miss a cue!
  • I knew that it’s fun to teach university archaeology. After a week in Stocksund I can now report that it’s also fun to teach high school languages.
  • Microsoft Outlook knows that users like to separate addresses in group mail with commas. It recognises when you try to do this. But rather than accept this and act, it has an error message where it instructs you to change the commas to semicolons. *facepalm*
27982568_10155174198165373_3465654087504615870_o

This historical newspaper may need the attention of a document conservator.

 

Secure your spot at the archaeological excavation in Porvoo 15-17.6.2018

Due to the massive interest in the upcoming community archaeology excavation in Porvoo "Porvoon Kansalaisopisto" has launched a second leg of the excavation from June 15th to June 17th (Friday-Sunday). The excavation will take place on a 6000-year old dwelling site in Porvoo!

Archaeology for all! No previous knowledge of archaeology is needed.


You can now secure your spot at  the excavation via the link below! Act now, there are only 10 spots left!

https://www.opistopalvelut.fi/porvoo/course.php?l=fi&t=8758

Nu kan fler upptäcka Sörmlands och Östergötlands museums samlingar

Kulturhistoriskt objekt i Sörmlands museum samlingar: Skidbindningar av läder i kartong, Reklambindningen för barn och juniorer. 1950-tal. CC-BY-SA

Tack vare att de båda museerna valt att leverera data till K-samsök kan nu ännu fler få ta del av den fantastiska bildskatt och de spännande kulturhistoriska objekt som de har i sina samlingar.

Sörmlands museum, som använder systemet Sofie 8,  levererar över 85 000 objekt till K-samsök som kan ses via Riksantikvarieämbetets söktjänst Kringla.

Ur Östergötlands museums samlingar: Läroverkets gymnastikgrupp i Linköping. Utgången upphovsrätt.

Östergötlands museum , som använder systemet Primus, levererar 1 100 objekt till K-samsök och de hittas också via Kringla.

Vad är K-samsök?
K-samsök är ett verktyg för kulturarvsinstitutioner och organisationer som vill tillgängliggöra sin data för en bredare publik. Det fungerar som en kopplingsdosa mellan institutionernas databaser och de aktörer som vill använda informationen i egna tillämpningar (t.ex. på webbplatser eller i mobila lösningar). Informationen skördas upp till K-samsök och sparas ner i ett index. Via ett öppet API (Application Programming Interface) kan utvecklare bygga e-tjänster mot olika målgrupper.

Leverera till K-samsök
Att leverera till K-samsök är enkelt. Om ni idag använder Carlotta, Primus eller Sofie 8 så kontaktar ni er systemleverantör för att komma igång. Om ni använder ett annat system är det enkelt att skapa en lokalport.

Genom K-samsök vill vi att det ska bli enklare för fler att få tillgång till och dra nytta av den kulturarvsinformation som finns samlad i databaser runt om i Sverige! Läs mer på raa.se/ksamsok.

 

K-podd avsnitt 34: Om runor i Västergötland med Laila och Magnus

Från Sparlösa till Grolanda – i avsnitt 34 ger vi oss helt och hållet hän åt Västergötlands runor! Hör Riksantikvarieämbetets runologer Laila Kitzler Åhfeldt och Magnus Källström berätta om favoritrunor, plötsliga upptäckter,  runstensmysterier och mycket annat.

Hur gick det till när en doktorand lyckades tyda en ”omöjlig” runskrift så sent som i höstas? Vad hittade Magnus i fönsternischen i S:t Olofs kyrka? Det är ett par av frågorna vi får svar på. Laila och Magnus ger även tips på intressanta platser att besöka i ett runologiskt fascinerande landskap.

Karta över de platser som Laila och Magnus nämner i poddavsnittet om runor i Västergötland.

Magnus Källströms text som han tar upp i avsnittet, ”Ett livsverk på halvtid” om den svenska medeltidsrunologins grundare Elisabeth Svärdström, hittar du här.

