Krig, AI och rymdteknologi i fokus vid kulturarvskonferens

Digitalisering av kulturarv under pågående krig, rymdteknologi för konservering av museiföremål och AI som stöd för tillgängliggörande av arkivmaterial var några av de ämnen som diskuterades när Heritage Science Sverige träffades på Nationalmuseum.

Under två dagar träffades över 80 naturvetare, konservatorer, arkeologer och andra för att ta del av och diskutera den senaste utvecklingen inom heritage science, det tvärvetenskapliga forskningsfältet där naturvetenskap och kulturarv möts.

Orolig omvärld gjorde avtryck

Redan under forumets inledande tema, ”Heritage science i tider av konflikt”, blev deltagarna påminda om det oroliga världsläget. Under kriget mot Ryssland har det blivit en akut fråga för Ukraina att försöka bevara och dokumentera landets viktiga kulturarv, som är utsatt för medveten och systematisk förstörelse.

Forskarna Gunnar Almqvist och Jonathan Westin från Göteborgs universitet, nyss hemkomna från Ukraina, berättade om sitt pågående arbete i Sofia-katedralen i Kiev, ett tusen år gammalt världsarv. I katedralen finns tusentals inskriptioner på olika språk och från olika tider som täcker många väggar och andra ytor. Forskarna, som bara dagen innan forumet återvänt till Sverige från Ukraina, beskrev hur de på plats, under pågående krig, hjälpte till att dokumentera och bevara inskriptionerna – för att inte riskera att de försvinner i ödeläggelsen.

Emma Turgut från Munchmuseet i Oslo, presenterade ett första hjälpen kit för museer som utsatts för vandalism eller skadegörelse till exempel i samband med aktivistaktioner.

Aktuella projekt presenterades

Under forumet presenterades totalt ett femtontal aktuella projekt med koppling till det tvärvetenskapliga området heritage science. Bland projekten presenterade Världskulturmuseet i Göteborg hur de har analyserat och rekonstruerat japanska spelkort, forskare från Riksantikvarieämbetet och Viospatia berättade om hur samtliga kända gotländska bildstenar nu blivit digitalt dokumenterade. Moderna museet lyfte blickarna mot aktuell rymdforskning genom EU-projektet MOXY, som kopplar användandet av atomärt syre till en miljövänlig metod för att restaurera kulturarvsföremål.

Heritage science och AI

Under temat Heritage Science och digitaliseringen gavs flera konkreta exempel på hur AI kan öppna upp arkiv för allmänhet och forskare. Chris Haffenden vid Kungliga bibliotekets KB-labb beskrev hur han och kollegorna använt AI för göra flera av bibliotekets samlingar, bland annat av gamla vykort och radioklipp, både mer tillgängliga och sökbara. Riksarkivet har utvecklat en AI-modell som kan läsa äldre handskrift, berättade David Haskiya, som på sikt hoppas att modellen ska hjälpa Riksarkivet att tolka flera miljoner handskrivna dokument.

Utveckling av Heritage Science i Europa

Ända sedan det första Heritage Science Sverige forum hölls 2018, har frågan om en gemensam forskningsinfrastruktur inom heritage science, både i Sverige och på europeisk nivå, stått högt på agendan. Så även detta år. Forumets huvudföreläsare  illustrerade väl hur det europeiska samarbetet inom heritage science utvecklats på drygt tjugo år, fram till den kommande lanseringen av E-RIHS, the European Research Infrastructure for Heritage Science.

Bild på en power point presentation som visas och publik.
Forskaren Brenda Doherty håller sin presentation. Foto: Anna Danielsson/Nationalmuseum (CCBY)

Brenda Doherty, vid det italienska forskningsinstitutet CNR (Consiglio Nazionale delle Ricerche) i Florens, berättade om framväxten av Mobile Laboratories, MoLab, ett initiativ som började för tjugo år sedan då en grupp forskare utrustade en buss med portabla analysinstrument – till dagens situation där en lång rad institutioner och laboratorier i Europa erbjuder mobila analysmöjligheter inom ramen för EU:s forskningssatsningar på Heritage Science.

