Tredje arbetsveckan – kulturlagren blottas för första gången på många, många år

Nu är snart den tredje arbetsveckan till ända och miljön förändras i takt med att vi schaktar bort den översta matjorden. Sänkorna blir djupare och sluttningarna brantare. Under matjorden framträder en stor mängd gropar och härdar samt stora jordlager, så kallade kulturlager, som bildats i förhistorisk tid. Just nu ligger fokus på att ta fram och undersöka dessa lager (foto). Valda delar av kulturlagren grävs ut för hand i provrutor och söks noggrant av med metalldetektor. Jorden från provrutorna siktas genom ett finmaskigt nät. På så sätt fångar vi även upp mycket små fynd.

Kulturlager A1000 är blottat. Höger i bild syns några av våra provrutor. De långsmala schakten och den stora kvadratiska uppschaktade ytan är spår efter våra tidigare arkeologiska insatser på platsen (arkeologisk utredning och förundersökning).  

Vad hittar vi i lagren och hur gammalt är det? Det mesta av fyndmaterialet består av avfall i form av keramik och djurben, men vi finner också en hel del verktyg och andra föremål av metall. De flesta benen tycks komma från nötboskap, svin, får eller get. Men vi har också funnit ben från häst, hund, fågel och fisk, närmare bestämt sill. Några av de mer speciella fynden är en smidestång och ett huvud till en liten smideshammare (foto). Att döma av verktygens ringa storlek bör de ha använts till någon form av finsmide.

En smidestång och ett litet huvud till en smideshammare, funna ett par meter från varandra i kulturlager A1000.

 

Andra spännande fynd är så kallade fibulor, det vill säga spännen som under förhistorisk tid användes för att hålla ihop klädedräkten (foto). Dessa har varit tillverkade i kopparlegering (t. ex. brons) eller järn.

 

Fibulor från utgrävningen. Samtliga är funna i kulturlager, med hjälp av metalldetektor. Den understa är smidd i järn. Övriga är gjutna av kopparlegering (t. ex. brons).

Keramiken i kulturlagren kan dateras till perioden 100-talet f. Kr till 100-talet e. Kr, medan de flesta fibulorna troligen tillverkats under det första århundrandet e. Kr. Möjligen är ett par av fibulorna några hundra år yngre. Eftersom djurbenen påträffas ihop med dessa fynd tror vi att djuren har levt någon gång under denna tid.

På måndag får vi besök av en expert som ska hjälpa oss att reda ut en del frågor kring lagren. Hur har de bildats och vad representerar de egentligen?

These WW2 helmets lay forgotten for decades in Hämeenlinna

There they lay, tens and tens of discarded WW2 helmets including a Swedish M21/M26, an Italian M33, a Czech M34, a Sovjet M40 and a Sovjet M36... All dumped on the site by the Finnish Defence Forces after WW2 (possibly in the 1960´s?).

WW2 helmet dump in Hämeenlinna prior to the Easter holidays. Photo Iisakki Kiemunki.

As news about the helmets leaked out in the social media people rushed to the site each to collect their own part of WW2 history.

Helmets and more helmets. Photo Iisakki Kiemunki.

While some visitors settled for one helmet others carried away as many as they possibly could. According to an eyewitness there was something of a queue to the area on Saturday. Some of the looters "proudly" showed off their salvaged finds on the metal detecting forum "Aarremaanalla" (Treasure below ground).

"Salvaged" helmets and the finder hiding behind a local newspaper.


On Sunday when I finally got to the site it was a complete mess. Someone even had tried (and managed) to dig a hole in the frozen ground, revealing (and breaking) even more helmets. Car tyre tracks on the site completed the sad sight.



Dug (?) helmets, before beeing loaded into an awaiting car. Photo by unknown.

According to interviews made by the Finnish National Broadcasting network (YLE) the area might be the same that was used for storing captured and discarded materiel during the period 1941-1944.
After 1945 most of the helmets were sold for scrap metal value or remade into kettles etc...

The same area in 1942. Photo SA-kuva.

After my visit to the site on Sunday April 16th I felt that the site might well be worth an archaeological excavation too see what the area is all about. Let´s see if somethingcould be arranged here with the help of some local institutions. Still a valid question remains, what to do with the finds? Before that question is settled the unhindered looting goes on and that makes me really really sad...

