Fredagstips: Digitalt kulturarv i kristider

Blomsterfönstret. Ur Ett hem, Carl Larsson, 1895.

Hur agerar museer och kulturarvsinstitutioner under den pågående coronapandemin? Många lyfter fram sina digitala resurser och testar nya sätt att tillgängliggöra sina samlingar och sin kunskap. Varje fredag hittar du här uppteckningar och tips om spännande, inspirerande format som institutioner har tagit fram för att nå sin publik även i den här krisen. Aktiviteter som använder sig av digitala medier och plattformar kommer uppmärksammas, för att upptäcka nya vägar att utveckla verksamheten och att stödja olika målgrupper.

1. Upptäcka nya platser på ett digitalt sätt

Många museer och kulturarvsinstitutioner har upptäckt formatet live-visningar för att bjuda in publiken till att uppleva deras utställningar eller andra erbjudande genom sociala medier eller andra digitala plattformar. Det kan också vara ett bra sätt att synliggöra platser som inte är så tillgängliga för alla, som till exempel gruvområden. Sala Silvergruva höll en live-visning på Facebook i fredags som redan haft fler än 18.930 visningar och mer än 1.200 deltog live.

2. Upphovsrätt på kulturarvsdata i coronatider

Hur hanterar kulturarvsinstitutioner upphovsrätt i krisen? Behöver vi förändra hur vi hanterar rättighetsmärkningar i digitala samlingar? Experter kring upphovsrätt och användning av kulturarvsdata har diskuterat aktuella frågor om upphovsrätt i kulturarvssektorn i ett webbinarium. Inspelning av “Copyright & Open Access for GLAMs in the age of COVID19” med Ariadna Matas (Copyright Policy Advisor, Europeana Foundation), Sarah Pearson (Legal Counsel, Creative Commons) och Andrea Wallace (Lecturer in Law, Exeter University) finns på Youtube.

3. Användarbehov och omväxling

Tekniska museet erbjuder ett spännande exempel på hur man kan erbjuda lite omväxling till människor som sitter i isolering eller karantän: Robotyoga! En intressant idé att blanda det egna verksamhetsfokuset med aktiviteter som tar upp behovet i publiken.

4. Var social – experimentera med sociala medier

Hur kan museer använda sig av sociala medier för att fortfarande vara relevanta för sin publik? Just nu kan det vara en bra tid att experimentera med nya format för att engagera sina målgrupper. Cuseum har tagit fram ett webbinarium om “How Museums Can Experiment with Social Media to Boost Audience Engagement During Coronavirus”.

5. Lite mer musik hemma

Om man inte vill streama musiken en stund och istället bli kreativt själv kan man också ladda ned noter på nätet. Musikverket och Levande Musikarv tillgängliggör hundratusentals noter öppet – ett underbart exempel på hur kulturarvsinstitutioner kan använda sig av sina digitaliserade samlingar för att inspirera publiken.

Har ni flera tips? Kommentera gärna!

JFArchaeology on the road again in 2020

Next week it´s time to enjoy a bit of fresh air and explore a few of my favourite and inspiring stone age sites here in Southern Finland. I will try to take many photos of the landscapes, finds and videos during the upcoming first fieldtrips of the 2020 field season.

Lohja S. Finland. Photo Benny Uhlenius.

Welcome aboard :)

Conflict archaeology on the Nordfront

On March 25th Iron Cross Magazine published my long due feature article about ongoing WW2 conflict archeology research in Finland!


Writing the article was very motivativating and rewarding as this was the first time I was able to share the research of the German WW2 transition camp in Hanko S. Finland to an international audience. I was also able to share a few of the hundreds of original pictures from my research collection to the readers.


Archaeologist Teemu Väisänen added a chapter on the upcoming research of the German WW2 airfield in Pori while Aleksi Rikkinen and Emil Sillanpää contributed with material related to the mapping of the  German "Sturmbock Stellung" in NW Lapland.


