February Pieces Of My Mind #2

  • I thought my pet was a meerkat, but it was in fact a mere cat.
  • Movie: Wild Tales. A collection of unconnected short wry films about revenge. Grade: pass.
  • Eagle-eyed Roger Wikell found something that looked like a duplicate entry in my database. A flanged axe found at Vappeby hamlet by someone named Winberg, and a flat axe found at Väppeby hamlet by someone named Vinberg. Turns out they are different axes found by different people, one at Vappeby in Torstuna parish and one at Väppeby in Kalmar parish. Phew!
  • Reading Stanislaw Lem’s 1959 novel Eden. His big point is that aliens, their structures and their tech are incomprehensible. Sadly Lem makes it pretty clear that he doesn’t know either what all the weird shit he describes is or does. Endless descriptions of stuff that might as well be abstract sculpture. Yawn.
  • My social anthropology thesis will deal with gendered behaviour among staff and customers at building supply stores.
  • Jrette faces a history test. Mom & Dad help her study. Both aced high school history. They’re friends with both authors of Jrette’s textbook. The celeb historian in the teaching videos shown to the class is a work acquaintance of Dad’s. Class society perpetuated.
  • I have attended to the Rundkvist family’s main outstanding administrative task. I went to the Sibyl’s coffee/tea shop and consolidated our customer loyalty stamps. We now only have one stamp card instead of five. Peace.
  • Dear Anglophone scientists, stop prefacing your replies to interview questions with “so”. It makes no sense.
  • Realised: the Russians’ 1719 torching of the Swedish East Coast was politically analogous to the nuking of Hiroshima and Nagasaki.
  • Preparing to dredge sediments full of industrial contaminants from the bottom of the Valdemarsvik inlet, divers found a train car that had gone off the rails at the silo on the dock.
  • Watched a 5-y-o girl with Williams syndrome lovebomb strangers on the train. Very sweet. “Oh! I like YOU! Eeeeeeek! Your hair! Eeeeep!”
  • Poofreading: literary analysis from a queer perspective.
  • Laul & Valk’s 2007 book Siksälä : a community at the frontiers : Iron age and medieval has a chapter on craniology and ethnic attribution. Errr…
  • Having broken a mirror, Reginald popped wood to counter bad luck.
  • Autocorrect informs me that the English equivalent of Sw. morgonrock, “dressing gown”, is Mytholmroyd.
  • Loving your country is a 19th century notion. Love the world and humanity!
  • I sometimes wonder if I’m the father that gets briefly described at the start of a celebrity biography.
  • I want an edition of the writings on the paper stuffed inside the mummified monk.
  • Reading an article in the local paper about egg dishes I was impressed by the wording and factual accuracy regarding Chinese Thousand Year Eggs. In fact, the passage sounded strangely familiar. Turns out I wrote it on Wikipedia and the journalist copied it.
  • Jrette has picked up from the net that nail varnish dries faster if you dip your nails into cold water. Her wording: “It solidifies faster”. This strikes me as a misunderstanding of how nail varnish dries. It’s simply a question of the solvent evaporating, not of temperature. Add solvent a day later and the varnish becomes liquid again. The water shouldn’t do anything at all. Or does the solvent diffuse into the water faster than it evaporates into the air?
  • “Kokomo” from 1988 had no input from Brian Wilson and is widely seen as the Beach Boys’ least edgy, least innovative, least respected hit. Still it’s the only one I can think of whose lyrics references drugs.
  • I like Google Inbox’s new single-click “make this email invisible until after office hours” button.
  • Magpie making fluting lovey noises and messing around with an old nest.
  • Some website said that Melvyn Bragg would be discussing the history of Unix on In Our Time. Turns out it’s actually eunuchs.
  • The Danish village name Møgeltønder doesn’t mean “Mouldy Barrels” as it looks to a Swede. It means Mickle (i.e. big) Tønder, and refers to a nearby town that was once smaller. And Tønder is originally a common pan-Scandy stream name cognate with Eng. tinder and Sw. tindra, meaning “sparkling, glinting”.
  • Movie: The Imitation Game. Alan Turing biopic. Grade: pass.