Olika besökare föredrar olika format

En av fokusgrupperna i full färd med att hantera originalföremål. Foto: MUSA, CC BY.
En av fokusgrupperna i full färd med att hantera originalföremål från the Bridges Collection. Foto: MUSA, CC BY.

Hur påverkar förmedlingsformatet besökarens upplevelse och tolkning av ett föremål? Ger 3D-modellen av en cypriotisk parfymflaska från järnåldern besökaren en likvärdig insikt och känsla jämfört med att se det verkliga föremålet i en monter? Och hur samspelar de olika formaten? På University of St Andrews i Skottland beslöt man sig för att ta reda på hur det förhöll sig.

När Museum of University of St Andrews (MUSA) märkte att besökarna tenderade att se museets objekt mer som konst än som artefakter, ville man ändra på det. Risken att besökaren skulle gå miste om förståelse för de samhällen som nyttjade föremålen, föranledde museet att digitisera sina samlingar. Att med fotogrammetri konvertera de analoga objekten till 3D-modeller skulle ge museet möjligheten att införa viktig information om föremålen som kunde komplettera materialet och placera föremålen i sin rätta kontext, och därmed tillföra ett mervärde. Det skulle dessutom göra samlingarna mer tillgängliga.

Men för att vara säkra på att publiken verkligen skulle tolka föremålen annorlunda när de fick se dem som 3D-modeller på en dataskärm i stället för, som tidigare, i en glasmonter, satte man 2016 igång ett forskningsprojekt som skulle undersöka publikens reaktioner på det nya mediet. Projektet fick namnet Through A Glass Darkly och var ett samarbete mellan Rebecca Sweetman, Professor of Ancient History and Archaeology vid the School of Classics och MUSA. Objekten som konverterades till digitala 3D-modeller var ett antal föremål ur The Bridges Collection, en samling föremål från olika perioder i Cyperns historia, från bronsålder till bysantinsk tid.

The Bridges Collection finns naturligtvis på Sketchfab. Här en cypriotisk aryballos, det vill säga parfymflaska, från järnåldern.

Fyra olika förmedlingsformat

För att kunna göra en bra jämförelse med andra förmedlingsformat undersökte man beteendet hos 94 försökspersoner, indelade i nio fokusgrupper, som fick utforska föremålen på fyra olika sätt: glasmonter, taktil låda, 3D-modell och föremålshantering.

Professor Rebecca Sweetman med en av fokusgrupperna. Foto: MUSA, CC BY.
Professor Rebecca Sweetman med en av fokusgrupperna. Foto: MUSA, CC BY.

Projektet befolkade de nio grupperna med barn, studenter och vuxna, där några hade specialistkunskap medan andra bara hade ett allmänt intresse. Några var från universitetet, andra inte. Vissa av grupperna, till exempel arkeologistudenterna, gjordes homogena, medan andra grupper var mer blandade som exempelvis gruppen med allmänt intresserade.

3D-modeller lockar barn

Resultaten visade bland annat att olika grupper av besökare reagerar på och förhåller sig olika till olika typer av förmedlingsformat. Till exempel drogs barnen till 3D-modellerna som satte igång interaktion och diskussioner mellan deltagarna, medan vuxna blev mer upplivade, och lärde sig mer, när de fick hantera en riktig artefakt i föremålshanteringen.
– Vi upptäckte också att upplevelsen vid den taktila lådan fick försökspersonerna att gå tillbaka till montern för att försöka identifiera det riktiga objektet där, och deras förståelse av föremålen växte med varje förmedlingsformat, säger Alison Hadfield, Learning & Access Curator vid MUSA:s samlingsenhet och en av personerna bakom projektet.

En annan intressant erfarenhet var att arkeologi- och antropologistudenterna inte var särskilt imponerade av den taktila lådan, vilket förklarades av att de är vana att hantera verkliga objekt vid exempelvis utgrävningar, och kanske därför ser replikor som undermåliga kopior. Däremot tyckte de studenter som läste programmet Museums and Galleries väldigt mycket om samma station där de handgripligen fick försöka lista ut vad som dolde sig i lådan.

Forskningspotential

Anmärkningsvärt är också att det bara var arkeologi- och antropologistudenterna som till fullo utforskade och drog nytta av den extra kontextuella informationen som fanns på webbsidan med 3D-modellerna. Mindre förvånande är kanske att det var just denna grupp som också i störst utsträckning noterade forskningspotentialen hos det digitala 3D-mediet.

Här följer en kort sammanfattning av resultaten från undersökningen av de fyra förmedlingsformaten, men se gärna även föreläsningen med Alison Hadfield i filmklippet nedan.

Alison Hadfield, Learning and Access Curator, Museum of the University of St Andrews (MUSA) ‘Through the Glass Darkly Project’, föreläser vid Oxford University Museums & DLNET conference den 16 juni 2017, Digital Learning in Museums.

1. Monter
Originalföremål i glasmonter. Försökspersonerna tillbringade förhållandevis kort tid vid montern även om de allra flesta läste textskyltarna. Personerna pratade inte med varandra om objekten, utan utforskade materialet i enskildhet. En av lärdomarna var att objekten i en monter måste vara mer speciella eftersom publiken är medveten om att det är ett genomtänkt urval.

2. Taktil låda
Besökaren stoppar in händerna i en låda och känner på en replika utan att kunna se den. Den här varianten gav en blandad respons i gruppen beroende på ålder och förkunskap. Eftersom försökspersonerna inte såg föremålet, utan bara undersökte det med händerna, fokuserade de på form, vikt och textur. De tenderade också att associera till för dem bekanta föremål. Stationen väckte även en impuls att gå till montern för att se originalföremålet. Barn gillade denna variant, medan vuxna var mer tveksamma till att stoppa händerna i något okänt.

3. 3D-modeller
Interaktiv 3D-modell på datorskärm som besökaren kan vrida på och zooma i. Även denna variant gav en blandad respons beroende på ålder och förkunskap. Flest och mest diskussioner förekom i grupperna med barn, medan vuxna och studenter, föredrog att interagera med stationen i enskildhet och i tystnad. Några av kommentarerna från försökspersonerna handlade om att de var distanserade från materialet. Föremålet hade förlorat sin ”aura” och känsla av unikum. Studenter som studerade arkeologi och antropologi fick ut mest av denna station. De utnyttjade mediet fullt ut med all information som fanns på webbplatsen där 3D-modellen presenterades.

4. Föremålshantering
Besökaren får hantera originalföremålen. Detta var det populäraste alternativet bland vuxna. De tyckte om möjligheten att tolka föremålet med hjälp av flera sinnen vilket hjälpte dem att förstå både föremålets kontext och funktion. Alternativet framkallade entusiastiska reaktioner och mer interaktion mellan deltagarna. En känsla av kontakt med den historiska personen, tillverkaren, användaren eller ägaren av föremålet, var också en positiv effekt av att få hålla ett verkligt objekt i händerna.

Djupare kunskap

På MUSA arbetar man medvetet med att formge utställningarna som ett led i besökarnas lärande, men slutsatserna från projektet Through A Glass Darkly har medfört en djupare kunskap i hur olika typer av besökare tar till sig olika typer av förmedlingsformat. När museet nu planerar en stor ombyggnad och expansion tänker man in resultaten från undersökningen och betonar hur viktigt det är att identifiera målgruppen för utställningen, för att först därefter välja format som stödjer inlärningen för just den gruppen. Man har också tagit hänsyn till det faktum att den taktila lådan väckte en lust hos besökarna att ta reda på mer.

Alison Hadfield med ett av föremålen ur the Bridges Collection. Foto: MUSA, CC BY
Alison Hadfield, Learning & Access Curator vid MUSA:s samlingsenhet, med ett av föremålen ur the Bridges Collection. Foto: MUSA, CC BY.

– I utställningssalarna ser vi exempelvis till att placera taktila upplevelser bredvid stationerna med digital media, säger Alison Hadfield, och fortsätter:
– Vi kommer också att utöka antalet tillfällen då besökaren får tillfälle att hantera originalföremål från samlingen.

Undersökningen ville som sagt också ta reda på om och hur förmedlingsformatet påverkade tolkningen av föremålen. Det visade sig vara mer troligt att föremålet bedömdes som konst när besökaren såg det i montern eller som 3D-modell på dataskärm. Men det var inte bara förmedlingsformatet som avgjorde om besökaren bedömde objekten som ett konstföremål eller som funktionella objekt, utan också föremålets utformning, exempelvis om det var utsmyckat eller inte.

Värdefullt för andra museer

Enligt de reaktioner som kommit in från andra institutioner, har någon liknande undersökning tidigare inte gjorts. Resultaten har visat sig vara värdefulla för andra museers framtida planering, och en viss förvåning kring att digital media saknar generell lockelse har kunnat läsas ut av responsen. Några museer avser också att i större grad erbjuda besökare taktila upplevelser och föremålshantering.

Slutsatser

Den slutsats man generellt kan dra av undersökningen är alltså att olika förmedlingsformat fungerar olika beroende på framförallt besökarens ålder och förkunskap. Och att en kombination av format ofta inverkar positivt på besökarens upplevelse. Vissa format uppmuntrar till diskussioner och interaktion mellan deltagarna, något som, åtminstone i Europa, är ovanligt vid traditionell presentation i monter.

Att det digitala i sig inte har någon generell inneboende attraktivitet visar undersökningen med all tydlighet. De digitala verktygen har inget egenvärde, men kan berika upplevelsen, åtminstone för vissa grupper.

Även om många svenska museer hanterar och visar likvärdiga föremål som i undersökningen, är The Bridges Collection långt ifrån representativ för alla museers samlingar och utställningar. Kanske skulle resultatet varit ett annat om samlingen bestod av artonhundratalsmålningar, galaklänningar eller leksaker från femtiotalet. Kanske inte.

LÄNKAR
Den fullständiga rapporten av undersökningen ska skickas till University Museums and Collections Journal (UMACJ) för publicering och kommer då ha titeln ”Material Culture as Art or Artefact: the Role of 3D Viewing in Museums”.University of St Andrews: https://www.st-andrews.ac.uk
MUSA: https://www.st-andrews.ac.uk/musa/
The Bridges Collection:
Wordpress: www.thebridgescollection.wordpress.com
Sketchfab: www.sketchfab.com/bridges
Facebook: www.facebook.com/bridgescollection/

 

Staffan Cederborg
Verksamhetsutvecklare

February Pieces Of My Mind #1

27503221_10155150706690373_7863660176893864411_o

18th century ship’s figurehead in the Stockholm Maritime Museum.

  • I used to be this kid who spoke like an old book. Now I’m becoming this old guy who speaks like an even older book.
  • Checked the time before I took a nap today and it was 1337. Figures.
  • Climb in the back with your head in the clouds and you’re gone
  • TV series: Twin Peaks S3 (2017). Makes very little sense and is largely super slow, but some of the weirdness is worth watching. Grade: OK.
  • Learned something today. The fuel cost for travelling a given distance by motorboat is about 5 times the fuel cost of travelling the same distance by car on asphalt. And the motorboat is typically much slower, which I knew already.
  • I just finished seven days on unemployment benefits. Thanks for helping me out, fellow AEA members!
  • This is my third new short-gig workplace in five months. Gathering no moss!
  • Received two lists of “top 100” novels to use when teaching classics. One is almost entirely “realist” fiction by Dead White Men. The other is an eclectic mix of geekery topped by several titles by Ayn Rand and L. Ron Hubbard. Kids, we need to talk about these lists…
  • My Mandaean student likes Kafka.

Europaåret på Folk och Kultur

Folk och Kultur är den nya mötesplatsen för kulturdebatt och kultur från hela landet. Evenemanget ägde rum i Eskilstuna den 7-10 februari och samlade kulturaktörer, politiker och kulturintresserade. På plats fanns bland andra Sveriges regioner, kommuner, museer, arkiv, universitet och förbund. Europaåret för kulturarv stod i fokus under konventets inledande dag då Tibor Navracsics, EU-kommissionär för utbildning, kultur, ungdom och idrott, var key-note speaker. 

Två människor som tittar in i kameran
Tibor Navracsics besökte Folk och kultur i Eskilstuna och pratade om Europaåret för kulturarv 2018. Här ses han tillsammans med samordnare Ann-Louice Dahlgren. Foto: Riksantikvarieämbetet (CC BY)

Key-note speaker under Folk och Kulturs inledande dag var Tibor Navracsics, EU-kommissionär för utbildning, kultur, ungdom och idrott. Hans föredrag tillägnades Europaåret för kulturarv 2018, EU-temaåret som han är en av initiativtagarna till. Han betonade vikten av att året vill sätta kulturarvet i fokus i hela Europa för att uppmuntra till långsiktigt samarbete inom kulturarvsområdet även långt efter 2018.

I Sverige samordnar Riksantikvarieämbetet Europaåret för kulturarv och vi fanns på plats för att möta aktörer som är intresserade av att delta. Flera av de som redan är aktiva under Europaåret fanns förstås också i Eskilstuna som till exempel Region Gävleborg. Riksantikvarieämbetet gästade regionens monter och bjöd in till en mycket välbesökt sammankomst för att informera om året. Det bjöds på Hälsingeostkaka och man kunde även pröva att besöka världsarvet Hälsingegården virtuellt. Kommissionär Navracsics besökte vårt Europaåret-evenemang och talade, tillsammans med Gävleborgs regionråd Alf Norberg och Riksantikvarieämbetets samordnare Ann-Louice Dahlgren, om vikten av arbetet på regional nivå under året och att lyfta lokala kulturarvsaktörer.

Europaårets evenemang var välbesökt, Riksantikvarieämbetets samordnare Ann-Louice Dahlgren samtalar med Magnus Hagberg, överintendent för Statens Försvarshistoriska muséer, Fredrik Linder, enhetschef Kulturdepartementet, Enheten för kulturarv och livsmiljö, och Alf Norberg, regionråd, Region Gävleborg. Foto: Region Gävleborg (CC BY)

Vill du också medverka under Europaåret för kulturarv 2018?

Arrangerar du en kulturarvskonferens eller en filmvisning i en kulturmiljö? Kanske driver du ett samarbetsprojekt om kulturarv och klimatförändringar? Eller ett projekt om kunskapsöverföring, berättande, traditioner eller musikarvet?

Europaåret för kulturarv 2018 lyfter och belyser pågående och planerade kulturarvsprojekt och evenemang i hela Europa – anmäl ert projekt eller evenemang och ta del av vad andra medlemsländer gör under året. Speciellt sätts fokus på projekt som vänder sig till barn och unga.

“Our cultural heritage is more than the memory of our past;
it is the key to our future.”
(Tibor Navracsics, EU-kommissonär för kultur, utbildning, ungdom och idrott)

 

Teaching High School

barge window

My office is on a barge.

I just started a new job, teaching high school Swedish and English. These are two of my favourite subjects!

In order to teach my favourite subject of all, Scandinavian Prehistory, I had to do a PhD and travel to campuses hundreds of kilometres from my home. In 14 years of trying, I never got a longer gig than six months at 55%.

Now I’m going to teach high school at 80% for an open-ended number of months or years. It took me less than two weeks to get this gig. The commute is one hour. And converting all to full time, the salary is nearly the same as what they paid me at those universities.