April Pieces Of My Mind #2

Rossander

Stained-glass decoration at the Gröna Lund amusement park. Armand Rossander 1942.

  • The common Arabic name Abdul(lah) has the same sense as German Gottschalk: “Servant of God”.
  • Heard a really annoying Q&A on Quirks and Quarks. This older guy asked why ear & nose hair becomes way coarser and more plentiful as a man ages. Dermatologist replies by describing the hormonal mechanism that causes this to happen. No you fuck, he didn’t ask HOW it happens, he asked WHY!!!
  • Boss tells me he’s going to advertise a steady position similar to my current temp job and hints that perhaps I might want to apply for it.
  • Me: numismatics. Autocorrect: miniskirts.
  • I’m recording a covers album: pop tunes where I sing “inedible” for “incredible” and “spare tyre” for “desire”.
  • Today’s my 19th anniversary as co-editor of the archaeology journal Fornvännen!
  • Nils-Axel Mörner and Bob G. Lind publish another crank paper in a predatory Open Access journal from SCIRP. Now with Göran Henriksson as co-author! Supergroup!
  • Discovered that I can get a 25-minute scenic bike ride partway to work and only leave home 5 mins earlier. Out of shape after the winter.
  • Been reading about the big Beaker DNA study. Itching to learn what the two similar Swedish projects are coming up with! Actually, itching to be on those projects myself.
  • Realised why this person I help with their writing places the space before the comma or full stop, not after them. They’re used to reading Arabic from the right to the left.
  • Cycling to work this morning I interrupted a fight between two frenzied March hares. They fled along the road in the direction I was already moving, then turned off it and continued fighting.
  • In the movie The Graduate, the actress playing Mrs. Robinson is only 6 years older than the actor playing the titular graduate whom she seduces.
  • Junior texts me: “OMG my worldview just got shattered. GNOCCHI IS KNÖDEL”
  • Bought Tanith Lee’s highest-rated story collection Dreams of Dark and Light for $2.40 on my Kindle.
  • My solitary professional life has rarely involved any stressful tasks where others rely on me. When I do run into them, like today, it’s actually pretty invigorating.
  • Seems almost impossible to make a living from knowing archaeological small finds in Sweden. Not even the museums hire us. We have no Portable Antiquities Scheme.
  • I’m a member of three Swedish associations with paper newsletters. All three are eerily similar and depressingly redolent of 75-year-old contributors.

Ilmoittaudu heti ja osallistu toisen maailmansodan aikaisen saksalaisen kauttakulkuleirin arkeologisiin kaivauksiin Hangossa

Ainutlaatuinen mahdollisuus osallistua Hangon kesäyliopiston järjestämiin toisen maailmansodan sota-arkeologisiin kaivauksiin Hangon Tulliniemessä 25.6-13.7.2018. Ilmoittaudu kurssille heti tästä, paikkoja on vielä muutamia jäljellä! https://hangosommaruni.fi/studieprogram/22-ovriga-kurser/arkeologi/66-konfliktarkeologi

Saksalainen soittokunta paraatissa Hangossa 1943.


Kaivauksissa tutkitaan Saksan armeijan vuosina 1942-1944 käyttämän valtavan sotilasleirin raunioita. Kuka tahansa voi osallistua kaivauksiin, aikaisempaa kokemusta sotahistoriasta tai arkeologiasta ei tarvita!

Leiristä löytynyt hyvin säilynyt saksalainen toisen maailmansodan aikainen kolikko.

Kaivaus on jaettu kolmeen eri osaan ja kullekin viikolle otetaan mukaan maksimissaan 15 henkilöä ilmoittautumisjärjestyksessä! Osallistumismaksu on vain 20e/viikko! Mukana voi olla yhden tai kaikki viisi päivää!

Saksalaissotilaan rintamalla tekemä sormus jossa vuosiluku 1944.

Alueelta on aikaisemmin löytynyt tuhansia saksalaissotilaiden jälkeensä jättämiä tai hukkaamia esineitä. Löydetyt esineet ovat osa arkeologi Jan Fastin Helsingin yliopistossa tekemää väitöskirjatyötä ja parhaimmat löydöt pääsevät näytille Hangon Museon näyttelyyn!

Saksalaissotilaita Hangossa 1944.