Vi undersöker Rosenlunds herrgårdspark

Nu är det äntligen dags att undersöka hur mycket som finns kvar av Baron Posses herrgårdspark från slutet av 1700-talet. Under ca fyra veckor från 24 april till slutet av maj kommer Jönköpings läns museum att göra en arkeologisk förundersökning av parken. Tidigare har hela parken karterats med georadar då trädgårdsgångar, planteringsgropar och resterna efter två stensatta terrasser, så kallade parterrer, framkommit i anslutning till herrgården.

Nu ska fyra större områden inom parken delundersökas. De syns på kartan med markeringarna A-D.

2016-257 FU-karta

Karta över Rosenlunds herrgård och park. Här syns de fyra olika områdena A-D som ingår i förundersökningen.

Inom område A bakom herrgården ska vi söka efter två parterrer, gångsystem och stenläggningar. Hur mycket finns kvar av dessa viktiga element i 1700-tals parken? Vår förhoppning är att kommunen kan återanvända originaldetaljer vid återställandet/rekonstruktionen av den nya parken? Här kommer prover på odlingsjorden i parterrerna att tas för att se om det fortfarande kan finnas bevarat växtmaterial från 1700-talet. Museet ska även se om det finns spår efter terrasseringar eller trappor som bundit ihop de översta terrasserna närmast herrgården med den övriga parkytan. Inom område A hoppas vi även kunna se spår efter herrgårdens orangeri. Det var en byggnad som fungerade som ett stort växthus och som vinterförvaring av växterna.

Inom område B ska vi frilägga gångsystem, odlingskvarter och om möjligt såbäddar från herrgårdsparken. Här ligger den största utmaningen eftersom parken har använts som odlingsyta många gånger efter 1700-talet, vilket helt kan ha förstört spåren efter herrgårdsparken. Inom denna yta finns även ett möjligt hus från förhistorisk tid som ska undersökas vidare.

Inom område C ska två rundlar som ligger framför herrgården, tas fram och dokumenteras. De har vid olika tidpunkter varit dekorativa rabatter. De kommer sedan att täckas över.

Område D innehåller resterna efter en damm. Den har delvis undersökts tidigare (2013)  då man hittade ett frömaterial och fiskfjäll. Fröerna kom troligen från en igenväxningsfas med bland annat brännässla, hallon och andra ogräs. Fiskfjället tillhör en fisk av familjen Karp. Nu ska ytterligare undersökning visa på hur dammen har använts, vilka fiskar och växter som funnits här. Hur har den varit konstruerad och hur har avtappningssystemet i dammen varit uppbyggt?

Förhoppningsvis kommer vi att få svar på några av våra frågor och veta mera om hur den gustavianska parken i Jönköping har sett ut under sin glansperiod.

Rosenlundsherrgård

Fasaden av Rosenlunds herrgård ut mot den numera osynliga herrgårdsparken som vi nu hoppas kunna ta fram i dagsljuset.

Vi kommer att hålla visningar både dag- och kvällstid under perioden men återkommer om när dessa startar. Håll utkik på hemsidan och på plats i herrgårdsparken.