Nyheter om Arkeologi & Historia Mars 2015


BÅTGRAVSKVINNORNA FRÅN TUNA I BADELUNDA
Lördag 7 mars 2015. Café Anund vid Anundshög utanför Västerås kl 11.00.
Kvinnorna i Tuna
Stefan Elgh, från Stiftelsen Kulturmiljövård, berättar om de märkliga kvinnogravarna i Tuna och om den roll dessa kvinnor kan tänkas ha haft i dåtidens samhälle. (Se även Spaning Nr 22-23 2015 Tema: Forntid)

Läsa mer: Badelunda hembygdsförening. Program
http://www.badelunda.se/?id=4

48 KVINNOR PÅ NATURFOTODAGEN 7 MARS 2015 I VÄSTERÅS
Fotomagasinet Camera Natura lyfter fram kvinnor på Naturfotodagen.
De skriver på sin hemsida: ” Idag är det mycket som talar för att unga tjejer blivit mer intresserade av foto i största allmänhet. Vid flera fotoskolor i landet är det dominans av kvinnliga sökande. Till folkhögskolan Biskops Arnös fotolinje var tre av fyra sökande kvinnor! Numera hittar man också flera exempel på hur tjejer vinner naturfototävlingar och får ta emot stipendier. Nyligen röstades Marie Gustavsson från Nässjö fram till Årets trädfotograf när hon vann VI-skogens tävling ”Sveriges bästa trädbild”.”
Läsa mer: Camera Natura http://www.cameranatura.se/

VÄSTMANLÄNNING BERÄTTAR OM SINA BILDER PÅ NATURFOTODAGEN

Naturfotografen Anders Geidemark visar ”Naturfotografens väg – en bildvandring genom fyra decennier”

I tidskriften Spaning Nr 22-23 2015 Tema: Forntid berättar Anders Geidemark hur hans intresse för forntiden kom till inför fotoprojektet ”Sagan om Mälardalen”

TIDRÄKNING PÅ VIKINGATIDEN

Andreas Nordberg
Jul, disting och förkyrklig tideräkning
Torsdag 19 mars kl.18.30
Hörsalen, Västmanlands läns museum, Karlsgatan 2, Västerås. Fri entré
Läsa mer: Västmanlands läns museum

GAMLA OCH NYA FLYGBILDER ÖVER VÄSTERÅS
Staden du inte sett - Västerås från ovan och lite från sidan
31 januari 2015 - 12 april 2015
Västmanlands läns museum



ROMERSK ALEXANDER DEN STORE-MASK FUNNEN I GOTLAND STÄLLS UT
Läsa mer: Mona Staflin 2015-02-05. Bronsmask var troligen offergåva. HelaGotland
http://www.helagotland.se/kulturnoje/bronsmask-var-troligen-offergava-10690650.aspx

VIKINGATIDA IRISK SMYCKE FUNNEN I NORGE
Nrk.no 2015-01-15. Vikingfunn i Hokksund

VIKINGAÄTTLINGAR SÅLDES SOM SLAVAR I AFRIKA
Läsa mer: Gustafsson, Harald  2015-01-109. Nordiska män såldes som slavar i Afrika. SvD.se
http://www.svd.se/kultur/understrecket/nytt-ljus-pa-bortglomd-nordisk-slavhistoria_4237969.svd
AVRÄTTNINGSPLATS UTGRÄVD I HÄLSINGLAND
Läsa mer:
1600-TALS SKANS FRÅN HÄLSINGLAND DELUTGRÄVD
Läsa mer
DEN DANSKE KUNGEN HARALD BLÅTANDS LIV

I National Geographic Sverige Nr 2 2015 skriver Siebo Heinken om i artikeln ”Harald Blåtand – En kristen kung”.

BRUKSPATRONENS DOTTER FRÅN HÖGFORS I VÄSTMANLAND

Västmanlands läns museum och Västmanlands Hembygdsförbunds Årsbok 2014 handlar om Florrie Hamiltons liv. Hon var dotter till brukspatronen vid Högfors bruk i Västmanland. Boken är skriven av Yvonne Gröning.