Hundratusentals bilder från Hälsinglands museum och Länsmuseet Gävleborg nu i K-samsök

Över 240 000 bilder blev nyligen mer tillgängliga för dig! Länsmuseet Gävleborg och Hälsinglands museum har nämligen valt att levererera data om sina samlingar till K-samsök –  verktyget för kulturarvsinstitutioner och organisationer som vill tillgängliggöra sin data för en bredare publik. 

Länsmuseet Gävleborg har levererat hela 199 000 bilder och 5 000 objekt. Bilderna är mest historiska bilder om livet i Gävleborgstrakten från 1880-talet och framåt. Flest bilder finns från 1930-1960 talet. Här kan du kika på bilderna via söktjänsten Kringla.

Från Hälsingland museum kommer cirka 42 000 bilder ur fotografen Hilding Mickelssons fotosamling. Samlingen består av bilder från 1950-talet till tidigt 90-tal, mest natur, vilda fåglar, landskap, jakt och fiske, hembygdsliv, och folkdans. Det finns även en flera bilder som dokumenterar en ung uggla och kattunge som växer upp tillsammans och blir bästa kompisar. Deras vänskap har till och med dokumenterats i boken ”Kirre och kattugglan”.

Kattunge Kirre och kattugglan. Foto Hilding Mickelsson, CCBY-NC

Vad är K-samsök?
K-samsök är ett verktyg för kulturarvsinstitutioner och organisationer som vill tillgängliggöra sin data för en bredare publik. Det fungerar som en kopplingsdosa mellan institutionernas databaser och de aktörer som vill använda informationen i egna tillämpningar (t.ex. på webbplatser eller i mobila lösningar). Informationen skördas upp till K-samsök och sparas ner i ett index. Via ett öppet API (Application Programming Interface) kan utvecklare bygga e-tjänster mot olika målgrupper. All data som levereras till K-samsök kan du hitta via söktjänsten Kringla.

Leverera till K-samsök
Att leverera till K-samsök är enkelt. Om ni idag använder Carlotta, Primus eller Sofie 8 så kontaktar ni er systemleverantör för att komma igång. Om ni använder ett annat system är det enkelt att skapa en lokalport.

Genom K-samsök vill vi att det ska bli enklare för fler att få tillgång till och dra nytta av den kulturarvsinformation som finns samlad i databaser runt om i Sverige! Läs mer på raa.se/ksamsok.

April Pieces Of My Mind #1

funster

Ice gone. Soon there will be boats.

  • Movie: Visages, villages. Artist travelogue and buddy movie strongly reminiscent of cheap Swedish 1980s kids’ TV. Grade: fail.
  • Bought myself two presents. 1) Expensive boardgame: Gaia Project. 2) Genealogical DNA analysis of my mom’s cousin to help sort my DNA relatives into tribes.
  • The human character in the hit scifi boardgame Gaia Project is an androgynous brown person with corn rows.
  • Birthday: Drink lots of tea. Log four geocaches. Lunch with wife. Art exhibition including lots of brother-in-law’s work with wife and her buddy. Cake. Pakistani dinner with wife, Jrette and Cousin E. Blackbird song. Reading.
  • At one time I listened to albums I didn’t like much simply because I had them as mp3s on my early iPod. No broadband connection. Ripping CDs was slow.
  • Made up the semanticore, a monster that’s friends with the thesaurus. Found that the word already had 2,430 google hits. /-:
  • The new Dungen album is mainly instrumental groove pieces without much melody. /-:
  • Movie: Ready Player One. A race to find the ultimate Easter egg in the ultimate MMORPG. Grade: OK.
  • Bought frozen Polish dumplings. Don’t know the language. Can’t read the fine print anymore. Found out that they’re dessert dumplings with strawberry filling.
tussi

First coltsfoot!

 

”Vi kom till Lidingö…” – en utställning om migration

”Vi kom till Lidingö…” är en utställning av Lidingö Hembygdsförening, som skildrar migration under de senaste 300 åren. Riksantikvarieämbetet har bidragit med medel och fanns på plats igår kväll när personerna bakom utställningen presenterade sitt arbete på Lidingö museum.

Det var fullsatt i föreläsningssalen när projektgruppen berättade om utställningen. Ibb Jessen, som ansvarat för projektet, berättade att det varit ett intensivt arbete med utställningen under hösten. Det märks på resultatet vilket enormt jobb de lagt på utställningen. Projektgruppen har bland annat gjort ett stort antal intervjuer med personer som invandrat till Lidingö. Några av dem som intervjuats är 1900-talets arbetskraftsinvandrare, 70- och 80-talens politiska flyktingar från Chile och krigsflyktingar från 90-talets Balkan och dagens Syrien.