Susanne Nordström, arkeolog

April Pieces Of My Mind #2

  • There is no year zero in the common era. 1 BC is followed by AD 1. This is because Dionysius Exiguus worked around AD 500, long before the Indian concept of mathematical zero reached European scholars via the Arabs.
  • I don’t quite understand why the guy in Springsteen’s “The River” is so super sad. It’s not in the lyrics.
  • I love Turkish fast food and “Here Comes The Rain Again”.
  • Thorn-stabbed left eye acting up again nine months after that brush-clearing session at Skällvik Castle. Right-hand one showing its sympathy by clouding up too, leaving me unable to read or write much. Annoying. But eye specialist is not worried, so nor am I.
  • I want music discovery algorithms to distinguish between songs I dislike and songs I love but don’t want to hear all the time.
  • Movie: Your Name. Anime feature with beautiful scenery, conventional humans and a confused supernatural time-travel body-exchange motif. Grade: OK.
  • Today’s my 18th anniversary of editing Fornvännen.
  • -thwaite in English place names is cognate with Sw. Tveta, originally having to do with the wood chips produced when felling trees to clear land.
  • DNA has identified a bunch of strangers as my 3rd or 4th cousins. I’ve contacted them and started to work with the interested ones to identify our link. In one case we know which Bohuslän hamlet the couple lived in. In another case we know in which two Värmland parishes they lived. Fun puzzle-solving exercise.
  • Reading Becky Chambers’s Hugo Award finalist novel A Closed And Common Orbit with two parallel narratives. One is about a whiny adolescent android who does nothing much, and it does not interest me. The other is about a 10-y-o Robinson Crusoe scavenging in a huge tech dump. That keeps me reading.
  • It’s kind of hard to play games with secret traitors when Cousin E is involved. He thinks it’s super fun to be allowed to betray the team, so he does it as fast as he can regardless of whether he’s a traitor or not, all while giggling hysterically. This tends to make life easy for the actual traitors.
  • Xlnt weird, dark, druggy song: Timber Timbre’s “Black Water”. Turn up the bass!
  • ResearchGate and LinkedIn do a spectacularly bad job of identifying academic jobs I’m qualified for.
  • Movie: Topsy Turvy. Gilbert & Sullivan and the original production of The Mikado. Grade: Great!
  • Danish encouragement: “Men du er jo selvskrevet til jobbet!! SØG DET, DU VIL VÆRE ET KÆMPE FJOLS HVIS IKKE DU GØR DET!!” Honestly, who wants to be a kæmpe fjols?
  • Saturn’s ocean moon Enceladus has recently been discovered to have environments that would be habitable to Earth’s methanogenic bacteria. If it turns out that there is not in fact indigenous life there, then I think we should seed the place!
  • Dear UK: get a permanent citizen registry and scrap the notion of “registering to vote”. In Sweden I just bring my ID to the polling station.
  • The concepts of “man cold” and “man flu” suggest a traditional masculinity where men shouldn’t show weakness. Very 1950s.
  • Woo-hoo! I lost my cherry on this day in 1987! 30 years a lover!
  • Advice for you ladies: take nerds to bed. As someone so wisely put it — nerds read up, and unlike the jocks they always do their best since they can barely believe that they’re actually getting laid. Nerds like to figure out how stuff works and optimise.
  • Frustrating. In live debates, people often show signs of not listening to what I say, but to their expectations about what someone with my demeanour would say. It’s not that I make long speeches or use unfamiliar words or aggressive ones. I always make an effort to speak briefly, simply, to the point. But time and time again I realise that people I agree with believe that I don’t. I have a vague perception that they may see me as too bossy and confident to really be on their side.
  • The buzz word “digitisation” is used commonly and extremely vaguely in Swedish politics. It seems to mean “Internet and automatisation and scifi stuff”. It is at the same time something good and modern, and something scary that deletes jobs. It is at the same time inevitable and something that deserves political support to happen.

April Pieces Of My Mind #1

  • “If I blow my top — will you let it go to your head?” W.F. Gibbons
  • Hit jackpot on the car radio riding with Jrette and her buddy today. First some Tuvan throat singing. Then a fat version of the Marseillaise with orchestra, choir and a solo soprano who sounded like Piaf. It’s important that you outweird young people regularly to prepare them for life.
  • My soft tissue now has a distinctly later radiocarbon date than the dentine in my front teeth.
  • Over half a thousand people congratulated me on my birthday. Made me feel cherished, like through Facebook and in other ways I’m a small but appreciated part of many people’s lives. That feeling was a precious birthday gift!
  • Movie: Conan, the Barbarian (1982). Baroque and mind-blowing but also draggy and deeply silly. Grade: OK.
  • Somebody just reported an apparent Viking Period hoard find to me rather than to the authorities, because this person hasn’t had great experiences with them in the past. They were super grateful when I offered to talk to the County Archaeologist. I really think the National Heritage Board should make me a Finds Liaison Officer. Though I’d prefer to be called a Finds Czar.
  • ZZ Top have sounded ancient since they were 20. With the addition of the beards they began to look ancient too. But when their rock-solidly ancient-sounding hit “Gimme All Your Lovin'” was released in early 1983, all three band members were still only 33.
  • “Science is under siege. Trump and company plan to defund NASA’s Earth Science budget as a shot over the bow in their broader war against Observable Reality.” /Roy Zimmerman
  • The terrorist attack in central Stockholm that should really worry us took place in 2010. April 7 taught us nothing we didn’t know before.
  • Dawnstone occurs in various video games including Dragon Age and WoW. I wonder if this is a sly reference to eoliths.
  • I’ve spent the afternoon cycling, geocaching and napping.
Me and some of my best friends on our way to the Kaknäs Tower. Tor the Philosopher, David the Physio, me, my wife, Paddy the Coder, Roland the Gas Man, Carolina the Patent Engineer.