CURRENT SWEDISH ARCHAEOLOGY 2014

I Current Swedish Archaeology 2014 skriver bland annat Sophie Bergerbrant om bronsålderskvinnornas klädesdräkt i artikeln ”Ordinary or extraordinary”. Joakim Goldhahn skriver om föremål i bildkammargravar från bronsålder som Kiviksgraven, Rege i Norge och Anderlingen i Tyskland i artikeln ”Engraved Biographies”.

OLOF DEN DIGRES VIKINGAR DOG PÅ GOTLAND?

I Populär Arkeologi 4/2014 skrivs om ett intressant fynd vid S:t Olofsholm där de två män har dött av stridsskador som kopplas till den norske vikingakungen Olof Haraldsson besök på Gotland.

JOMSVIKINGAR

I Världens Historia 3/2015 finns en artikel om Jomsvikingarna.

HUR SKREVS DE ISLÄNDSKA SAGORNA?

De isländska författarna hade en mall hur man skulle bygga upp en story. Den kan vi läsa i den intressanta artikeln ”Vikingasagor var Islands deckare” skriven av Esben Mønster-Kjær i Världens Historia 2/2015.

Nyheter om samisk historia mars 2015


SAMISKA SPÅR I STOCKHOLM MED OMNEJD 1.

De senaste decenniernas forskningsframsteg med ny teknologi och omvärdering av arkeologiska fynd berättar att den samiska historien finns närmare och mitt i Stockholm än man tidigare har vetat. Spår finns i centrala Stockholm såväl som i Västmanland, Uppland och Dalarna. Föreläsningsserie med fyra tillfällen, start i slutet av mars och slut i början av maj:
Översikt av samisk historia och arkelogi utanför omnejden
Måndag 23 mars, Kl. 18-20. ABF Katasalen, Sveavägen 41, Stockholm

Arkeologen Carl-Gösta Ojala ger en översikt och bakgrund till forskningshistorien samt dagens forskningsläge kring
samiska spår i Stockholm utifrån ett bredare perspektiv. Vi lär oss vad som hände utanför gränserna till omnejden och om pågående forskning kring insamling av samisk materiell kultur och synen på samer under 1600-tal och tidigt 1700-tal.
Medlemmar 40 kr (icke medlemmar 80 kr), kaffe och tilltugg ingår

Arrangör: Sameföreningen i Stockholm
http://sameforeningen-stockholm.se/



KOLONIALMAKTEN SVERIGE PÅ 1900-TALET - DÅ KRAFTVERKEN TRÄNGDE BORT SAMERNA
Åsa Össbo har skrivit en avhandling ”Nya vatten, dunkla speglingar Industriell kolonialism genom svensk vattenkraftutbyggnad i renskötselområdet 1910-1968”
Institutionen för idé- och samhällsstudier. Umeå 2014

HUR SÅG DET SAMISKA SAMHÄLLET UT FÖRE KRAFTVERKSBYGGET I SATISJAURE

Arkeologen Frida Palmbo på Norrbottens museum har tittat på fotografier före kraftverksbygget vid Stora Sjöfallet och skrivit om dessa bland annat om bilder på samer vid Satisjaure. Ett nyfynd av en pilspets av järn från Stora Sjöfallet 2014.

Läsa mer: Palmbo, Frida 2015-02-20.  Minnen från en svunnen tid – vattenkraftsutbyggnaden i Sverige.
Bloggen: Kulturmiljö vid Norrbottens museum.
https://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/2015/02/20/minnen-fran-en-svunnen-tid-vattenkraftsutbyggnaden-i-sverige/


UNDERSÖKTA SAMER INOM RASBIOLOGIN
Läsa mer: Sjögren, Pia. 2015-01-20 I rasbiologins fotspår. Samiskt informationsforum. Samer.se

PÅ SKALLMÄTNINGENS TID – LINNÉ FÖREGÅNGAREN?
af Kleen, Björn 2015-01-25. Mörk historia fram i ljuset. DN.se

SJÖSAMER SLUTADE TILLVERKA ORNERADE SKEDAR PÅ 1500-TALET
Läsa mer: Hedlund Stylegar, Frans-Arne 2015-01-10. Skjeer i mengder. Bloggen: Arkeologi i nord.