Många av de närvarande vid föreläsningen hade en personlig anknytning till utställningens tema. Det gällde både publiken och personerna bakom utställningen.

Två av de personer som medverkat i utställningsproduktionen är Lidingöborna Pentti Andersson och Anita Lalander. Både har rötter i Finland och har bidragit med sina egna historier. Pentti kom till Sverige 1943, endast tre år gammal. Hans mamma Helmi var ensamstående och omfattades av arbetsplikt under kriget. Pentti hamnade därför i en svensk fosterfamilj, men återförenades efter kriget med sin mamma, som så småningom flyttade till Sverige. Även Anitas historia handlar om Finlands krig. Hennes mamma Maija var lotta under åren 1939-1944. Anita har gett ut hennes dagbok från den tiden under titeln Dagbok från fronten (Kulturhistoriska bokförlaget). I utställningen återfinns bland annat den ryggsäck och den kappa som Maija bar vid fronten.

Pentti Andersson vid utställningen                                     Maija Kitunens dagbok

De personliga berättelserna varvas med tidningsurklipp och Lidingöhistoria. Bland annat presenteras några av de industrier och företag som många invandrade kom att arbeta på. Till exempel anställde AGA på Lidingö många arbetskraftsinvandrare under efterkrigstiden. Till AGA kom också flyktingen Alfred Palmkron 1944. Alfred var en av många estlandssvenskar som kom till Sverige under 40-talet. Han fick arbete som plåtslagare vid AGA och arbetade där till sin pensionering. Alfred Palmkron var långt ifrån ensam bland flyktingarna från Estland att bosätta sig på Lidingö.

Hur kommer det sig att så många ester och estlandssvenskar efter hand bosatte sig på Lidingö, trots att flyktingarna uttryckligen var förbjudna att bo i Sveriges storstäder innan de blivit medborgare? är en fråga som ställs i utställningen. Svaret blir att det På Lidingö fanns många varv på 1940-talet och många av estlandssvenskarna och esterna hade ägnat sig åt fiske och sjöfart före flykten. Polisen ska ha sett mellan fingrarna.

Utställningen går också längre tillbaka i tiden. Det första historiska nedslaget handlar om flyktingarna från Åland under Stora nordiska kriget. När ryska trupper ockuperade Åland under åren 1714-1718 flydde majoriteten av befolkningen till dagens Sverige. Många hamnade på Lidingö.

Jan Malmstedt från Lidingö Hembygdsförening – själv ättling till Ålandsflyktingen Anna Stephansdotter – berättar i utställningen om Lidingös och Ålands 1700-tal.

Sammantaget är det en innehållsrik utställning med många gripande livsöden. Lidingö Hembygdsförening har gjort ett ambitiöst jobb med att lyfta fram Lidingös migrationshistoria.

Utställningen pågår till och med söndagen den 15 april 2018. Öppettiderna finns på Lidingö Museums hemsida. Bilder och texter från utställningen finns även tillgängliga i ett kompendium, som säljs på museet.

Riksantikvarieämbetet har finansierat utställningen genom bidraget till kulturarvsarbete.

Tove Holm
handläggare för bidrag till kulturarvsarbete

Vi levererar kulturarvsdata till Hack for Sweden

Stereofotografi, (bruntonat), monterat på grå papp: ”Erik 1908” Källa: Helsingborgs museer, utgången upphovsrätt

Nu är det snart dags igen för den årligt återkommande tävlingen  Hack for Sweden. Bakom tävlingen står ett 30-tal myndigheter som med sin öppna data vill inspirera deltagarna till att skapa lösningar eller koncept som ger medborgarnytta. Riksantikvarieämbetet har varit med varje år och vårt mål med att delta är att fler ska få kännedom om den fantastiska guldgruva som kulturarvsdata är.

I år kommer vi bland anat att lyfta fram våra datamängder kring kulturlämningar och bebyggelse, geografisk data om våra världsarv samt rykande färska 3D-data från Glimmingehus som är ett av våra besöksmål. Är du intresserad av 3D så finns även möjlighet att jobba med forna tiders 3D, då vi genom K-samöks API tillgängliggör  över 2000 stereobilder.

Unikt i för i år är att vi får sällskap av den nyligen inrättade kulturarvsinkubatorn som ni kan träffa tillsammans med oss på utställningsytan på Norrsken House.