Me and some of my best friends on our way to the Kaknäs Tower. Tor the Philosopher, David the Physio, me, my wife, Paddy the Coder, Roland the Gas Man, Carolina the Patent Engineer.

Coltsfoot, Tussilago farfara. Their scent means spring to me.

Coltsfoot, Tussilago farfara. Their scent means spring to me.

I'm applying for an extra grant to make sure everyone on my next excavation wears these.

I’m applying for an extra grant to make sure everyone on my next excavation wears these.

Nyheter om Västmanland april 2017


April 2017
 
FÖRELÄSNING OM VÄSTERÅS STADSARKIV BILDBANK

Brandväsende, epidemier och äldre västeråsbilder.

Föreläsningar med lokalhistorisk anknytning
Onsdagen den 26 april kl. 19:00-20:30
Stadshusets kommunfullmäktigesal, ingång Fiskartorgsentrén
Fri entré
VÄSTERÅS STADSARKIVS BILDBANK
Carl Henning och Stadsbyggnadskontorets ”rivningsbilder”, finns på Västerås stadsarkivs bildbank.


NY TIDNING UPPSTÅR I VÄSTMANLAND

 

Tidningen ETC startar en tidning i Västerås.

 

http://vasteras.etc.se/inrikes/forhandsprenumerera-pa-etc-vasteras

HÄLLRISTNINGAR FRÅN BRONSÅLDERN I VÄSTMANLAND



Svenskt HällristningsForskningsArkiv digitaliserar Botarks dokumentation av hällristningar i Västmanland. Klicka på Aktuellet. http://www.shfa.se/



MYNT FRÅN VÄSTMANLAND


Västeråsskatten som gömdes en i en källare vid Bondtorget 1521, i samband med att Gustaf Vasa intog staden, ska nu bli en bok.

 

Läsa mer: Helenius, Malin 2017-02-09. Satsar på bok om senmedeltida mynt.Sveriges Radio P4 Västmanland.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=6626864

 

 

Mynt från Västeråsskatten analyserade.

 

Läsa mer: Holmberg, Kjell 2017. Från kung Hans till Sten Sture den yngre – örtugsmyntningen 1497-1520. Svensk Numismatisk Tidskrift mars 2/2017. S. 39-41

 

Unikt mynt från Västeråsskatten

 

Rundgren, Jonas 2017. Sture Sture – ny hittills okänd myntherre? Svensk Numismatisk Tidskrift mars 2/2017. S. 17.

 

 

NYTT BESÖKCENTRUM VID STRÖMSHOLMS KANAL?

Satsa på besökscentrum vid Västanfors hembygdsgård


http://www.fagersta-posten.se/opinion/insandare/satsa-pa-besokscentrum-vid-vastanfors-hembygdsgard

 

BADELUNDABOR LURADE EN UNG KVINNA SOM BLEV HALSHUGGEN I VÄSTERÅS

 

Läsa mer: Wallén, Bengt 2017. Badelundapräst halshöggs – hade anklagat biskopen  för religionsbrott! BadelundaBygden Nr 37 – januari 2017. s 13-14.

 

ANUNDSHÖG ETT VIKTIGT MAKTCENTRUM

 

Anundshög utplaceras som ett viktigt vikingacentrum i svenska National Geographic 3/2017 s. 22-49.

 

FOTOGRAF BESÖKTE ANUNDSHÖG

 

En fotograf på National Geographic besökte Anundshög och fotograferade runsten med Anundshög i bakgrunden.

 

Svenska National Geographic 3/2017 s. 22-49.

 

FAMILJEN TILL MASUGNENS UPPFINNARE DOG I DIGERDÖDEN

Masugnen vid Lapphyttan vid Olsbenning i Karbennings socken är världens äldsta masung och är daterad till 1100-talet.

-   Lapphyttan var en utmarkshytta som lades ned vid 1300-talets mitt , troligen i samband med digerdöden, sade arkeologen Ulla Berqvist på Länsstyrelsen i Västmanland till Västerås Tidning.

