"Durchgangslager Hangö" day 1/15 of the 2017 excavation season

This was the day we had all been waiting for for almost one year. The 2017 excavation started with us locating a new untouched German dump site.

Jasmin speaking to the participants about excavation techniques.

Although it´s still too early to tell for sure, it seems like this one too has been left untouched after the Germans left Hanko and the transition camp in 1944.

A new dump full with different finds!

Although this was only the first day of this years excavation quite alot o unique finds turned up, among them a nice field made ring along with strap ends, buttons, glass bottles  and the very common German food ration cans.

A partly unfinished field made ring!

German tunic button with makers mark G.L.L.

This week our team consists of some 20 + participants and four archaeologists. Truly wonderful people!

Todays youngest participant.

"Durchgangslager Hangö" calling 26.6-14.7.2017

Tomorrow it´s finally time for the three week long 2017-season of excavating "Durchgangslager Hangö". The excavation is financed by Hangö Sommaruniversitet.

New talented team, some 20+ participants per day and at least three different extensive  excavation areas within the German WW2 (1942-1944) transition camp!

"Heer" soldiers aboard one of the German Cargo ships heading for Finland

The expectations are of course high again but we will have to work harder than before to find the undisturbed ("closed find" areas) of the German camp. At the same time we are very cautious about disturbing the vegetation in the nature reserve area as little as possible.

German soldiers by a gun position inside "Durchgangslager Hangö"

From Monday onwards I will be updating our excavation finds here on a daily basis. Please follow our research here in English and in Swedish on the blog of Hangö Sommaruniversitet (on a weekly basis).




The find layer in 2016

Presenting the crew: Jenna Savolainen research assistant

My name is Jenna and i’m studying archaeology in Helsinki University. I’m almost done with my bachelor’s degree and after that I hope to see myself continuing with human rights, forensic science and archaeology, all mixed together.

Research assistant Jenna Savolainen.

My intrests in archaeology are in modern time for sure. I want to work with human rights (investigation of mass graves, massacres etc.) using (and finding) archaeological methods and practices to do research and observe the evidences.


This would be my first long term excavation in Hanko, although I have excavated there for short periods of time (two summers) by now. This going to be exciting summer for sure!

Stenålder i medeltidens åkrar

I en blogg från september förra året berättade jag att vi hittat kvartsföremål från stenåldern i ett röjningsröseområde i Sköllersta nära Hallsberg. Det var ett trettiotal kvartsbitar som låg tillsammans i sanden under den täckande markvegetationen.  Kvartsbitarna analyserades av stenåldersexperten Bo Knarrström som såg att de bearbetats av människor. Bland bitarna fanns enstaka redskap (en skrapa) och spår efter redskapsproduktion (kärna, avslag). Fynden var helt klart från stenåldern men vad representerade de? Och hur gamla var de? Och fanns det kanske mer på samma plats?

Karta visar de fyra undersökta områdena mellan Kvarntorpskorset i norr och Åplsboda i söder

Översiktskarta som visar var undersökningsområdet i Sköllersta ligger.

För att kunna svara på frågorna måste vi gräva mer och genom länsstyrelsen i Örebro fick vi pengar så vi kunde gräva en vecka till hösten 2016. Med grävmaskinens hjälp tog vi bort markvegetationen inom en större yta. Därefter lade vi ut ett rutnätssystem över hela ytan och grävde 42 kvadratmeterstora rutor. I varje ruta grävde och sållade vi de översta 10 centimetrarna. Några rutor grävde vi lite djupare, ca 20 cm. Rutgrävningen visade att nästan alla föremålen låg inom en avgränsad yta i södra delen av undersökningsområdet.

Framgrävd sandyta med ett tiotal kvadratmeterstora provrutor

Rutgrävning i den södra delen av undersökningsområdet där de flesta fynden hittades.