Exempel på användning av kulturarvsdata
Vår kulturarvsdata kan exempelvis användas genom unika namn på platser för att underlätta för utryckningsfordon ska hitta rätt eller genom tjänster som möjliggör insamling av berättelser och minnen kopplade till vår gemensamma historia. Det finns en uppsjö av historiska fotografier och ”rolig information”- exempelvis platsen som inspirerade till visan ”Mors lilla Olle”, ett UFO-monument och byggandsminnesmärkta utedass.

Så här tycker Caroline Ekstrandh som är utmaningsansvarig på Hack for Sweden om Riksantikvarieämbetets kulturarvsdata:

Just potentialen med er data är att den är konstant högaktuell, berör alla, och så lämplig för storytelling – något som är ganska kritiskt för att skapa engagemang och förståelse kring data. När det går att berätta en historia utifrån datan, sätta den i en kontext, blir den både begriplig och tillgänglig. Ni har beröringspunkter med så många områden där Hack for Sweden vill skapa en impact – historia, kultur, natur, byggnader, tillgänglighet, barn. Det går att knyta till allt och är därför väldigt ofta lämplig att använda!

I år kommer tävlingen att vara på Norrsken House i Stockholm, den 13-15 april. För att följa vad som händer både innan och under tävlingen kan man hitta inlägg i sociala medier under #hack4swe

Läs mer om vårt deltagande på Hack for Sweden 

 

Museum i en låda

Det klassiska skolbesöket på museet är ett viktigt möte mellan barn och kultur. Det är också en chans för museet att visa sig angelägna i ett alltmer virtuellt medielandskap. Men geografiska avstånd och alternativa prioriteringar gör att det är långt ifrån alla som får tillgång till museernas skatter. I Storbritannien kan skolklasser beställa en Museum in a box med talande, 3D-printade föremål som kan undersökas i klassrummet.

I ett tidigare inlägget här på K-blogg, Talande repliker, berättade jag om ett projekt på Manchester museum där man utvecklat en typ av repliker som med hjälp av digital teknik kan ”prata”. Men det finns andra intressanta exempel på talande kopior av verkliga föremål. Kopior som också är möjliga att flytta från den skyddade miljön på museet. Till skolan till exempel.

Det brittiska företaget Museum in a box bygger större delen av sin verksamhet på denna idé, och har utvecklat ett koncept där museer bidrar med innehåll till lådor som skolorna kan beställa. I lådan finns 3D-printade miniatyrer av föremål och bildkort som kan undersökas och sedan placeras ovanpå en så kallad ”brainbox”, som då berättar om föremålet.

RFID och Raspberry Pi

Inuti ”brainboxen” finns en Raspberry Pi-dator som kan spela ljudfiler på ett SD-kort, men också koppla upp sig mot internet för att uppdatera och hämta information. Varje föremål eller bildkort har ett RFID-chip undertill som via chipläsaren SL030 RFID inuti lådan laddar den ljudfil som är kopplad till det specifika objektet. I en kommande uppdatering ska ljudet hämtas från internet i samma ögonblick som objektet placeras på lådan, vilket gör det möjligt för det museum som levererar innehållet att hålla informationen uppdaterad.

Det taktila en viktig dimension

Precis som med majoriteten av all digitalisering bidrar en lösning som den här till möjligheten att tillgängliggöra samlingarna för personer som av olika anledningar inte kan ta sig till museet eller inte visuellt kan ta del av föremålen. Det ger också museerna tillfälle att sprida sin kunskap och innehåll, samt att visa upp sådant som i vanliga fall ligger gömt i magasinen. Och de små taktila kopiorna tillför en viktig dimension i lärandet.

Forsknings- och utvecklingsprojekt

Museum in a box utvecklades ur en rad forsknings- och utvecklingsprojekt på företaget Good, Form & Spectacle som specialiserat sig på R&D inom kulturarvssfären. Det drivs numera som ett eget avknoppat företag.

Museum in a box vänder sig i första hand till skolor och har innehållsleverantörer som till exempel British Museum, Jewish Museum London och Smithsonian Institution Libraries.

Den 19 oktober 2017 gav Regeringen i uppdrag till Riksantikvarieämbetet att ”kartlägga kulturarvsarbetets betydelse för skolväsendet samt att främja samverkan mellan skolväsendet och kulturarvsinstitutionerna” (Ku2017/02184/KL). Bland annat ska Riksantikvarieämbetet ”utarbeta och sprida vägledningar samt samla och sprida goda exempel på olika typer av samarbeten och samverkansprojekt.”