Västerås Tidning 201703-18. Utökat riksintresse för Norbergsområdet. s. 18

VÄSTMANLANDS ENDA UTGRÄVDA ELDSTAD TILL EN KÅTA ÄR FRÅN LAPPHYTTAN

När arkeologer grävde ut den medeltida masugnen från Lapphyttan vid Olsbenning i Karbennings socken, daterad till ca 1100-1350, fann de en härd (A10) från en samisk kåta som daterades till 1600-talet. Skogssamerna hade anlagt ett viste ovanpå den gamla hyttan, där av namnet Lapphyttan.
Läsa mer: Pettersson, Ing-Marie 1984, Tre medeltida hyttor i Norbergs bergslag. Uppsala universitet.

Nyheter om samisk historia april 2017


April 2017

 

PLANERAD BOK OM TVÅNGSFÖRFLYTTNING AV SAMER

Elin Anna Labba har fått 200 000 kronor i arbetsstipendier från Samerådet för en bok om tvångsförflyttning av samer.

Läsa mer: Sunna, Anna 2017-04-07. Får 200 000 till bok om tvångsförflyttningar. Sameradion & SVT Sápmi.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6669000

SOCKENLAPPAR VAR SKRÄDDARE

Professorn i finskugriska språk, Lara-Gunnar Larsson, har studerat över 1500 samiska ord som Per Holmberg nedtecknande 1770 eller 1771 då han vistades i Valbo socken i Gästrikland, ute ifrån de orden visar att sockenlapparna var björnjägare, bedrev renskötsel, skomakare och skräddare,

Källa: Lars-Gunnar Larsson, föreläsning på Köpings museum, 9 april 2017.


SAMER PÅ 130-350 e.Kr ÅT GÄRNA INSJÖFISK

Vid den samiska boplatsen vid Korsträsk i Norrbotten åt samerna abborre, gädda och karpfisk.

Läsa mer: Palmbo, Frida 2017-02-03. En boplats från romersk järnålder. Norrbottens museum
https://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/2017/02/03/en-boplats-fran-romersk-jarnalder/

                       

BEGRAVD I BJÖRNPÄLS I FINLAND

http://www.kirj.ee/public/Archaeology/2017/issue_1/arch-2017-1-3-29.pdf


STENÅLDERN I NORRA FENNOSKANDINAVIEN

Ekholm, Therese 2017-01-27. Hur vi påverkar forntiden och hur forntiden påverkar oss. Norrbottens museum.
https://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/2017/01/27/hur-vi-paverkar-forntiden-och-hur-forntiden-paverkar-oss/

 

FATTIGA SOCKENLAPPAR VAR RIKA RENÄGARE

 

Myten om de fattiga sockenlapparna får en riktig törn med ett nytt fynd av historikern, Peter Ericson, där samekvinnan Margta Andersdotter ensam ägde 39 renar, väldigt mycket för dåtida skogssamer i Hälsingland.

Läsa mer: Ericson, Peter 2017-02-07. Hornslandet & samerna, nya fynd med renägande Margta! Bloggen: South Saami History


https://southsaamihistory.wordpress.com/2017/02/07/hornslandet-samerna-nya-fynd-med-renagande-margta/

 

KUNSKAPEN OM JÄRNET KOM FRÅN DE ÖSTLIGASTE SAMERNA

 

Läsa mer: Bennerhag, Carina 2017-03-03. Norrbottens museum

https://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/2017/03/03/jarn-i-norr/

 

VÄSKBYGLAR AV TRÄ FUNNA PÅ BIRKA

 

Axelremväska blev till samisk packväska till renar.

 

Mason, Christin. 2017-01-27.Väskbyglarna från Birka http://marinarkeobloggen.sjohistoriska.se/post/vaskbyglarna-fran-birka-the-purse-frames-from-birka-english-translation-in-end-of-the-blogg

 


Haithabu bag, blogginlägg från Náttmál 
https://nattmal.wordpress.com/2015/05/14/haithabu-bag-1

https://nattmal.wordpress.com/2015/05/14/haithabu-bag/

 

Satchels and Bags in the Early Middle Ages

http://www.europa.org.au/index.php/articles/21-bags

 

  1. SAMER I JÄMTLAND
  2.  Peter Ericson november 2016-januari 2017. VOERNESE SOMMARBETE I NORGE – OM ALDERS TID BRUK UR SEKLERS DJUP En studie i gränslös sedvana
  3. KOLONIALMAKTEN DANMARK I NORGE MÖRDADE EN SAMISK NÅJD SOM BLEV DÖMD TILL DÖDEN EFTER SIN DÖD
    Läsa mer Ericson, Peter 2017-04-03.    ”Anders Poulsen — drept 11. februar mens han sov av tjenestedrengen til Amtmannen”
    VATTENFALL BRÖT MOT FORNMINNESLAGEN
    Vallgårda, Per 2017-04-04.Ájttes chef Kjell-Åke Aronsson nöjd med att Vattenfall får böta. SR P4 Norrbotten
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=6666935
     
    VÄSTMANLANDS ENDA UTGRÄVDA ELDSTAD TILL EN KÅTA ÄR FRÅN LAPPHYTTAN
    När arkeologer grävde ut den medeltida masugnen från Lapphyttan vid Olsbenning i Karbennings socken, daterad till ca 1100-1350, fann de en härd (A10) från en samisk kåta  som daterades till 1600-talet. Skogssamerna hade anlagt ett viste ovanpå den gamla hyttan, där av namnet Lapphyttan.
    Läsa mer: Pettersson, Ing-Marie 1984, Tre medeltida hyttor i Norbergs bergslag. Uppsala universitet.

Nyheter om Arkeologi och Historia april 2017


BOK OM BIRKAS SKEPP

 

https://www.akademibokhandeln.se/bok/birkas-skepp/9789173291316/

 

BOK OM BÅTGRAVAR FRÅN VALSGÄRDE

Kent Andersson:
Krigarna från Valsgärde. Glimtar från en guld- och granatskimrande forntid
Atlantis Utkom 2017

Nättidningen Svenska Historia http://svenskhistoria.se/krigarna-fran-valsgarde/

SR Vetenskapsradion Historia 31 januari 2017

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/843684?programid=407

BOK OM KULTHUS I SKANDINAVIEN

.2017-03-29 Tempel och kulthus i det forna Skandinavien. Myter och arkeologiska fakta.

Av Anders Kaliff och Julia Mattes. Carlsons förlag

ttp://www.mynewsdesk.com/se/carlssonbokforlag/pressreleases/tempel-och-kulthus-i-det-forna-skandinavien-myter-och-arkeologiska-fakta-ny-bok-1884797

 

AVHANDLING OM GRAVSKICK I SÖDERMANLAND


Fragmenterade platser, ting och människor: Stenkonstruktioner och depositioner på två gravfältslokaler i Södermanland ca 1000–300 f Kr

Röst, Anna

Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för arkeologi och antikens kultur.

2016 

http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&sf=all&aqe=%5B%5D&af=%5B%5D&searchType=LIST_COMING&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&language=sv&pid=diva2%3A1038816&dswid=-7029

Nättidningen Svensk Historia

http://svenskhistoria.se/ny-bild-av-gravskicket-1000-300-f-kr/

 

RUNSTEN FLYTTAD

http://www.nt.se/nyheter/norrkoping/fem-ton-tunga-runor-har-flyttats-12311082.aspx

 

TVÅ KRISTNA VIKINGAR HALSHUGGNA

 

TT. 2017-03-10. Två halshuggna män hittade i Falköping. GP.se

http://www.gp.se/nyheter/sverige/tv%C3%A5-halshuggna-m%C3%A4n-hittade-i-falk%C3%B6ping-1.4191644

 

1400-TALS SKEPPET GRIPHUND VAR MÅLAT

 

Larsson, Simon 2017-02-22. Världsunika fyndet på havets botten. Expressen.se

http://www.expressen.se/kvallsposten/varldsunika-fyndet-pa-havets-botten/

 

SKELETT EFTER DENISOVAMÄNNISKOR FUNNA I KINA

 

Läsa mer: 125,000yo skull fragments may have belonged to little known extinct human species, Denisovans. RT.com
https://www.rt.com/viral/379449-ancient-humans-skulls-china/   

 

Zhan-Yang Li et al.2017. Late Pleistocene archaic human crania from Xuchang, China.
http://science.sciencemag.org/content/355/6328/969

 

TYSKT ARMÉLÄGER FRÅN 2 VÄRLDSKRIGET GRÄVS UT I FINLAND

Thilman, Petra 2017-03-28. Arkeologen Jan Fast är den som leder utgrävningar av ett tyskt soldatläger vid Hangö i Finland.