The research will continue when the situation with the Corona virus is under control here in Finland. If you wish to excavate the second world war with us please send a letter of interest to jfarchaeology@gmail.com


Remember that you can order a copy of the magazine online by clicking on the link below!!

https://www.militaria-history.co.uk/store/back-issues/iron-cross?fbclid=IwAR09y7bhH9ic587HetFVCj0zoQ3oINxWkdhuEQl2SF_PMma2NzTfCfy64SU


Nyheter om arkeologi och historia 27 mars 2020


Nyheter om arkeologi och historia 27 mars 2020



Av Jouni Tervalampi, 27 mars 2020 tervalampi(a)mail.com





UTSTÄLLNING MED KONST OCH FOTOGRAFIER OM NATUREN 



Föreställningar om naturen

 

25 jan 2020 - 31 jan 2021

 

VÄSTERÅS KONSTMUSEUM

Karlsgatan2, Västerås

Läs mer: http://vasteraskonstmuseum.se/utstallningar/exib/forestallningar-om-naturen/



(Jag var på KRLGS 2  (Karlsgatan) fredag 27 mars och då var jag helt ensam i utställningslokalerna i både lansmuseum och på konstmuseum)



TVÅ DNA-PROJEKT OM VIKINGATIDA DNA AVSLUTAS 2020

Jouni Tervalampi 2020. Vikingatida DNA och släktforskning om krigarna från Salme på Ösel ca 750 e. Kr.
https://tervalampi.wordpress.com/2020/03/27/vikingatida-dna-och-slaktforskning-om-krigarna-fran-salme-pa-osel-ca-750-e-kr/

ANUNDSHÖGSOMRÅDET RÄDDAS FRÅN UTBYGGNAD

Lisa Andreasson 2020, Bakslag för Hamre ridcenter – detaljplan avslås. Sveriges Radio p4 Västmanland.
https://sverigesradio.se/artikel/7421764

ABETA SOM ARKEOLOG VID ANUNDSHÖG?

Läs mer LEDIG TJÄNST
Arkeolog / besöksmålsutecklare vid Anundshög
Västerås stad: Anundshög http://www.anundshog.se/

SPÅR EFTER TRÄKYRKOR I DALARNA OCH VÄSTMANLAND

I kyrkor och i klockstapler i Västerås Stift har arkeologer funnit trädelar från förmodade träkyrkor som har återanvänds i byggande av klockstaplar och kyrkor.



Lisa Skanser 2019. Medeltida taklag i Västerås stift. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2019:56
pdf  https://www.kmmd.se/PageFiles/52/KM15118_Medeltida_taklag_komprimerad.pdf



 

STRÖMSHOLMS KANAL FÅR PENGAR FRÅN RIKSANTIKVARIEÄMBETET



Nättidningen Svensk Historia 2020. 275 miljoner till kulturmiljövård.



 https://svenskhistoria.se/275-miljoner-till-kulturmiljovard/



GRAVFÄLT FRÅN 1300-TALET VID STORKYRKAN I STOCKHOLM



Nättidningen Svenskt Historia 2020. Unikt fynd av 1300-talsskelett vid Storkyrkan i Stockholm.
https://svenskhistoria.se/unikt-fynd-av-1300-talsskelett-vid-storkyrkan-i-stockholm/





SISTA UTGÅVAN AV BOKSERIEN – ILLERUP ÅDAL BAND 15



Läs mer. Per Ole Schovsbo 2020.  Illerup Ådal bind 15. Historie-Omline.dk
http://www.historie-online.dk/boger/anmeldelser-5-5/forhistorisk-tid-12-12/illerup-aadal-bind-15



BRONSÅLDERN I NORGE



Läs mer: Spor nr. 1-2019.



Pdf. https://www.ntnu.no/documents/10476/62052/Spor+nr.+1+-+2019_Redusert.pdf/e0c0db1e-743d-6156-8cd0-d7402042808e?t=1579703942375



BAKA BRÖD PÅ ROMERSK VIS



I Pompeji har man funnit en väggmålning i Julia Felix hus som visar försäljning av bröd. I Pompeji har arkeologer funnit fossilerat bröd som har analyserats. I Filmo Verhagens artikel ”Allt för deg!” i Medusa Nr 4 2019 finns ett recept hur man bakar ett pompejibröd,



LÄKARE I ROMARRIKET



I Skandinavien, bland annat på ön Helgö i Mälaren och i Uppåkra i Skåne, har man funnit föremål som arkeologer tror varit kirurgiska instrument. I Illustrerad Vetenskap 6/2020 finns det en artikel om ”Romarrikets läkare skar in till benet.”. (s. 50-55)





FINLAND SATSAR PÅ ARKEOLOGI OCH HISTORIA



De flitiga arkeologer, språkforskare och historiker i bloggen ”Kalmistopiiri” bara öser ut intressanta artiklar.



https://kalmistopiiri.fi/





 

UPPSATSER



Lina Lukas 2019. Kammen, ett litet, men ack så betydande föremål Dess utseende, funktion och betydelse under folkvandringstid och vendeltid. Stockholms universitet. HT2019.