SAMISKA GRAVAR FRÅN JÄRNÅLDER OCH OFFERPLATSER FRÅN MEDELTIDEN
Kan vi läsa det sista numret av tidskriften Västerbotten (2014/4)

SAGA OCH SED 2009-2012 SOM PDF
Saga och Sed. Kungl. Gustav Adolfs Akademiens årsbok finns att ladda ned som pdf

Saga och Sed. Kungl. Gustav Adolfs Akademiens årsbok 2012
Lindin, Leif & Svanberg, Ingvar: Samernas hundar i äldre tid.

ÄLGAR I NATURLIG STORLEK

Finns inhuggna på Berg-fältet i Verdal i Tröndelag i Norge.

Läsa mer: Haugan, Idun 2015-02-19. Ur-trønderen lagde mer naturtro helleristninger.


ARKEOLOGISK SPÅR EFTER JORDBÄVNING MELLAN 2400-1600 f. Kr.
Vid en unik utgrävning av en boplats vid Näverberget i dåtida kustlandet i Norrbotten fann arkeologer från Norrbottens museum spår efter en jordbävning som har skett någon gång mellan 2400-1600 f. Kr.
Arkeologen Carina Bennerhag skriver på bloggen Kulturmiljö vid Norrbottens museum:
Detta innebär att jordbävningen kan ha ägt rum under samma period som boplatsen användes. Man kan verkligen undra hur de forntida människorna upplevde och förklarade sådana fenomen som jordbävningar?
Det påverkade de stenåldersmänniskorna som senare utvecklades till samer genom den folkliga mytologin genom generationer. I flera samiska och samisk-karelska sagor finns en historia att världen den går under när jorden skakar.

Läsa mer: Bennerhag, Carina 2015-01-07. Årets första arbetsdag! Kulturmiljö vid Norrbottens museum.
https://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/2015/01/09/arets-forsta-arbetsdag/

Forntid i Västmanland


FORNTID I VÄSTMANLAND
Den som är intresserad av forntiden i Västmanland så finns ”Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen Vetenskapligt program 2009” nu som pdf. Trots den torra titeln är den hittills bästa översikten av Västmanlands forntid.
Tidskriften Spaning Nr 9-10 2006

Tidskriften Spaning  Nr 22-23 2015Tema: Forntid

FORNA BORGAR I VÄSTRA VÄSTMANLAND
I Årsbok 2014 Hembygdsförening ArbogaMinne skriver Thomas Söderström om Halvardsborgen i artikeln ”Historier om en borg”.
I Köpingsboken 2014 skriver Ingela Welén om ”Fornborgarna i Köpings kommun”. Ingela Welén lyfter fram Ivar Schnell fina teckningar över fornborgar och dessutom färgbilder av Henry Segerström vilket gör det utmärkt att ta med boken för den som vill besöka fornborgarna.
Hon ställer frågan: Vem eller vilka byggde borgarna? Några svar får vi inte. Texten handlar mest om fakta kring hur de olika fornborgar ser ut idag och sägner kring borgar. Några teorier om vilka som byggde borgarna och varför borgarna ligger där de ligger får vi inte veta. I texten finns ingen uppgift att man skulle ha legat hus innanför någon borg, vilket har lyfts fram av arkeologen Lotta Fernstål i sin avhandling ”Delar av en grav och glimtar av en tid” (2004) när det gäller Skovsta skans. 
Läsa mer: Tervalampi, Jouni (planerad utgivning 2015) Skridfinnar och västmän under järnåldern. Skridfinnar och skogssamer i Västmanland.
BÅT- OCH KAMMARGRAVAR VID NORSA I VÄSTRA VÄSTMANLAND
I Köpingsboken 2014 skriver osteoarkeologen Ida Andersson om analysen skeletten från båtgraven och två kammargravar från Norsa utanför Köpinga som grävdes ut i början av 1960-talet i artikeln ”I Köping ligger mer än en hund begraven. I Köpingsboken 2013 skrev Barbro Johansson om ryttargraven från Norsa. I Spaning Nr 22-23 2015 Tema: Forntid fortsätter Barbro Johansson skriva om ryttargraven från Norsa i artikeln ”Anglosaxare död i Norsa?”

SPANING OM FORNTIDEN I VÄSTMANLAND
Tidskriften Spaning Nr 22-23 2015 Tema: Forntid handlar om olika artiklar om forntiden i Västmanland. Det är korta artiklar där författarna verkar ha blivit tilldelade en A4-text. Vilket har lett till blandad kvalitet. Anna-Lena Hallgren skriver om Råmarbo där ett hus med bronsgjuteri och ett vikingatida gravfält har grävts. Gården storhetstid tycks ha upphört kring 650 e. Kr.  Ulla Bergqvist skriver i en lite längre artikel om ”Maktcentra i Mälardalen” och om de romartida föremål, guld-, silverfynd i Västmanland. Den andra lite längre artikeln ”Völvan i Badelunda” är skriven av Stefan Elgh om völvastavar som man har hittats i båtgravar i Västmanland och hur båtgravfältet i Tuna i Badelunda har byggts upp. Dessutom tolkar varför den äldsta båtgraven har begravts vid guldgraven X från 200-talet. Svante Forenius har skrivit en bra begriplig artikel om ”Förhistorisk järntillverkning”. Sedan finns det två reklamartiklar som hänvisar en utgiven arkeologisk rapport (om Gilltuna) och en till en kommande rapport om vikingagravar från Bäckby i Västerås.

Tidskriften är gratis och finns att hämta på Karlsgatan 2 Västerås där Västmanlands läns museum finns.
Tidskriften Spaning  Nr 22-23 2015 Tema: Forntid


GILLTUNA RAPPORTEN KLAR
VIKINGATIDA STADEN AROS OCH DESS KYRKOR VID SVARTÅNS UTLOPP
Arkeologen Jonas Ros på Kulturmiljövård berättar om vikingatida staden (västra) Aros och de tidigaste kyrkorna i staden för Västerås Tidning.
Läsa mer: Bure Wijk, Helena 2015-02-25. Under marken vilar vår historia. Västerås Tidning. (s.12)
Västerås Tidning Arkiv. Sök på ”Jonas Ros” i textrutan


FORNLÄMNINGAR KOM FRAM EFTER SKOGSBRANDEN I VÄSTMANLAND

Elfström, Monica 2014-01-13.Arkeologiska fynd efter skogsbranden i Västmanland. P4 Västmanland
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=6074644

Hur fungerar konkurrensen inom uppdragsarkeologin?

Konkurrens inom uppdragsarkeologin har diskuterats sedan 1990-talet. Under 2014 har Riksantikvarieämbetet utrett hur konkurrensen fungerar inom uppdragsarkeologin på en övergripande nivå.

UppdragsarkeologiRegionala skillnader
Utredningen, vars rapport snart kommer att publiceras, har visat på stora regionala skillnader. Skillnaderna gäller både länsstyrelsernas tillämpning och deras förutsättningar. Utredningen påvisade också variationer när det gäller hur begrepp och kriterier uppfattas och används. Exempelvis saknas enighet när det gäller synen på konkurrens och hur begreppet vetenskaplig kvalitet ska tolkas.

Lagstiftningen ska tillämpas enhetligt
En grundläggande utgångspunkt är att lagstiftningen ska tillämpas enhetligt över hela landet. Därför kommer Riksantikvarieämbetet att arbeta för en enhetlig och rättssäker tillämpning inom uppdragsarkeologin samt förbättra förtroendet för systemet, bland annat genom att revidera föreskrifterna.

Rapporten från utredningen kommer att publiceras under våren och finnas tillgänglig via Riksantikvarieämbetets öppna arkiv Samla.

Anna Lihammer, utredare på Kulturmiljövårdsavdelningen

Kursstart

I måndags drog vi igång på gamla Nisbethska skolan i Kalmar. Sjutton kursdeltagare, pigga och intresserade, och flera som redan börjar räcka upp händerna vilket gör den åldrige föreläsaren glad. Jag har bjudit in allihop att bli skribenter här på bloggen, och flera har registrerat sig. Diskussionen drar nog igång här när som helst!

Skadad fornlämning i Sandvikens kommun


I Årsunda socken skadades ett område med fornlämningar år 2011 i samband med en ledningsdragning. Inom området ligger tre gravhögar och i alla finns restprodukter från blästbruk i form av slagg (RAÄ 213). Direkt öster om gravarna ligger också ett bågformigt slaggvarp (RAÄ 212). Blästbruket har varit en viktig näring och under järnåldern producerades stora mängder järn i Gästrikland. Slaggen kan då till exempel ha haft en symbolisk eller rituell funktion och det är vanligt att vi hittar slagg i gravarna från denna tid.


Företaget som utförde schaktningen kände till fornlämningen men menade att ledningsrätten skulle gå före Kulturmiljölagen. En vattenledning grävdes ner ca 2 meter ner i marken inom fornlämningsområdet. Grävningen uppmärksammades och anmäldes till Länsstyrelsen. När platsen besöktes hittades slaggstycken och lerklining i ytan av ledningsschakten. Ärendet har nu varit uppe i Gävle tingsrätt och idag kom domen. Företaget dömdes till att betala en företagsbot och rättegångskostnaderna. Kulturmiljölagen är en skarp lag och det är vi glada för!/IB 
Lyssna på ett inslag från P4 Gävleborg

Membangun Rumah Minimalis Sederhana terbaru 2015

http://rumahanda.net/tips-membangun-rumah-idaman-gaya-minimalis/

http://rumahanda.net/desain-pintu-rumah-minimalis/

http://rumahanda.net/desain-furniture-untuk-rumah-minimalis/

http://rumahanda.net/tips-menciptakan-ruang-cuci-pakaian-lebih-berwarna/

http://rumahanda.net/tips-pemilihan-kombinasi-warna-cat-rumah-minimalis/

http://rumahanda.net/tips-memilih-desain-rumah-yang-baik/

http://rumahanda.net/desain-rumah-minimalis-type-136-terbaru-2015/

http://rumahanda.net/tips-menentukan-denah-rumah-minimalis-2-lantai-2015/

http://rumahanda.net/desain-rumah-minimalis-3-lantai-2015/

http://rumahanda.net/contoh-denah-rumah-sehat-sederhana-2015/

http://rumahanda.net/contoh-denah-rumah-minimalis-3-lantai-2015/

http://rumahanda.net/mengenal-jenis-rumput-untuk-taman-rumah/

http://rumahanda.net/tips-memilih-pagar-rumah-yang-bagus-dan-tepat-2015/

http://rumahanda.net/model-pagar-rumah-minimalis-2015/

http://rumahanda.net/desain-rumah-minimalis-type-21-2015/

http://rumahanda.net/tips-untuk-membangun-pagar-yang-aman-untuk-anak/

http://rumahanda.net/6-jenis-bahan-material-untuk-pagar-rumah-minimalis/

http://rumahanda.net/contoh-desain-rumah-sederhana-minimalis/

http://rumahanda.net/desain-kursi-untuk-kamar-tidur-modern-terbaru-2015/

http://rumahanda.net/desain-rumah-minimalis-type-170-terbaru-2015/

Länkrika objekt i K-Samsök

Bilden http://kulturarvsdata.se/shm/media/html/14378
Ulf Bruxe SHM

Inom öppna-länkade-data–kretsar pratar man ofta om att det är länkarna mellan digitala objekt som ger värde, snarare än objekten i sig. Länkar sätter ett objekt i sitt sammanhang genom att beskriva hur det relaterar till andra objekt och begrepp. Länkar pekar åt andra ställen som beskriver objektet, och upplyser om andra kopplingar, resurser, och tankebanor. Har man någon gång snabbt slagit upp något på Wikipedia, bara för att inse några timmar senare att man har ägnat halva kvällen åt att följa intressanta länkar från sida till sida tills man hamnat på någon skum artikel som knappast har någonting med det man ville ursprungligen kolla upp att göra… då förstår man väl länkarnas kraft!

K-samsöksplattformen existerar för att förvalta, beskriva, och tillgängliggöra semantiska länkar mellan olika digitala objekt från fler än fyrtio olika minnesinstitutioner. Antalet länkar mellan objekt i K-samsök varierar ganska mycket. Vissa objekt i K-samsöks index har knappast några länkar alls, medan andra sitter mitt i ett rikt nätverk av länkar till hundratals – eller ibland tusentals – andra objekt. Men vilka objekt har flest länkar?

Det är tyvärr inte en enkel fråga att besvara med K-samsöks API:er (K-samsök, UGC-hubben) som inte riktigt stödjer sådana frågeställningar. Men det är en förhållandevis enkel fråga för SPARQL, frågespråket på den semantiska webben och RDF-resurser. Som tur är har vi kvar en triplestore databasserver från förra årets ArkHack i Umeå, som har ett SPARQL gränssnitt och innehåller en delmängd av K-samsöks data från Göteborgs stadsmuseum, Helsingborgs museer, Riksantikvarieämbetet, Svenskt hällristnings forsknings arkiv, Statens historiska museum, och delar av K-samsöks UGC-hubb. Trots att det bara är ett urval ur K-samsöks index, och att datan är snart ett år gammal, så borde detta ändå kunna ge en grov uppskattning om antalet länkar.

Tyvärr – igen – har maskinen med triplestoredatabasen ganska dålig prestanda nuförtiden (den skapades ju bara för ett tillfälligt hack) och klarade inte av att räkna ihop samtliga länkar för alla objekt. Det gick däremot att begränsa frågeställningen något och fråga om vilka objekt som har flest av en specifik sorts länk. I det här fallet valde jag avbildningar – vilka K-samsöksobjekt har flest bilder på sig? Enligt servern är K-samsöks fem-i-topp objekt med flest bilder:

  1. Ållebergskragen, med 160 bilder.
  2. Engelbrektskyrkan, med 136 bilder.
  3. Gamla Uppsala, med 128 bilder.
  4. Mönehalskragen, med 126 bilder.
  5. Ulrika Eleonora Kyrka, med 117 bilder.

Fint!

Men frågan om K-samsöks länkrikaste objekt behöver kanske ändå inte förbli obesvarad. För det finns nämligen ett litet antal kända objekt som har många gånger fler kopplingar till andra objekt än bara några hundra bilder. Sådana objekt har såpass många länkar att det inte går att visa samtliga på Kringla för att sidan skulle ta för lång att ladda. Ett sådant exempel är fornlämningen Bystan, Birka (Adelsö 119:1) som undersöktes 1990–1995 och har länkar till sina alla 106.786 fynd! Bara 89 visas i Kringla, men användare av K-samsöks API kan få ut en fullkomlig lista. Det kanske slår rekordet för K-samsöks länkrikaste objekt!

Ni kan bidra till att öka antalet länkar i K-samsök ni med, och därmed kvalitetshöja datan genom att lägga till länkar i vår UGC-hubb. Det är bara att logga in på Kringla.nu och skapa nya länkar mellan objekt, både inom K-samsök och på Wikipedia, Wikimedia, Libris, Platsr, samt Europeana!

Ny rapport: Vatten- och avloppsledning i Utvalnäs


Länsmuseet har gjort en schaktövervakning vid en plats för ett äldre hamnläge med tillhörande hamninlopp, Gävle stad RAÄ 225. Kontrollen gjordes i ett nydraget ledningsschakt mellan Engeltofta och Harskär. Det visad sig att hamninloppet troligen varit naturligt men däremot rensats för att hållas öppet. Inga äldre anläggningar hittades/IB

Rapporten finns i pdf-format på vår hemsida. Om du vill beställa en rapport kontakta Inger Eriksson 026-65 56 06 eller inger.eriksson@xlm.se.