Tyska soldatöden i Hangö visar hur stort andra världskriget var. Svenska Yle.fi

https://svenska.yle.fi/artikel/2017/03/28/tyska-soldatoden-i-hango-visar-hur-stort-andra-varldskriget-var

BÅTEN FRÅN VÄSTERHANKO I FINLAND FRÅN 1000-talet?

Morney, Jessica 2017-03-26.  ”Jag skulle inte bli förvånad om vi kommer tillbaka till 1000-talet”. Svenska.yle.fi

https://svenska.yle.fi/artikel/2017/03/26/jag-skulle-inte-bli-forvanad-om-vi-kommer-tillbaka-till-1000-talet

VIKINGAR MED SLIPADE TÄNDER FUNNA I GNISTA I UPPLAND

Läsa mer: SAU 2017-03-17. Bearbetning och analys av Gnistagravfältet slutförd

http://www.sau.se/bearbetning-och-analys-av-gnistagravfaltet-slutford/

KANONKULOR AV STEN FUNNA I ÖREBRO SLOTT

Läsa mer: Arkeologgruppen. 2017. Örebro slott

http://www.arkeologgruppen.se/projekt.html


HÄSTSKOFORMAT SPÄNNE MED VIKTLIKNANDE KNOPPAR HAR HITTATS I ENKÖPING

Av Jouni Tervalampi

Enköping uppstod som stad i mitten av 1000-talet. Folken i smårikena runt omkring Östersjön utvecklade viktliknande föremål, framför allt hästskoformade spännen som bars av handelsmän och kvinnor för att visa att de var fredliga handelsmän. Nu har ett hästskoformat spänne med viktliknande knoppar, förmodligen tillverkat i något av de smårikena kring Östersjön. Enköpingsborna handlade med handelsmän från Östersjön, antingen besökte handelsmän Enköping, eller så for handelsmän ut på Östersjön. Hästskoformade spännen vid axeln bars för att sammanbinda manteln. I många fall gav handelsmän i en mantel med spänne i en gåva i ett handelsavtal. 

Läsa mer: Arkeologikonsult 2017. Ett kvarter växer fram. Arkeologikonsult.se
http://www.arkeologikonsult.se/aktuella-projekt/kv-faltskaren/123-ett-kvarter

Gustin, Ingrid 2015. Ringspännen/hästskoformade spännen, gåvogivning och kontakterna mellan Mälarområdet och sydvästra Finland under vikingatid Finskt Museum 2013-2015. p.44-61

”KNÄCKEBRÖD” MED HÅL FRÅN VIKINGATIDEN

HuK Hilla Mikkonen – Turun yliopisto
https://kalmistopiiri.wordpress.com/2017/04/03/leipaa-ja-viinaa-kuolleelle-ruoka-ja-juoma-hautauksissa/

BUDDHAN FRÅN HELGÖ ÄR FRÅN KASHMIR

 

Buddhafiguren från Helgö i Mälaren är tillverkad Swatdalen i Kashmir i dagens Pakistan och den ”koptiska skopan”  är bysantinsk och båda är daterade till 500-talet. Mycket tyder på att buddhan har kommit via sidenvägen som ledde till Konstantinopel vid Bysans och där har båda föremålen tillsammans kommit till Helgö.

 

Läsa mer: Holmqvist, Lena 2017. Kommentar till frågan om den ”koptiska” skopan kommer. Medusa 38:1 2017. s. 32-33

Avsnitt 24 – Räkna med kulturarvet med Nikos och Petter

Petter Frizén och Nikos Tsakiridis gästar K-podds tjugofjärde avsnitt för att diskutera huruvida man kan sätta ett värde på kulturarvet och kulturmiljön. I det här avsnittet är vi mest inne på det ekonomiska värdet som till exempel kulturarvets betydelse för besöksnäringen och för attraktionskraften hos en plats. 

Rapporten riktar sig egentligen till alla som arbetar med kulturmiljö på något sätt och ska kunna vara till nytta för de flesta. I avsnittet pratar Nikos och Petter om svårigheten att mäta värdet, och där det ekonomiska värdet är lite lättare att mäta än till exempel det sociala och miljömässiga värdet. De bitarna får vi ta i kommande avsnitt av K-podd.

Missa såklart inte Historieältarna, där vi den här gången kommer in på en grekisk storstad och på lite mer sportiga kulturmiljöer.

Petter Frizén är utvärderare på enheten för utvärdering på kulturmiljöavdelningen på Riksantikvarieämbetet och Nikos Tsakiridis är enhetschef på samma enhet.

Rapporten Räkna med kulturarvet hittar du här.

 

Varför är fibulor/dräktspännen så intressanta?

Så här i inledningen har vår facebook-sida handlat mycket om ”fibulor”. Vad är då en ”fibula” och varför så mycket prat kring dem? En fibula är ett sorts dräktspänne som användes för att hålla ihop klädesplaggen och hålla dem på plats. Under brons- och järnåldern, då dessa dräktspännen användes, fanns inte dagens fiffiga anordningar såsom olika knappar, blixtlås och dylikt och därför kom fibulan att spela en viktig roll i den personliga utrustningen. I flera avseenden kan den liknas vid en säkerhetsnål.

Redan under bronsålder började man använda fibulor i metall, men det var först under den yngre delen av järnåldern som den blev vanligt förekommande. Användandet som sådant speglar kanske inte bärarens koppling till en viss social klass, men däremot förekommer fibulor i en lång rad olika utföranden av olika kvalitet. Det förekommer allt från små, enkla och funktionella modeller, till större, sirligt ornerade med förgyllningar och inläggningar av glas eller ädelstenar. De senare är synnerligen sällsynta, men är ofta kopplade till miljöer dit samhällets översta skikt kan knytas. Exempelvis finns talrika exempel på exklusivt utformade fibulor från den närbelägna centralplatsen i Uppåkra.

Varför är vi då så intresserade av en så tillsynes basal tingest som ett dräktspänne? Anledningarna är flera, men inte minst är de viktiga för att kunna datera den aktuella boplatsens brukningstid. Genom att sammanställa fyndomständigheter från en lång rad undersökningar, merparten från det senaste århundradet, så har forskningen lyckats arbeta fram en beskrivning av de olika fibulorna och deras ålder, en så kallad typologi. Utifrån säregna karaktärsdrag har fibulorna getts beskrivande namn, såsom ”fågelfibula”, ”s-formad fibula”, ”korsformig fibula” osv och respektive typ har visat sig förekomma under en förhållandevis kort tidsrymd som sällan överskrider hundra år. Genom att bestämma de fibulor vi hittar till de olika typerna, så kan vi alltså få ett hum om under vilken tidsperiod som boplatsen varit i bruk.

Förekomsten av fibulor kan naturligtvis variera kraftigt mellan olika boplatser, beroende på vilken typ av boplats det rör sig om och vilka aktiviteter som tagit plats där. I de fall handelsverksamhet eller rentav metallhantverk och framställning av fibulorna utförts på platsen så kan antalet fibulor förväntas vara stort. I utkanten av Staffanstorp i det s k Vikhemsområdet har vi nyligen undersökt en boplats med ovanligt hög förekomst av fibulor (se https://www.facebook.com/arkeologivikhem/ för mer info).

Flertalet av alla fibulor hittar vi i matjorden, det vill säga i den jord som brukas i samband med dagens lantbruk. Det betyder att de flyttas och utsätts för slitningar i samband med att marken plöjs och brukas. Fibulorna kan utan vidare flyttas 25 meter av plogen och rivs därmed upp från sitt ursprungliga läge. Vi hittar dem väldigt sällan på de platser där de en gång i tiden nedlagts, men när vi gör det är det oftast i gravar där föremålet följt med den döde, fastsatt i klädesdräkten, alternativt nedlagts såsom en gravgåva. När vi hittar fibulorna är de oftast angripna av fukt och oxidering och ser av den anledningen ofta slitna och trista ut på de bilder vi publicerar. Föremålen behandlas däremot av professionell konservator som rensar metallen och tar fram en del av dess ursprungliga lyster. Detta arbete är däremot tidskrävande och vi får återkomma med bilder på de konserverade fynden efter fältarbetets slut.

Oavsett fyndomständigheter så är fibulan en spännande och intressant föremålskategori som inte minst är en viktig pusselbit för att förstå platsen som vi undersöker! Än så länge är den korsformiga fibulan (se bild nedan) den som kanske väckt mest uppmärksamhet, eftersom vi bara hittat ett sådant exemplar tidigare, nämligen i Uppåkra…

Foto: Några av de fibulor vi hittat på platsen, från vänster: Näbbfibula (550-800 e.Kr), fågelfibula (550-800 e.Kr), likarmat spänne (400-550 e.kr), korsformig fibula (400-550 e.kr).