Pdf: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1383971/FULLTEXT01.pdf



Albin Hedin 2019. Gnestaleden under järnålder och vikingatid Centralplatser längst en vattenled i Södermanland. Stockholms universitet. HT2019
pdf: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1389232/FULLTEXT01.pdf


 

Ruth Rudenlöv 2019.  HEDNISKA SPÅR En studie av utvalda runstenar i Södermanland. Stockholms universitet. HT2019
pdf: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1386308/FULLTEXT01.pdf



Ebba Nordahl 2019. Tune i Buttle och gotländska tunegårdar från mellersta järnåldern. Stockholms universitet. HT2019
Pdf: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1414017/FULLTEXT01.pdf


 

Björn Underdal 2018.  Skifferkulturens uppkomst. Stockholms universitet.
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1282815/FULLTEXT01.pdf



Josefine Tegerdal Hune 2018.   Gotlands senneolitiska hällkistor Gravarna och samhället under den yngsta stenåldern. Stockholms universitet.

Pdf: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1291857/FULLTEXT01.pdf



Daniel Matseniu 2018.    Maktrelationer mellan gårdsbebyggelser  Mellersta järnålderns heterarkier i Norrsundaområdet, Uppland. Stockholms universitet.
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1379934/FULLTEXT01.pdf


 

 

Arkeologiska och historiska nyheter om samer 27 mars 2020


Arkeologiska och historiska nyheter om samer 27 mars 2020

 

Av Jouni Tervalampi, 27 mars 2020 tervalampi(a)mail.com

 

 

SYDSAMER I NORGE

 

Läs mer Spor nr 1 2017

Pdf: https://www.ntnu.no/documents/10476/62052/Spor+nr.+1+_2017_Redusert.pdf/d755e6a5-7109-4966-2393-9feecdfc45b2?t=1579703942718

 



UTGRÄVNINGEN AV SOCKENLAPPSSTUGAN I JÄRVSÖ OCH PER HOLMBERGS NEDTECKNING



Språkforskaren Lars-Gunnar Larsson har gjort en jämförelse mellan den arkeologiska utgrävningen av sockenlappsstugan och Per Holmbergs nedteckningar om sockenlapper i Gästrikland,



Lars-Gunnar Larsson 2019. Sockenlappar och andra samer. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien Årsbok 2019.

http://www.vitterhetsakad.se/ckeditor_assets/attachments/694/kvhaa_ab_2019_larsson.pdf



SAMER I VÄSTERNORRLAND

 

Läs mer: Västernorrlands museum 2020. Från fiskesamer till modern renskötsel – om Västernorrlands samiska historia.
https://vnmuseum.se/fran-fiskesamer-till-modern-renskotsel-om-vasternorrlands-samiska-historia/

1600-1700TALS KÄLLOR BERÄTTAR OM OLIKA SAMER

Eva-Lotta Päiviö Sjaunja på SLU har studerat noggrant skriftliga källor från 1600-1700-talet och visar att det att det inte bara fanns en typ av samer.

Lotta Päiviö Sjaunja 2020. Så mycket mer än renskötsel. Samer.se
http://www.samer.se/5852

TVÅ DNA-PROJEKT OM VIKINGATIDA DNA AVSLUTAS 2020

Jouni Tervalampi 2020. Vikingatida DNA och släktforskning om krigarna från Salme på Ösel ca 750 e. Kr.
https://tervalampi.wordpress.com/2020/03/27/vikingatida-dna-och-slaktforskning-om-krigarna-fran-salme-pa-osel-ca-750-e-kr/

FÖRSAMISKA KULTUREN MED SKIFFER



Läs mer: Björn Underdal 2018.  Skifferkulturens uppkomst. Stockholms universitet.
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1282815/FULLTEXT01.pdf


 

BJÖRNEN I ÖSTRA FENNOSKANDINAVIEN - ARKEOLOGI, HÄLLBILDER OCH MYTER

Tomi Kuljukka 2020.Myyttinen karhu Suomen historiassa kivikaudelta nykypäivään. Kalmistopiiri.
https://kalmistopiiri.fi/2020/03/07/myyttinen-karhu-suomen-historiassa-kivikaudelta-nykypaivaan/

Heli Etu-Sihvola 2020. Otavaisen olkapäillä, Tuonelan rajamailla -näyttely Turun biologisesssa museossa. Kalmistopiiri.
https://kalmistopiiri.fi/2020/03/03/otavaisen-olkapailla-tuonelan-rajamailla-nayttely-turun-biologisesssa-museossa/

Nyheter om vikingar 27 mars 2020


Nyheter om vikingar 27 mars 2020



Av Jouni Tervalampi, 27 mars 2020 tervalampi(a)mail.com





TVÅ DNA-PROJEKT OM VIKINGATIDA DNA AVSLUTAS 2020

Jouni Tervalampi 2020. Vikingatida DNA och släktforskning om krigarna från Salme på Ösel ca 750 e. Kr.
https://tervalampi.wordpress.com/2020/03/27/vikingatida-dna-och-slaktforskning-om-krigarna-fran-salme-pa-osel-ca-750-e-kr/

 

ETT FÅGELHÄNGE FRÅN LUISTARI

 

Ulla Moilanen 2020. Luistarin lintu – Arkeologinen löytö Kalevala Korun takana. Kalmistopiir
https://kalmistopiiri.fi/2020/02/28/luistarin-lintu-arkeologinen-loyto-kalevala-korun-takana/

 

FINSKA ARKEOLOGER SATSAR ETT FORSKNINGSPROJEKT OM KVINNLIGA FÖRMÅL

 

På kläder från vikingatid.

 

Kalmistopiiri 2020. Uusia koruaarteita esiin – merkittävä apuraha Kalevalaisten Naisten Liiton tutkimusprojektiin.
https://kalmistopiiri.fi/2020/03/25/uusia-koruaarteita-esiin-merkittava-apuraha-kalevalaisten-naisten-liiton-tutkimusprojektiin/

 

VIKINGAKVINNORS FÖRESTÄLLNINGSVÄRLD SETT GENOM KVINNLIGA FÖREMÅL

 

Läs mer: Historie-online.dk, 2020. Vikingernes forestillingsverden.

http://www.historie-online.dk/nyheder-og-aktiviteter-2-2/vikingernes-forestillingsverden

 

RUNSTENSTECKNAREN JOHAN PERINGSKIÖLD


Läs mer: Magnus Källström 2020.
Till minnet av en runstenstecknare. K-blogg
http://www.k-blogg.se/2020/03/24/till-minnet-av-en-runstenstecknare/?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+raa-k-blogg+%28K-blogg+-+Riksantikvarie%C3%A4mbetets+blogg%29

VIKINGAR BLEV KRISTNA NÄR DE MÖTTE KRISTEDOMEN PÅ SINA PLUNDRINGSTÅG

Caitlin Ellis 2020. Vikingetogterne var andet end mord og plyndringer - de hjalp også med at udbrede kristendommen. Videnskab dk 
https://videnskab.dk/kultur-samfund/vikingetogterne-var-andet-end-mord-og-plyndringer-de-hjalp-ogsaa-med-at-udbrede

 

HEDNISKA MOTIV PÅ RUNSTENAR

 

Ruth Rudenlöv 2019.  HEDNISKA SPÅR En studie av utvalda runstenar i Södermanland. Stockholms universitet. HT2019
pdf: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1386308/FULLTEXT01.pdf


 

VIKNGATIDA BÅTLED

 

Läs mer: Albin Hedin 2019. Gnestaleden under järnålder och vikingatid Centralplatser längst en vattenled i Södermanland. Stockholms universitet. HT2019
pdf: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1389232/FULLTEXT01.pdf




 

Fredagstips: Inspiration att nå ut med kulturarv nu!

Kooperativa förbundet, kontor med personal. ArkDes, Public Domain.

Hur agerar museer och kulturarvsinstitutioner under den pågående coronapandemin? Många lyfter fram sina digitala resurser och testar nya sätt att tillgängliggöra sina samlingar och sin kunskap. Varje fredag hittar du nu tips på spännande, inspirerande format som institutioner har tagit fram för att nå sin publik även i den här krisen. Aktiviteter som använder sig av digitala medier och plattformar kommer uppmärksammas, för att upptäcka nya vägar att utveckla verksamheten och att stödja olika målgrupper.

1. Dokumentera vardagsupplevelser – Hur coronaviruset påverkar vårt liv

Flera museer i världen har börjat att bjuda in sin publik att dela sina berättelser och bevara dem för framtiden. Det finns några som använder digitala plattformar som till exempel minnen.se där Nordiska museet har en insamlingskampanj. Fler än 1 200 minnen har redan insamlats. Andra institutioner väljer kanaler som lokala eller regionala tidningar för att lyfta fram möjligheten att dela sina berättelser med museet.

2. Vaktmästaren tar över

Många museer har stängt sina fysiska lokaler, men försöker att nå sin publik ändå, till exempel via sociala medier. The National Cowboy Museum i Oklahoma City har skapat en underhållande kampanj kring Tim, museets vaktmästare och den enda personen som är kvar i byggnaden.

3. Kommunikation på webbsidan – stängt men öppet?

Hur kan man informera publiken om att museet är stängt och samtidigt lyfta fram existerande material? The Met i New York och Statens Museum for Kunst har uppdaterat sina webbsidor med fokus på hur publiken kan ändå utnyttja deras digitala samlingar och resurser. Man behöver inte alltid skapa nytt material, det fungerar också att återaktivera befintligt material.

4. Digitala lärresurser

Många elever får distansundervisning nu, och museer kan ta tillfället i akt att stödja lärarna och föräldrarna med digital tillgång till lärresurser. The Smithsonian har skapat en “Learning Activities Choice Board” som sammanfattar deras resurser för barn och ungdomar och tydligt anger vilken teknik man behöver för att använda respektive material.

5. Kulturstreaming

Live-streaming används just nu av många institutioner för guidade visningar i utställningar eller för att ge en bakom-kulisserna-inblick i samlingarna. The New York Times har sammanställt en internationell överblick över kulturinstitutioner. Även i Sverige har många museer satsat på livesända visningar, till exempel Nordiska akvarellmuseet, Sjöhistoriska museet och Moderna Museet.

Har ni flera tips? Kommentera gärna!

Arkeologi på Rådhustorget i Vadstena


I mars 2020 påbörjas arbetet med att bygga om Rådhustorget i Vadstena. Torget nya gestaltning ska vara klar hösten 2021.  Arbetet utförs av Peab på uppdrag av Vadstena kommun. Rådhustorget ligger inom det medeltida stadsområdet. Därför utför museet arkeologer undersökningar samtidigt som de olika markingreppen görs.


Torgets ålder och utseende
Rådhustorget är stadens enda torg under medeltiden. De tidigaste skriftliga beläggen för torget är från början av 1400-talet. Kartor från 1600-talet visar att torget hade ungefär samma utbredning då som nu. Den största skillnaden består i att torgets sydvästra del (entrén till Coop och byggnaden för restaurang Vasa), fram till 1800-talet, bestod av tomtmark. Ytterligare en skillnad i gatunätet i anslutning till torget är att det sistnämnda kvarteret (sydost om torget) var uppdelat i tre tomtblock åtskilda av mindre gränder. Enligt äldre kartor ska en brunn ha legat på torget.

Utsnitt av 1705 års karta över Vadstena. Rådhustorget kallades då för Gamla torget.



Salubodar av trä
Enligt medeltida handlingar framgår också att klostret ägde salubodar kring Rådhustorget. Bodarna ska ha varit uppförda av trä. Enligt en källa från 1447 fanns då fyra bodar på Rådhustorgets södra sida. Ett par av dem hade nedfällbara bodluckor. Bodarna ska ha varit cirka 4,8 m långa och 3,6 m breda.

Foto: Medeltidsmuseet.


Stenbyggnader
Intill torget ligger stadens rådhus. Byggnaden består av tre byggnadskroppar där den äldsta delen ska vara från 1400-talets andra hälft. Innan Rådhuset uppfördes ska det ha funnits sex bodar på den sidan av torget. Inom kvarteret nordväst om torget (bakom Apoteket) finns idag två medeltida stenbyggnader varav en gränsar mot torgytan. På tomterna sydost om torgets (Coop-sidan) ska fyra stenhus från 1500-talet ha legat. Så sent som 1937 revs det sista av dessa hus.

Rådhustorget kring sekelskiftet 1900. Foto: Östergötlands museum.


Vad kan vi hitta?
Omgestaltningen av torget kommer innebära en rad olika markingrepp, exempelvis schakt för ledningar, planteringsgropar och dränering av fastigheter.
Vi förväntar oss spår efter:
-          ytbeläggningar (markytor) av torget, gator och gränder
-          handel och hantverk (metall, läder, ben),
-          tomtgränser
-          byggnader, avfall, gårdsplaner
-          lämningar från tiden före stadens tillkomst

Vad vill vi veta?
I samband med alla arkeologiska undersökningar ställs en rad frågeställningar upp. Här är några exempel på frågor vi vill försöka svara på med hjälp av undersökningarna:
-          När och hur tillkommer torget?
-          Kan spår efter handeln på torget identifieras?
-          Viken typ av hantverk har bedrivits?
-          Hur ser bebyggelsen ut inom tomtmark? 
-          Hur har platsen nyttjas under före stadens tillkomst?
-          Hur har miljön sett ut på platsen före stadens tillkomst?

Fortsättning följer...
Vi försöker lägga ut kontinuerlig information om våra undersökningar på Facebook-sida Arkeologi och Byggnadsvård på Östergötlands museum.

Emma Karlsson
Arkeolog

Till minnet av en runstenstecknare

Johan Peringskiölds teckning från 1684 av ristningen på Ramsundsberget utanför Eskilstuna. Foto KB.

I dag den 24 mars är det exakt 300 år sedan en av det sena 1600-talets främsta runstenstecknare, Johan Peringskiöld, gick ur tiden. Peringskiöld ägnade sig inte bara åt att rita av runstenar utan var också riksantikvarie mellan åren 1693 och 1720. Han började dock sin bana inom den antikvariska forskningen som kopparstickare.

Peringskiöld, som innan han adlades hette Peringer, var sörmlänning till börden och född i Strängnäs 1654. Han kom sedermera som student till Uppsala, där han bland annat läste isländska för professor Olof Verelius. 1680 anställdes han vid Antikvitetsarkivet för att utföra kopparstick. Arkivet då förestods av den energiske Johan Hadorph, som årligen företog antikvariska resor till olika delar av Sverige för att avbilda kyrkor, runstenar och andra fornlämningar. I maj 1684 följde Peringer med honom för att avbilda runstenar i Uppland och resan visade sig så framgångsrik att han samma höst fick uppdraget att på egen hand fortsätta att arbeta i Södermanland. Under de kommande åren avverkade han också runstenarna i större delen av landskapet.

Teckningarna från de antikvariska resorna bildade underlag till träsnitt, som skulle användas i en planerad utgåva av Sveriges runstenar, men som först sent omsider trycktes 1750 i en stor volym som fick det bekanta namnet Bautil. Flera av Peringskiölds ritböcker från sörmlandsresorna finns ännu bevarade i Kungliga biblioteket och dessa teckningar är ofta förbluffande exakta, vilket framgår av teckningen ovan av den bekanta Sigurdsristningen (Sö 101) utanför Eskilstuna. Ett skäl var naturligtvis Peringskiölds konstnärliga ådra, men som framgår av teckningen arbetade han också med ett rutsystem för att få rätt proportioner.

Samtidigt var han uppenbarligen en mycket noggrann iakttagare. Detta fick vi en påminnelse om för ett par år sedan när runstenen Sö 91 återupptäcktes vid Stora Tidö, också utanför Eskilstuna. Denna var tidigare bara avbildad av Peringskiöld, som bland annat hade läst en runföljd þuþ, där man skulle vänta runorna kuþ. Detta såg ut som en ren felläsning, men nu när stenen åter blev tillgänglig kunde vi konstatera att det av allt att döma står þuþ på stenen. Här var det alltså ristaren och inte Peringskiöld som hade gjort ett misstag.

Något som är mycket tydligt hos Peringskiöld var att är inte bara var intresserad av själva runstenen och dess inskrift utan även av sambandet med andra fornlämningar och av det omgivande landskapet. På hans originalteckningar är omgivningarna ofta antydda, men det är inte alltid som dessa har tagits med på de slutgiltiga träsnitten.

Peringskiölds träsnitt av Nolbystenen (M 1) i Njurunda. Efter mikrofilm i ATA.

När Peringskiöld sommaren 1687 avbildade Medelpads runstenar tog han gärna med en del av landskapet, kanske för att han som sörmlänning uppfattade det som lite exotiskt. Bakom Nolbystenen i Njurunda ser man exempelvis det stora berget Nolbykullen skymta i bakgrunden, på bilden av Högomstenen i Selånger förekommer en av de stora gravhögarna på det bekanta Högomgravfältet och på Selångers kyrkogård har han låtit de märkliga gravvårdarna bilda bakgrund till runstenen.

Peringskiölds egentliga uppdrag med denna resa var att avbilda den runsten med de tre kronorna som påstods finnas i Tornedalen, men som senare har visat sig vara en naturbildning. På återfärden från Torneå tog han vägen över Frösön i Jämtland för att rita av Sveriges nordligaste runsten, som då ändå stod på näset på den östra sidan om sundet. Så har stenen också avbildats på det träsnitt som bland annat trycktes i hans Ättartal (utgiven av sonen Johan Fredrik Peringskiöld 1725) och i Bautil (1750).

Till skillnad mot runstenarna i Medelpad finns Peringskiölds originalteckning av Fröstenen kvar, vilket jag inte tror att så många känner till. Den ingår i en handskrift i den Palmskiöldska samlingen i Uppsala universitetsbibliotek och har digitaliserats av Alvin. Denna med lätt hand utförda bläckteckning ger en helt annan upplevelse av både stenen och den ursprungliga miljön än det stiliserade och statiska träsnittet. På bilden finns ännu ingen bebyggelse runt sundet, utan miljön har förmodligen varit i stort sett densamma som när runstenen restes mer än sexhundra år tidigare.

Peringskiölds originalteckning av Frösöstenen från 1687. Foto Alvin

Som runstensavbildare var Peringskiöld den nyktre och vakne iakttagaren, som runstenstolkare var han ett barn av sin tid och var inte främmande för Olof Rudbecks fantasifulla idéer om Sveriges ursprung. Han kunde därför utan större betänkligheter läsa namnet på Noaks sonson Magog (under namnet ”Ogg then stora”) på en runsten vid Vallentunasjöns strand och han drog sig inte för att i runföljden kalmarna · sutuma på en sörmländsk runsten finna namnet på både Galileiska havet och Sodom. I verkligheten handlar det i det senare fallet om en udda skrivning för Kalmarsund!

Men även om Peringskiöld var en hängiven rudbeckian, fanns det fall där han insåg att läromästaren måste ha tagit fel. När Rudbeck hävdade att han funnit en runstensfras harþa kuþan tryg som skulle betyda ”den hårde gudens tjänare” och där den ”hårde guden” skulle syfta på den romerska guden Mars, förstod Peringskiöld att meningen nog var en annan. Genom sin erfarenhet av runstensundersökningar visste han att det bakom runföljden i stället dolde sig det berömmande epitetet harða gōðan dræng ”en mycket god (ung) man”. En strid blossade upp mellan de båda runtolkarna, men den kvävdes snabbt genom statsmakternas ingripande. Lösningen var dock inte alls den man önskar i en sund vetenskaplig diskussion. Peringskiöld gavs nämligen rätten att läsa och tolka de runinskrifter som ännu var outgivna som han ville, men han fick absolut inte avvika från eller kritisera de läsningar och tolkningar som Rudbeck och tidigare antikvarier hade framfört!

Peringskiöld var i fältet en noggrann iakttagare och en konstnär av rang. Många av de sörmländska stenar som han avbildade under sina resor på 1680-talet har senare försvunnit. Det är mycket möjligt att en del av dessa liksom Tidöstenen kommer att återupptäckas, men tills dess är framför allt hans teckningar som vi får bygga på. Detta räcker många gånger långt.

>> Magnus Källström är runolog, docent och forskare inom runforskningsområdet vid Riksantikvarieämbetet

PS. Tack till Jan Owe som i söndags tipsade mig om denna märkesdag och på så sätt lurade mig att skriva denna text. DS.

PPS. Den som grunnar på vad Bautil egentligen betyder kan läsa Staffan Fridells artikel i tidskriften Futhark. DS.

No cancellations of JFA planned community archaeology digs so far

Many people have asked me about the situation with the upcoming community archaeology digs here in Finland and my answer at the moment is simple.


None of the digs are cancelled so far!

Of course we are carefully monitoring the situation and will inform you of possible changes such as rescheduling the date of the excavations or other necessary arrangements. Stay positive and see you soon again "in the pit" <3 

Photos gbl.indiana.edu