Eftersom vi inte hittade några anläggningar i ytan av sanden tog vi hjälp av grävmaskinen igen och schaktade bort 10−15 cm av sandytan inom delar av området. Det var ett lyckokast för under sanden låg tre anläggningar! Det var en kokgrop och två härdar och eftersom de täcktes av sandlagret med alla föremålen måste de vara äldre. Att det stämde visade C-14 dateringarna av träkol som vi hittade: alla tre kunde dateras till 7000–6600 före Kristus, alltså äldre stenåldern. I en av härdarna fanns dessutom några kvartsavslag och en så kallad polygonal kärna av kvartsit.

En arkeolog gräver där den nya vägen ska byggas

Arkeolog Anna Ödeén gräver ut en mesolitisk kokgrop.

De tre översandade anläggningarna låg drygt 65 meter över havet. Genom att kombinera höjden, anläggningarnas ålder och strandlinjen i Sköllerstaområdet för ca 9000 år sedan, kan vi få en bild av landskapet och miljön som människorna som använde härdarna och kokgropen levde i. Strandlinjekartan visar att platsen låg nära kusten, helt intill en havsvik som flera tusen år senare blev sjön Hjälmaren. Kanske har en grupp jägare stannat till här i samband med jakt och fångstturer i dåtidens skärgårdslandskap?

Kartan visar Sköllerstalokalens kustnära läge för ca 9000 är sedan. Kartillustration: Leif Björkman.

Med tiden har landhöjningen fortsatt att förändra landskapet. Vattnet drog sig tillbaka och vi fick nya landområden. Kanske var det då som vinden och vågorna tog med sig sanden som med tiden täckte över stenåldersjägarnas sedan läge övergivna härdar. Flera tusen år senare kom i alla fall andra människor hit. Riktigt vad de gjorde vet vi inte – kanske uppehöll de sig här vid kortare tillfällen i samband med olika slags sysslor? Bo Knarrström menar att platsen besöktes vid återkommande tillfällen under loppet av den yngre stenåldern, ca 4000–1800 före Kristus.

Tunn pilspets av grå flinta med bearbetade, vassa eggsidor

Pilspets av flinta med urnupen bas, ca 2,5 cm lång.

Föremål med en vass egg av vit kvarts att skära med

Skärredskap av kvarts, ca 6 cm långt.

June Pieces Of My Mind #2

On a whim I searched for my surname in the Sites & Monuments Register and was awarded with a distribution map of fieldwork I have directed

  • Boiled cauliflower is bland and boring. But try slicing it and baking it at a high temperature in the oven with oil and salt. Good stuff!
  • Archaeoscience friends! The other day when I was feeling happy I had the idea that you guys should develop a method to measure lifetime happiness in human bone. Preferably including variability over the life span.
  • Proponents of market capitalism tend to confuse a description of how the market works with a prescription for how we should organise society. It’s basically “Don’t bring an umbrella, it’s supposed to rain!”
  • I got a letter with some apparently irrelevant genealogical info from a DNA relative. She comments, apologetically, “I am 86 years old and I suffer somewhat from dementia.”
  • I had no idea bird baths are such fun. Never get tired of watching our feathered neighbours at their ablutions.
  • Got my WorldCon scheduling today. I’m giving one talk for grown-ups, two for kids and I’m on one panel.
  • Cousin E taught me a piece of Chinese innuendo: “romantic action movie”.
  • I was pleased and surprised to find an uncredited summary of one of my papers in the local history annual on the back label of a beer bottle from the Fisksätra micro brewery.
  • Wednesday evening sailboat mini race. Sunshine, birdsong and barely any wind.
  • I want to live in constant summer.
  • Today’s my 25th anniversary as a professional archaeologist. With the exception of a few months on the dole in 1993 and 2001, I’ve supported myself and two kids exclusively with archaeological work and spent most of that quarter century at research.
  • I’m doing something utterly Lovecraftian today: sending a strangely heavy, black stone (found in the overgrown ruins of an abandoned Medieval castle on an island) to a university professor to learn his professional opinion about it.
  • Copy editing Timo Salminen’s paper for Fornvännen’s October issue, I learned something fun. As late as 1878, Oscar Montelius wasn’t aware of the Pre-Roman Iron Age in agricultural Scandinavia, which is 530 years long. He thought that the Bronze Age ended about AD 1 and was immediately succeeded by the Roman Imperial Period! My guess is that this was because of the PRIA’s notoriously scanty grave furnishings.
  • I just gave some wealthy sponsors of my research a guided tour of the multinational council housing estate where I live. They happily went along and were quite interested.
  • Begonias are named for Michel Bégon (1638-1710), a French official and plant collector.
  • First swim of the year in Lake Lundsjön!
  • 24 applicants for Stockholm U archaeology lectureship, several with exceptional qualifications.

Presenting the crew: Jasmin Jyrä senior research assistant

My name is Jasmin Jyrä and I'm a 4th year Archaeology and History of Art Student from the University of Aberdeen. At the moment I'm working on my dissertation on late 19th century glass in rural context.

Jasmin Jyrä, senior research assistant.

This will be my second Summer in Hanko excavation. Conflict Archaeology chose me and not the other way around, and I'm very excited to see what we will find this year!

Sockenlappen i Järvsö


Det var ett stort intresse för undersökningen och det kom många besökare.


Under den gångna veckan har vi undersökt en husgrund och en jordkällare i Järvsö. Platsen kallas Lappatäktaoch här bodde Järvsös sockenlapp Nils och Anna Andersson med sina barn under slutet av 1700- och början av 1800-talet. Utgrävningarna har gjorts tillsammans med byalaget som också var de som återfann lämningarna som ligger vid Kalvstigen nära Grindstensberget.


Husgrunden torvas av och rensas fram. 


Husgrunden hade ett fint spismursröse med tegel av äldre karaktär. Huset hade tre rum och vägglinjen bestod av dubbla stenrader som visar att huset har haft någon typ av mullbänk. I husgrunden hittade vi många fina fynd, bland annat flera kritpipor, fingerborgar och bössflinta. Flera av kritpiporna kunde dateras till andra halvan av 1700-talet och de var tillverkade i Stockholm och Falun. Flintan har tillhört en bössa med flintlås men kan också ha använts till att göra upp eld. Vi hittade även en hel del djurben, fönsterglas och bruksglas samt olika typer av keramik. Största delen av fynden i husgrunden hittades runt eldstaden.



 
                            
 Ett fint litet hänge hittades vid spismursröset. En av de kritpipor som vi hittade var dekorerad med tre kronor. 


Husgrunden med spismursröse och tydliga syllstensrader.


Jordkällaren var valvad och byggd av natursten. Den var inrasad och endast den bakre delen av valvet var intakt. Vi grävde bort större delen av det inrasade materialet och fick då en tydligare bild av hur den tidigare sett ut. Inga fynd hittades i källaren och en del av de nedrasade stenarna fick ligga kvar.





















Jordkällaren före och efter undersökningen. 





Med hjälp av fynden och husgrunderna får vi en bra bild av hur livet i stugan kan ha varit. Vi väntar nu med spänning på resultatet från benanalysen. Det har varit en givande och lärorik vecka med ovärderlig hjälp från byalaget och vi hoppas få möjlighet att återkomma till den här fina platsen. 

Mera information och en film från undersökningen finns hos Länsstyrelsen Gävleborg www.lansstyrelsen.se/gavleborg/arkeologisk-undersokning-av-samisk-kulturmiljo och på Youtube Lappmannens stuga i Järvsö

Presenting the crew: Toni Tossavainen research assistant

Our research team consists of five people. Toni Tossavainen assisted the dig in 2016. During this years excavation he is working as a resarch assistant. His main job during the excavation is taking care of the finds and guiding the participants during the first week of the excavation.

I asked Toni to write a little about himself for you.

Toni Tossavainen, research assistant.

Hey. My name is Toni and I`m (technically) a 3rd-year archaelogy student at university of Helsinki. My interests in archaeology are wide, maybe most notably kognitive evolution. 

Conflict archaeology (as it pertains to ww2) is as good as any a subject to widen the window I can see out of.

Arkeologi i Östergötland 2017 – ute nu!

Nu har årets nummer av Arkeologi i Östergötland lämnat tryckeriet och finns till försäljning. Den här gången är det ett temanummer med koppling till den nybyggda Vallastaden i Linköping. I ett antal artiklar får vi följa med tillbaka till vikingatidens början, men också besöka torpare och statare på Valla gård i början av 1900-talet.


Den nya stadsdelen Vallastaden växer nu fram för fullt och i september blir det ett Bo- och samhällsexpo. Det är en helt unik stadsdel mellan universitetet och Linköpings city.  Men det är inte en helt ny plats för människor att leva på. Här levde och verkade människor redan på 600-talet och här fanns en gård med ett långhus och flera andra byggnader under hela vikingatiden. Författarna har som vanligt valt att skriva om många olika spännande teman. Vad sägs om snuva, vävnader, lyxiga dryckesbägare, slitet på åkrarna, kreaturen och mycket annat.

Som vanligt är det ett samarbete mellan Arkeologerna på Statens historiska museer och Östergötlands museum och ni kan ni köpa tidskriften i butiken på Östergötlands museum och på flera andra ställen.

Perfekt för hängmattan!

Ann-Charlott Feldt
Arkeolog

Fanor från slaget vid Narva

Tre fanor och en vimpel från slaget vid Narva undersöks ingående när en av Armémuseums textilkonservatorer Johanna Nilsson är gästkollega hos Riksantikvarieämbetet. De ryska troféerna som togs vid slaget vid Narva år 1700 står i fokus i undersökningen, som syftar till att ta reda på hur de bäst kan konserveras.

Armémuseum äger världens största samling av militära fanor från 1600- och 1700-talet, som har tagits som troféer i strid. Fanorna är tillverkade i siden och många av dem har ett fantastiskt måleri, men för många av fanorna är både sidenet och måleriet i mycket dåligt skick och behöver konserveras.

Foto: Johanna Nilsson/Armémuseum

Undersökningarna

Hur har fanorna målats och med vad? Under gästkollegeprojektet används olika analysmetoder (såsom FTIR och SEM) för att ta reda på just det så att fanorna kan konservaras på bästa sätt. Bland annat jämförs styrkan i silketrådarna med nya silketrådar för att få en uppfattning om hur de klarar hantering och eventuell rengöring. För att få en smutsig och skrynklig fana slät och ren är den vanligaste metoden att man använder en mycket försiktig tvätt i vatten. För att måleriet inte ska skadas under tvätten har man tidigare penslat på bivax löst i terpentin, men eftersom vaxet gör måleriet mörkare och är omöjligt att få bort ska andra metoder utvärderas för att isolera måleriet inför våtrengöring.

Vad vi kan utläsa hittills

Efter de två första veckorna har vi fått några resultat. Från mikroskopbilderna har vi kunnat se silket som ligger i mitten av provet omgivet av bindemedel och ibland flera olika färglager. Fanorna är bemålade på båda sidor och ibland är det olika gröna färger som använts på de olika sidorna. Hittills har vi med hjälp av SEM kunnat se att måleriet innehåller guld, silver och koppar.

Foto: Johanna Nilsson/Armémuseum

Med FTIR har vi sett att proverna innehåller bland annat olja och kaolin. Dragtester har visat att silketrådarna från en av fanorna är väldigt mycket svagare än tråd från nytt siden. Det återstår att jämföra finleken på de olika trådarna för att kunna göra resultaten mer jämförbara. Vi kommer också att utföra olika tester för att se hur måleriet och silket reagerar på fukt och vatten samt försöka isolera måleriet från vatten för att få ett grepp om hur reversibla dessa isoleringsmetoder är.

Foto: Johanna Nilsson/Armémuseum

Hösten 2018 kommer de fyra fanorna att visas i en utställning på Armémuseum och förhoppningsvis ska resultatet från analyserna och konserveringen leda till en vetenskaplig artikel så småningom.

//Johanna Nilsson
Filosofie doktor, PhD
Textilkonservator Armémuseum