Jan van’t Hof, vid den holländska motsvarigheten till Riksantikvarieämbetet (RCE), beskrev Nederländernas nationella infrastruktur inom heritage science och de förberedelser som pågår för att kunna delta i det europeiska samarbetet E-RIHS, som formellt lanseras under hösten 2024. Nederländerna är ett av de 14 länder som hittills valt att ansluta sig till  E-RIHS.

– Många länder från södra och västra Europa deltar i E-RIHS. Men jag hoppas att fler länder i norra Europa, som Sverige, också kommer att gå med, sade Jan van’t Hof.

Infrastruktur i Sverige planeras

Under forumets avslutande programpunkt diskuterade Stefan Nilsson vid Riksantikvarieämbetet och Margareta Andersson vid Uppsala universitet frågan om ett svenskt deltagande i E-RIHS. Första steget är att etablera en nationell forskningsinfrastruktur, där flera organisationer går samman. En arbetsgrupp inom nätverket Heritage Science Sverige har lämnat in ett sådant förslag till Vetenskapsrådet.

Efter forumet har Vetenskapsrådet gett besked.

–Vi fick ett högt betyg och ett fint omdöme som verkligen inspirerar för det vidare arbetet framåt, säger Stefan Nilsson. Samtidigt vet vi att forskningsmedlen är begränsade och att det är många infrastrukturer som kommer att prioriteras före vårt förslag. Signalen är dock tydlig, behovet är identifierat och vi har passerat en viktig milstolpe.

 

Text: Henrik Lundström, vetenskapsjournalist (CC BY)


Om Heritage Science Sverige Forum

Konferensen har anordnats varje år sedan 2018 av nätverket Heritage Science Sverige. Nätverket består av ett trettiotal svenska organisationer: museer, samlingar, myndigheter och forskningsorganisationer.

Syftet med nätverket är att:

  • främja samarbeten inom heritage science
  • synliggöra heritage science som forskningsområde
  • synliggöra och öka tillgängligheten till kompetenser, tekniker och utrustning
  • etablera en nationell, distribuerad infrastruktur för heritage science
  • främja möjligheterna för Sverige att ansluta sig till E-RIHS eller andra internationella infrastrukturer.

Riksantikvarieämbetet är sammankallande för nätverket

Läs mer heritage science och det det svenska nätverket på raa.se
Här hittar du nätverkets egen webbplats (heritagescience.se)

 

 

Inlägget Krig, AI och rymdteknologi i fokus vid kulturarvskonferens dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Missa inte våra kulturguidningar!

Nu har vi kommit en bit på väg på de 13 planerade kulturguidningarna den här säsongen. Hittills har vi klarat av Klakeborg, Sturefors, Öna, Grensholm och Alvastra. Men var inte oroliga. Vi har många spännande platser kvar i programmet.

Nu i helgen bjuder vi på två olika guidningar. På lördag 8 juni visar vi Svaneholms borgruin. Ruinen står på en udde i Kilarpesjön vid Västra Harg. På medeltiden var platsen en holme omgiven av vatten och sankmarker. Själva borgen var en del av kampen om makten i Sverige på 1360-talet.

På söndag 9 juni är det dags för ett litet gravfält med domarringar och stensättningar i Ingelstad, ca 1,6 km norr om Risinge gamla kyrka. Intill gravfältet finns en stor treudd – en spännande fornlämningstyp som vi kommer att berätta mer om på plats.

Under juni hinner vi med ytterligare två guidningar. Den 19 juni visar vi lämningarna efter Sankta Ingrids kloster i Skänninge och den 26 juni är det dags för Skällviks borgruin. Sedan tar vi en paus under juli och nästan hela augusti för att fortsätta programmet på Arkeologidagen den 26 augusti med gravfältet vid Hägerstads slott i Hannäs. Därefter följer de tre sista guidningarna i september med gravfälten vid Smedstorp i Ydre och på Lunds backe i Vallerstad samt hällristningarna vid Hästholmen.


Ha en fin sommar och hoppas att vi ses!

Ann-Charlott Feldt, arkeolog

P.S. Fler spännande guidningar hittar ni på https://www.naturguidning.se/ 

 

K-podd 82: Arkiv special – Kyrkvindarnas medeltida muralmålningar

Välkommen till ett nytt avsnitt av K-podd:Arkiv special. Personalen i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, genom forskning och annat.

På vinden i medeltida kyrkor finns muralmålningar från åren 1180–1350 bevarade. Dessa undangömda muraler ovanför kyrksalarnas valv går att hitta i Östergötland, Småland, Skåne, Västmanland och Uppland.

Romansk muralmålning i Historiska museet vid Lunds universitets samlingar. Muralmålningen flyttades år 1919 från Höör kyrka i Skåne till museet i Lund. Foto: Roberto Fortuna (CCBY)

Men hur kommer det sig att muralmålningar finns där på kyrkvindarna? Där kan de ju inte att ses av allmänheten? I det här avsnittet ger Anna Henningsson, konsthistoriker och konservator, svar på de här frågorna och berättar mycket annat intressant om målningarna.

Det var på 90-talet när Anna läste konsthistoria som hon för första gången fick se en av dessa muralmålningar. Hon fascinerades av bilderna i kyrkornas valv.

 

Annelie von Wowern och Anna Henningsson under inspelning av podd-avsnittet. Foto: Roger Magnusson (CCBY)

I dag befinner sig Anna mitt uppe i arbetet med en avhandling om muralmålningar från medeltiden runt om i Europa. I sin forskning har hon valt att närmat sig ämnet på ett lite annat sätt, än den tidigare forsknings-traditionen inom medeltida konst.

Anna har haft stor hjälp av arkivet hos oss under sitt arbete. Inte minst av de fotografier av muralmålningar som producerats inom RAÄ:s verksamhet, Forskningsföretaget Sveriges kyrkor och enskilda forskare som Berit Wallenberg.

Programledare och redaktör är Annelie von Wowern. Avsnittet är inspelat och redigerat av Roger Magnusson. Producent för K-podd är Erik Larsson.

Badelunda kyrka, Västerås. Muralmålningar i vapenhuset som frilades under gammal puts, sannolikt utförda av Urban Olofsson från Östervåla på 1540-talet. I taket ser man åtta änglar, bärande redskap som symboler för Kristi lidande. Foto: Filip Mannerstråle (PD)

Inlägget K-podd 82: Arkiv special – Kyrkvindarnas medeltida muralmålningar dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Tider för guidade publika visningar av grävningen i Treby borg

Årets grävning i Treby borg har börjat! Under våren är allmänheten välkommen till två guidade publika visningar

Treby borg är en av Ölands mindre kända borgar och ligger på Alvaret på södra Öland mellan de mer namnkunniga borgarna Eketorp och Triberga. Med sina tre sammansatta cirklar avviker Treby från alla andra borgar på Öland. Syftet med årets undersökningar är att säkra källmaterial som kan hjälpa till att datera aktiviteten i borgen, att avgöra om de olika delarna av borgen använts samtidigt och vilka aktiviteter som har ägt rum i borgen. En tidigare, opublicerad, grävning utfördes i borgen 1966, då man bland annat grävde fram ett hus och gjorde flera spektakulära fynd. 

Under två perioder i 2024, tre veckor i maj och fyra veckor i september/oktober, kommer arkeologiska utgrävningar att äga rum vid Treby borg. Utgrävningen är en del av forskningsprojektet ”Kris, konflikt och klimat — samhällsförändring i Skandinavien år 300–700”. Båda utgrävningarna genomförs som fältkurser för arkeologistudenter. Grävningarna leds i maj av Stockholms universitet under ledning av professor Sven Isaksson och i september-oktober av Linnéuniversitetet under ledning av docent Ludvig Papmehl-Dufay. Arkeologer från Museiarkeologi Sydost på Kalmar läns museum kommer också att vara delaktiga i fältkurserna.

Allmänheten är välkommen att delta i guidade publika visningar följande tider:

  • Lördag 11 maj kl. 13-15 
  • Lördag 18 maj kl. 13-15

Parkeringsplats är markerad på kartan. Från parkeringen till Treby borg och utgrävningarna är det en kort promenad. 

The post Tider för guidade publika visningar av grävningen i Treby borg appeared first on Kalmar läns museum.

När GL blev ET – en omläst runföljd i Sproge

KRÖNIKA AV MAGNUS KÄLLSTRÖM

”Veckan före midsommar far nyaste ledamoten i Svenska akademin, professor Elias Wessén, till Gotland för att för Vitterhetsakademins räkning undersöka runinskrifterna på ön. De första fältarbetena började han redan för tre somrar sedan tillsammans med sin maka – ständig assistent med doktorsgrad i nordiska språk som extra merit. När de kommer fram i år ligger vägen redan banad för runstensbeskrivning, ty i förväg far konservator Gillis Olson och fyller inristningarna med färg.”

Så kan man läsa på förstasidan i Dagens Nyheter den 23 juni 1947. Detta är något som länge har förbryllat mig, givetvis inte att Wessén tog hjälp av sin hustru Märta (född Ahlberg) i fältarbetet, utan att konservatorn skulle ha fyllt i ristningarna med färg före den runologiska granskningen. Det borde ju givetvis ha gjorts i omvänd ordning, inte minst med tanke på hur skadade och notoriskt svårlästa många av de gotländska runinskrifterna är. Det gäller ju framför allt steninskrifterna som nästan uteslutande är ristade i kalksten med ytorna ofta fulla av förvillande naturliga fördjupningar, fossiler och annat som kan vara svårt att skilja från det som är hugget.

Jag har alltid tänkt att journalisten måste ha fått detta om bakfoten, men har på sistone börjat fundera på om det ändå inte ibland kan ha gått till just på det sättet. Det skulle nämligen kunna förklara många av de diskrepanser som råder mellan läsningarna i den första delen av Gotlands runinskrifter och de runor som finns uppmålade på planscherna.

Exempel på detta finner man exempelvis i Sproge kyrka, där tre medeltida gravhällar är inlagda i korets golv. Denna plats fick de vid restaureringen 1965 efter att tidigare ha stått lutade mot kyrkboden ute på kyrkogården.

Bilden visar äldre svartvita foton av en runristad rektangulär gravhäll samt hur den tidigare stod uppställd tillsammans med tre andra gravhällar mot en vitkalkad byggnad vid kyrkan.
Gravhällen G 66 som den avbildas i Gotlands runinskrifter (1962). Till höger ser man hur gravhällarna tidigare stod uppställda mot kyrkboden. Foto Iwar Anderson 1961, ATA (CC BY)

Den häll som ligger till höger (G 66) bär en delvis skadad inskrift som i Gotlands runinskrifter har återgivits på följande sätt:

…uiþr : i : snoþu : lit : giara : stan : hi-­- : yfir : sin : barn : -aþi : guþ : + þ-ira : sial : aldra : sum : hi-r : huil-­- : -ndir + mibggl…r…n… : sir…

»-vid i Snoder lät göra denna sten över sina barn. Gud vare nådig alla deras själar, som vila här under …»

I detta fall är det inte så stor skillnad mellan texten och planschen utom att Wessén har utelämnat en del av de skadade runorna mot slutet, men det kan noteras att det i mitten av raden upptill på hällen finns den ena armen av ett kors, som av någon anledning inte har tagits med, trots att det uppenbarligen markerar inskriftens början.

Större delen av inskriften är helt klar, men efter det kors som finns på den vänstra långsidan följer det märkliga mibggl, som man verkligen kan undra vad det ska betyda. Det liknar ju mest sådant som man kan finna i gamla serietidningar när någon plötsligt får munnen täckt av en näsduk. Wessén påpekar samtidigt i kommentaren till läsningen att ”mibggl är […] ganska säkert.”

I augusti förra året var jag i Sproge kyrka och upptäckte då att om man snedbelyser runföljden med ficklampa syns det tydligt att det inte alls står gl på slutet utan et. Den som har målat denna sten har av någon anledning dragit den vänstra bistaven i t hela vägen fram till den föregående runan trots att bistaven har en tydlig avgränsning åt vänster. Dessutom funderade jag på om inte den tredje runan b i stället kunde bestå av två olika runor. Den läsning som jag antecknade – mi-ege · t – blev jag dock inte så mycket klokare av.

BIlden visar ett band med runor som belyses med en ficklampa snett uppåt vänster
Detalj av runbandet med den mystiska runföljden. Foto Magnus Källström 2023 (CC BY)

Knappt två månader senare befann jag mig på ett hotellrum i Köpenhamn i samband med årets fältrunologmöte. Av någon anledning plockade jag fram den bild av runföljden som jag hade tagit i telefonen och fick med ens för mig hur det borde läsas. ”Står det inte marget?” har jag antecknat. Varför jag kom att tänka på denna möjlighet just då vet jag inte, men kanske hade det något att göra med att Danmarks dåvarande regent hette Margrethe.

Jag hade bara tagit en enda bild och det hela var naturligtvis bara ett hugskott, men i torsdags förra veckan passerade jag Sproge kyrka igen och fick då anledning att pröva min idé. Den andra runan visade ha ett stycke av en bistav på mitten snett nedåt vänster och är av allt att döma a. Den tredje runan är inte helt korrekt målad och ser ut att också kunna uppfattas som r. Slutligen finns på en sjunde tidigare oidentifierad runa troligen spår en a-bistav, vilket gör att runföljden i stället blir maṛgeta.

BIlden visar ett band med runor som belyses med en ficklampa nedifrån höger.
Samma runor igen, men där det ganska tydligt framgår att den andra runan och tredje runan ska läsas som ar. Foto Magnus Källström 2024 (CC BY)

Olika varianter av det inlånade namnet Margareta finns sedan tidigare i det gotländska runmaterialet. Den form som jag tror mig ha funnit på gravhällen i Sproge kommer närmast genitivformen marheto som en gång stod på en gravhäll i Fleringe kyrka (G 317) och som förutsätter en grundform Margeta.

Man kan starkt misstänka att det är någon av Gillis Olsons efterträdare, kanske Iwar Anderson, som har målat runorna på hällen i Sproge och att detta skedde före den runologiska undersökningen. Att Wessén skulle ha läst som han har gjort i en ouppmålad ristning är helt uteslutet, inte minst som den assisterande hustrun bar en variant av det här aktuella namnet.

Magnus Källström är runolog, docent och forskare inom runforskningsområdet vid Riksantikvarieämbetet

PS. En anledning att de har dröjt så länge innan denna runföljd genomskådades kan beror på att det finns så få äldre läsningar av denna inskrift. Otto von Friesen kunde exempelvis inte återfinna den under sina resor på 1920- och 30-talen. Carl Säve som undersökte hällen den 23 augusti 1844 återgav däremot i Gutniska urkunder (1859) den aktuella runföljden som ”mibgela” eller ”mibgeia” och bekräftar där åtminstone min läsning av e och det sista a. DS.

PPS. Vid snedbelysning ser man också att det inledande korset på den ena kortsidan är nästan helt bevarat och att det också ser annorlunda ut än det som uppmålningen antyder:

Bilden visar ett vågrätt runband med en delvis skadad runinskrift
Det inledande korset i inskriften på gravhällen G 66. Foto Magnus Källström 2024 (cc-by)

Inlägget När GL blev ET – en omläst runföljd i Sproge dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Nu grönskar det i rosengården

Visste ni att museet har en alldeles egen rosengård?

Den kringbyggda rosengården är utformad som en klostergård och hänger samman med rummet innanför som ska påminna om ett kyrkorum. Gården finns uppritad på arkitekterna Ahrbom & Zimdahls ritning över museet från 1939. Strax intill fanns tidigare ett vagnslider, senare rivet. 

I rosengården har nu äntligen blommorna på det vackra Magnoliaträdet slagit ut. Sorten kallas Magnolia Soulangian och är en praktmagnolia. 


Besöker ni receptionen på museet möts ni även av ett par av de skira blommorna.  

/Byggnadsantikvarie Maria Klint 






Praktmagnolian gör sig fin på receptionsdisk från 2022. 


Ritning från Ahrbom och Zimdal, 1939. 
Rosengården är uppritad till vänster i bild. 








Wohls through the centuries

Mission accomplished after five days of excavating and surveying the area and surroundings of Wohls Manor in Kirkkonummi. The results were very good indeed. We managed to map and document a previously unknown Corded Ware Culture dwelling site and record the long and complex history of the Manor itself.

The main building of Wohls manor photographed from the north. Photo Jarno Ekman.

2500 BC

Stone-age stray finds found in the fields around Wohls have indicated a neolithic dwelling site somewhere in the area. During previous visits by archaeologists natural circumstances had prevented the area from beeing surveyed in detail. This time the weather- and other conditons were on our side and a previously unknown Corded Ware Culture was found.

Surveying the newly found neolithic dwelling site and  whetstone that was found laying on the surface of the field. Photos Minna Turunen (left) and Jan Fast (right).


17th Century

A silver coin from the reign of Queen Christina of Sweden (1626-1689) minted in Reval in 1649. The history of Wohls began some 20-years earlier (in 1624) when the area was given to Riga Town Counsilor Dr. Ludwig von Hintelmann (1578-1643).

A silver coin from the reign of Queen Christina of Sweden (1626-1689) minted in Reval in 1649. Photo Jan Fast.


18th Century

An ornate brass shoe buckle that was found close to the remains of a cellar from the 18th century to the north east of the main bulding.

18th cntury finds were mostly found to the northeast of the main building. Photos Jan Fast.

19th Century

The finds from the 19th century were the most common ones and consisted of coins, brass and gilded buttons and glass & porcelain fragments.


The finds from the 18th century mainly included Swedish copper coins and bottle-fragments. Photos Jarno Ekman (left) and Jemina Rajamäki (right).


1918 The Finnish Civil War

During the battle of Sigurds (February 22nd-27th 1918) the main building served as a field hospital. Many broken medicine bottles dating to the Finnish civil war were found in the basement.


The basement of Wohls proved to contain many conflict archaeology finds from the Finnish Civil War (1918). Photos Håkan Näsman.


Att väcka tankar om samverkan

KRÖNIKA AV CHARLOTTE AHNLUND BERG

Det finns många goda exempel på samarbete mellan skola och museer. Ändå finns en stark upplevelse av att de skulle kunna vara många fler – och ännu bättre. Det var bakgrunden till att Riksantikvarieämbetet fick det regeringsuppdrag som vi kallar ”Skoluppdraget” och som avrapporterades 2020.

Skoluppdraget, ”Uppdrag att kartlägga kulturarvsarbetets betydelse för skolväsendet samt att främja samverkan mellan skolväsendet och kulturarvsinstitutionerna” och rapporten går att läsa mer om på Riksantikvarieämbetets webbplats.

Fortsatt främjande

Sedan dess har Riksantikvarieämbetet fortsatt att främja samverkan mellan skola och kulturarvssektorn. Ett konkret exempel är webbinarieserien ”Kulturarv i skolan”.  I serien lyfter vi fram hållbara och framgångsrika lösningar som utnyttjar digitaliseringen. En annan sak som vi lyfter är olika former av samarbeten där flera aktörer gått samman och försökt lösa gemensamma utmaningar.

Vi direktsänder varje avsnitt för att ge möjlighet för deltagarna att ställa frågor och utbyta idéer. Dessutom spelar vi in, och med något enstaka undantag ligger alla inspelningarna på Riksantikvarieämbetets YouTube-kanal. En utvärdering som vi gjorde vid årsskiftet 2023–2024 visar att personer inom flera olika typer av verksamheter uppfattar webbinarierna som användbara och relevanta.

Webbinarierna har gett inspiration och ökad kunskap om skolan och inspelningarna fungerar som en kunskapsbank, läs gärna mer om undersökningen i K-blogg från februari 2024. ”Kulturarv i skolan” fick där högt betyg. Det är klart att vi fortsätter med den verksamheten!

Samarbete mellan komplexa system

Men arbetet måste ske på flera fronter. Det är nödvändigt med mer samverkan mellan olika nivåer i de komplexa system som omger både skolan och kulturarvssektorn. Därför var konferensen som Västra götalandsregionen arrangerade i mitten av april välkommen. Där fick 350 beslutsfattare från skola och kultursektor lyssna på samtal, presentationer och delta i miniseminarier under rubriken ”Kultur i skolan – lotteri eller garanti”.

Jag gjorde en kort presentation av Riksantikvarieämbetets främjandearbete i två seminarier för deltagare från statlig, regional och kommunal nivå. I presentationen lyfte jag fram innehåll från webbinarieserien ”Kulturarv i skolan” som inspiration. Det handlade bland annat om arbetssätt och metoder som ger struktur åt samarbete mellan kulturarv och skola, och om hur kulturarvsaktörer kan nå ut med sitt erbjudande. Jag berättade om samarbeten mellan olika parter, om betydelsen av skolans styrdokument och om utbildning och fortbildning av lärare.

Bygga kunskap och skapa mod

Seminariedeltagarna fick svara på två frågor.

Den första frågan löd: Vad skulle du kunna göra för att främja samarbete mellan skola och kulturarv i ditt arbete på hemmaplan?

Några svar rörde skolans värld, till exempel ”jobba mer riktat mot de skolor som vanligtvis inte kommer till museerna” eller ”se om någon 1h av elevers/ungdomars vardag kan användas till kultur i stället för annat”. Andra exempel handlade om utbildning och fortbildning, som ”utbilda kommunens lärare om våra lokala kulturmiljöer”, ”ökade utbildningsinsatser för lärare om att integrera kunskap om kulturarv i undervisningen” och ”ge möjlighet till våra lärarutbildningar att besöka kulturarvsplatser”. Någon tänkte ”informera rektor och lärare om museets verksamhet och varför den är relevant för eleverna”.

En annan som svarade ville ”tala om för lärare att allt måste inte vara grund för bedömning. Det är bildning och elever lär för livet”. Slutligen uppmanade en deltagare oss till att ”Skapa mod hos rektorer och lärare – Det finns tid, det finns ett frirum!”

Samordna och skapa struktur

Vissa svar var mer riktade på vad kulturarvssektorn kan göra: ”Slöjdundervisningen innehåller undervisning gällande kultur(arv). Här skulle det vara bra om t ex museer skulle kunna komma ut och berätta och visa upp hantverkstekniker”. Ett annat förslag löd ”lyfta kopplingar mellan läsning av skönlitteratur och vad museer/hembygd osv kan bidra med – det är attraktivt för lärare”. Någon pekade mer allmänt på vikten av att ”göra verksamheten relevant”.

Beslutsfattare har möjlighet att fungera samordnande och skapa struktur, och det tog flera fasta på: ”Det handlar inte alltid om att bara arbeta upp ett samarbete till skolan, utan även andra aktörer så att man kan samordna sitt ’erbjudande’ till skolan”.

Att ”Kulturförvaltningen kan vara en länk mellan skolan och hembygdsföreningar/museer” eller ”nå ut till kommunerna med kunskap om kulturarv” var andra förslag. Någon ville satsa på ”Samverkan med Riksantikvarieämbetet – Kulturrådet – andra aktörer”.

Flera kommenterade idén med kulturarvsgaranti; ”Undersöka möjlighet att inkludera kulturarv i kulturgaranti”, ”Kulturarvsgaranti låter bra!”, ”Arbeta mera för att strukturera upp kulturgarantin”.

Engagerade deltagare

Den andra frågan handlade om vad deltagarna vill att Riksantikvarieämbetet ska göra i framtiden.

Ett förslag var ”Tipsa om hur man kan skapa kontakt mellan skolor och kulturarvsaktörer, hur ger man dem en arena att mötas på?”. Ett annat förslag var att föra dialog med Skolverket ”för att ringa in kopplingar mellan myndighetens aktiviteter och vad museer/hembygd osv kan bidra med i relation till skolans uppdrag.” Andra lyfte fram olika områden där samarbete kan vara av särskild vikt: runt skolans estetiska ämnen eller runt immateriellt kulturarv.

Det fanns också de om önskade mer övergripande förändring, som att samverkan skulle skrivas in i läroplanen ”liknande de skrivningar som finns i Norge och Danmark”. Men flera uppmanade oss kort och gott: ”Fortsätt!”

Det var verkligen svar av skilda slag som kom in, en del mer konkreta, andra mer övergripande. Men det gick inte att ta miste på att frågan om kulturarv och skola i samverkan var något som engagerade.

Charlotte Ahnlund Berg är museipedagog och utredare på Riksantikvarieämbetet. (CC BY)

Inlägget Att väcka tankar om samverkan dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Örjan Molander vald som ny ledamot i Sveriges museers styrelse

Örjan Molander, museichef på Kalmar läns museum, har blivit invald som ny ledamot i Sveriges Museers styrelse. Han tar med sig omfattande erfarenhet och en stark vision för att stärka museernas roll i Sverige.

– Jag ser mycket fram emot att tillsammans med övriga styrelsemedlemmar bidra till att skapa de bästa förutsättningarna för medlemsföretagen och forma museernas framtid på nationell nivå,
säger Örjan Molander.  

Valet av Örjan Molander som ny ledamot skedde under Sveriges Museers årsmöte den 24 april 2024.

– Vi är glada att Örjan Molander nu ingår i Sveriges Museers styrelse. Han kommer med sin erfarenhet som museichef för Kalmar läns museum och bakgrund inom kulturmiljövård tillföra mycket och bidra till arbetet med att stärka museisektorn i hela Sverige”, säger Gunnar Ardelius, generalsekreterare för Sveriges Museer. 

Sveriges Museer är en ideell branschorganisation som representerar stora och små museer från hela landet. Organisationen levererar medlemsnytta i form av expertstöd, nätverk och kommunikation samt främjar museernas intressen i samhället.

The post Örjan Molander vald som ny ledamot i Sveriges museers styrelse appeared first on Kalmar läns museum.

Ny utställning ger energisparande tips till fastighetsägare

Från och med den 3 maj hälsar vi dig välkommen till vår nya utställning om varsam energieffektivisering av hus! Här kommer du som fastighetsägare att få en mängd konkreta tips och vägledning om hur du kan göra ditt hem mer energisnålt samtidigt som du bevarar charm och kulturhistoriska värden.

Funderar du på hur du kan spara energi utan att kompromissa med karaktären på din villa? Är du osäker på om det är dags att byta ut de gamla fönstren eller originaldörren? I utställningen kommer du inte bara att hitta svar på dina frågor, utan också bli inspirerad att göra din bostad mer energismart. Genom energibesparande åtgärder kan du både spara pengar och bidra till klimatarbetet.

Utställningen Energismart – energieffektivisera varsamt visar olika sätt att spara energi i hemmet för att skapa en hållbar framtid för både våra bostäder och samhället i stort. Den presenterar olika lösningar, som solenergianläggningar och energisnåla åtgärder, som inte bara är varsamma för ditt hus utan också mer miljövänliga för kommande generationer.

Utställningen är en del av Kalmar läns museums engagemang för att främja hållbarhet och bevarandet av kulturhistoriska värden. Med utställningen vill vi erbjuda praktisk och konkret vägledning samt inspirerande exempel för att sprida kunskap och bidra till en mer energieffektiv och hållbar framtid.

Med ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen Kalmar län har vi utvecklat denna utställning som kommer att visas fram till den 1 september 2024. Ta chansen att besöka oss och få värdefulla insikter om energieffektivisering och hållbarhet!

Under hela utställningsperioden går det att boka visningar för grupper. 

Läs mer om utställningen Energismart – energieffektiversa varsamt

The post Ny utställning ger energisparande tips till fastighetsägare appeared first on Kalmar läns museum.