 

Staffan Cederborg
Verksamhetsutvecklare

K-podd 36: Ölands runor med Laila och Magnus

Runologerna Laila Kitzler Åhfeldt och Magnus Källström är tillbaka i K-podd igen! Vi fortsätter vår serie-i-serien där vi tittar på svenska runor, landskap för landskap. Den här gången tar vi oss över till Öland.

Vad har de öländska runorna gemensamt med de på ”systeröarna” Bornholm och Gotland? Vad är det som gör att Laila pratar om ”Sveriges gosigaste runsten”? Det är ett par av frågorna som vi tar upp i avsnittet. Dessutom uppehåller vi oss i orten som till och med heter Runsten. Samtalsledare är Emil Schön.

Blogginläggen som Magnus refererar till kan du läsa här.

March Pieces Of My Mind #3

Pråm

The white two-storey structure is a barge in whose classrooms I often teach.

  • The rise of right-wing populism and the election of so many complete crooks and morons worldwide to public office really rams home the point that there is no good system of governance. Just a less bad one.
  • A new version of Facebook Messenger just asked me if I wanted to continue as Martin Rundkvist. The sun is shining. I’ve had a nice lunch. I have a loving family, and I need to drive Jrette early to school tomorrow for a skiing trip. I clicked yes.
  • Facebook’s Android app keeps reading my phone book, identifying my contacts and suggesting them as Fb friends. Creepy.
  • Been offered an extension of my temp teacher contract, which in effect probably means the rest of the spring semester with the same classes, and a small raise. Got enthusiastic responses from students when I told them they’re stuck with me. Paid off my half of the renovation costs for Jrette’s teen boudoir after half a year of instalments. Won a bottle of prosecco at the staff raffle, which my wife will enjoy.
  • Did a vote canvassing roleplaying exercise the other night. Dude, they did not know who they were asking to role-play.
  • Free of debt and on a generous full-time salary for the first time since 2002. Largely voluntary hardship, but hey, woo-hoo anyway!
  • I’ve got a new thing going and I’d like to have some quick responses to test the waters. Here’s my pitch. I’m the son of an ancient storm god who created the universe and forced out all other gods. I’m here on Earth to tell you all about a new agreement between humankind and the Supreme Being that will give everyone an escape from death into everlasting bliss. Pretty cool, huh? How do you like it? Are you in?

Samiska föremål till Gotland för analys


Länsmuseets arbete med det samiska kulturarvet går vidare på olika sätt. Den här veckan är en av våra arkeologer i Visby för att där analysera några föremål från förra sommarens grävning på ett sockenlappsboställe i Järvsö. På Gotland finns nämligen Kulturarvslaboratoriet, som är en del av Riksantikvarieämbetet. Tack vare deras Gästkollega-koncept finns det möjlighet att som museitjänsteman ta med sig föremål och frågeställningar till Visby och på plats tillsammans med deras experter genomföra avancerade naturvetenskapliga analyser.

Ett av de föremål vi har med är ett hänge, som troligen har suttit på en trumma. På detta utförs en rad, icke förstörande, undersökningar. Till exempel: mikro-XRF där man kan se vilka grundämnen ett föremål består av, och SEM (svepelekronmikroskop) som genom extrem förstoring kan se sådant som annars är svårt att se (som vilken typ av fibrer en textil består av). Med röntgen kan man dessutom se igenom täckande lager. Kolla nedan vad som framträder på hänget i röntgenapparaten:




Själva hänget med tillhörande kedja visade sig vara av mässing, alltså en legering mellan koppar och zink. Ett litet nystan med metalltråd som vi trodde var tenntråd – tennrådsbroderi är ett av de hantverk som förknippas med sockenlapparna – var istället bly!

Idag fortsätter arbetet. Kanske går det att få fram om den lilla tråden som suttit i hänget är gjort av ull eller av annat djurhår, möjligen går det också att se om tråden varit färgad. Hursomhelst har vi redan nu fått en hel del svar, och många nya frågor.


Sara Norrehed på kulturarvslabbet manövrerar svepelektronmikroskopet (burken till vänster) via datorn.


Här finns en länk till Riksantikvarieämbetet om vårt besök i Visby: