25-26.11.2015 Lecturing about community archaeology

I love lecturing about ARCHAEOLOGY. But this time I felt like it almost got the best of me ;)

Very different atmospheres, very different spaces far away from each other both mentally and geographically and only 24 hours to do it... A challenge indeed, at least if you try to take in the audience and give it your best (and add the very short time of daylight in Finland this time of year).

First off was Hanko S Finland "Hangö Brankis"  where I was awarded a grant (for 2015) from Spabanksstiftelsen i Hangö for my conflict archaeology project of the German WWII camp in Tulliniemi. The welcome was overwhelmingly friendly with some 200 people participating.

As I had to prepare for my upcomng lecture in the town hall (an hour later) I was not able to participate for more than half an hour. I really would have liked to stayed to watch the program but...

"Hangö Brankis"

Lecture one in Hanko (Hangös stadshus Foajén) was for a very motivated group of some 50 locals (in Finnish) about the conflict archaeology of "Deutsches Lager Hanko". Two hours passed by in a flash with great discussions afterwards. Then a two hour drive home back to Espoo in the dark and (early) bedtime at 24hrs.

Hangö stadshus "Foajén".

The next morning I woke up at 06 a.m. and headed for Helsinki city centre  and the University of Helsinki were I was expected to hold  lecture about Science Education and Community Archaeology. Professor Hannu Salmi welcomed me in the wonderful late 19th century Auditorium.

Helsinki University (Pengerkatu 1)

To my great surprise university students just kept coming and coming, finally filling the whole Auditorium (some 150 places), a lot more than I had expected! After professor Salmi´s almost 90 minute lecture it was my time to hit the stage in front of a a somewhat stressed out croud. The original seats in the very old auditorium are from "h-ll".

Science Centre Education in HEUREKA.

Not at all prepared for such a large academic audience I really had to "go for it" in the beginning but after about 20 minutes I felt I got contact and at the end of my presentation we finally had some lovely constructive discussions with the students. Phew... :)

Clay Idols (and Conflict Archaeology) with University students.

Home again after all this, feeling good. "Learning by Doing"...  Me too :)

”Finnlägret” - en samisk lägerplats?

"Finnlägret" mellan Kilafors och Skog.

Mellan Kilafors och Skog i södra Hälsingland finns en plats som kallas ”Finnlägret” Det är en lite speciell plats; en sandig platå inringad av två bergsknallar och två myrar. Det sägs att namnet kommer av att samer tidvis har bott här. Man kan förstå att detta varit en bra plats att bo på, med lavrik mark för renbete och flera kallkällor för vatten. I den pågående specialinventeringen i Skogs socken har vi flera gånger besökt Finnlägret och andra platser där det sägs att samer skall ha bott. Syftet har varit att försöka finna fysiska spår bakom de ortnamn och berättelser som kopplas till socknens samiska historia. Denna del av inventeringen har skett i samarbete med arkeologen Ewa Ljungdahl från Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum. Det har varit ett spännande, men också svårt, arbete att försöka reda ut vilka av de otydliga och svårtolkade lämningarna som faktiskt indikerar samisk bosättning. Det handlar om att försöka få upp ögonen för lämningar som vi vet finns där, men som vi ännu inte lärt oss hitta. Men nu har satsningen börjat ge resultat:

Vid ett besök på ”Finnlägret” förra veckan uppmärksammades en sten som stack upp i mossan på den annars helt stenfria heden. Efter att torven avlägsnats framträdde en oval av lagda stenar och kol i botten. I mitten låg två lite större stenar. Troligen är detta en härd som stått inne i en tältkåta, givet härdens utseende och platsens traditioner. Det skulle därmed vara den första samiska härden som registrerats i Gävleborgs län. En sådan lämning är viktig. För även om det handlar om ganska sen tid i ett arkeologiskt perspektiv, 1600-1800 talen, så finns det mycket ny kunskap att utvinna ur en sådan här lämning. Vi möter Gävleborgs samiska befolkning i kyrkoböcker, enstaka rättsprotokoll och någon gång som kuriosa i sockenskildringar. Om deras levnadsvillkor, materiella kultur o.s.v. är mycket litet känt. Här skulle arkeologins metoder kunna ge information som inte går att få fram på annat sätt.

En trolig samisk härd på platsen som kallas "Finnlägret".

Nu kommer kol från härden att analyseras med 14C-metoden. Resultatet kommer i början av nästa år. En sak är i alla fall säker – arbetet med Gävleborgs samiska historia har bara börjat./BU

Seven Decades, Seven Songs

A buddy of mine tagged me on Facebook to post a good song every day for a week. Here’s what I came up with.

  • 2000s. Robert Plant’s (once of Led Zep) beautiful 2002 cover of ”Song To The Siren”. The original was first performed by Tim Buckley (Jeff’s dad) in 1968. Pay attention to the lyrics by Larry Beckett. Plant butchers them slightly, singing “unfold” for the actual “enfold”, and obscuring the fact that the lyrics are a dialogue between the poet and the Siren. She’s an unpredictable yes-then-no-then-yes woman who leaves poor 20-y-o Beckett “a foolish ship … broken lovelorn on your rocks”. This is an unabashedly literary piece of pop lyrics, referencing the Odyssey’s song of the Siren. I particularly like the lines “I am puzzled as the newborn child / I am troubled as the tide”. Note also the guitar solo by Porl Thompson, with effects and style straight out of the band he played in from 1983-94, The Cure.
  • 1990s. Here’s a really good & heavy Norwegian metal tune from 1999 in the tradition from Black Sabbath. If you don’t know Scandy, then that’s all the song will mean to you. But if you do, you’ll realise that the lyrics to “Åpent Brev Til Sporveisdirektøren” are a complaint in Bokmål about the time table of a bus service. Apparently the buses won’t take you to the Tangen marina and then back at convenient hours after you’ve repainted your boat. The band is named Black Debbath and the song title means “Open Letter To The Director Of Public Transportation”.
  • 1970s. Here’s a psychedelic Turkish rock tune from 1975: “Gönül Sabreyle Sabreyle” (My Heart — Endure, Endure). The band consisted of the three Hürel brothers, who called themselves Üç Hürel, “The Three Hürels”. This is great musicianship: just listen to the darbouka drum fills. Awesome. And youngest brother Feridun Hürel not only sings his heart out, he also plays the fuzz guitar solo and the electrified saz solo on the same two-necked instrument (1975, remember), and wrote the song.
  • 2010s. Here’s some romantic pop from 2014: “Places” by the up-and-coming Atlanta duo The Electric Sons.
  • 1950s. “Rocket 88” from 1951 has often been pointed to as the first rock ‘n’ roll song. It was recorded in Clarksdale, Mississippi by the Delta Cats, a band consisting of black teenagers including Jackie Brenston (who sings), Ike Turner (yes him, playing the piano, and who would later have a baby with Tina Turner) and Raymond Hill (who plays the sax and would also later have a baby with Tina Turner). And it’s got Willie Kizart playing one of the first fuzz guitars ever recorded (here doing rhythm duty), achieved by means of an amplifier broken during touring.
  • 1980s. Here’s “Brick Is Red“, a 1988 tune off of the Pixies’ first full-length album. Two minutes of sheer indie genius!
  • 1960s. Here’s a pretty deep nugget of 1968 folk-psychedelic gold: ”April Grove” by the one-album-only band Chrysalis. They were students at Cornell and their main song writer James Spider Barbour was a member of Zappa’s circle. He can be heard on the latter’s album We’re Only In It For The Money drawling “The way I see it, Barry, this should be a very dynamite show”. And he’s a biologist. So here’s a song of his about insects, sung in inimitable beautiful style by Nancy Nairn.

Stockholm Film Festival 2015

It’s been a busy movie-going month for me with the Monsters of Film festival, where I saw six films, and now the Stockholm International Film Festival where I’ve seen eight. Last year I saw ten films at the latter festival, and I enjoyed most of them, but overall I liked this year’s crop even better. All but two get my special recommendation:

  • As I Open My Eyes. A late-teen girl discovers love and experiences political repression while singing in a band in pre-revolution Tunis — five years ago.
  • Dope. By happenstance three geeky straightlaced ghetto kids find themselves in possession of a large amount of drugs, and have to find a way to get rid of them. Without either getting killed by a drug gang or ending up in jail.
  • Makeup Room. Humorous and unromantic look at a day in the make-up room on a Japanese porn film set. Written and directed by a veteran of the business, with porn actors delivering fine performances in most of these speaking roles.
  • North. Visually stunning uncritical documentary about the Kurdish guerilla. Grade: Pass With Distinction. (Note however that the Turkish Ministry of Culture does not agree. They banned the film from the Istanbul Film Festival, giving it huge free publicity.)
  • Price of Love. An Ethiopian Taxi Driver in a visually captivating Addis Ababa and with a less crazy & violent Travis Bickle.
  • Unexpected. White high school teacher realises she’s pregnant around the same time as one of her black senior students. Friendship ensues with much discussion of career and motherhood. Fun and none too preachy.

This one was fully OK too, but a bit clichéd to my jaded Western eyes:

  • Masaan (“Crematorium”). Two young people love and lose and live on in a gorgeously shot Benares waterfront quarter next to the cremation pyres.

The only film I found kind of slow and pointless was one of the festival’s most high-profile entrants, screened as the opening flick for the whole event and recipient of festival awards for best directorial début and best male lead actor, plus a special award funded by a telecomms company. YMMV.

  • Mediterranea. Two Burkineans go to Italy, endure slow plotless hardship, pick lots of oranges.

A funny detail to me is how many of these films show women’s breasts in fairly unpornographic situations. My reading of these scenes is that the boobs are being reclaimed and defused here, not exploited. Kind of a win-win for me, since I both support women’s right to their own bodies and enjoy seeing breasts.

November Pieces Of My Mind #2

Soon people will be living on the site of Lännbo school that some kids torched in 2006.

Soon people will be living on the site of Lännbo school that some kids torched in 2006.

  • Oh, will you look at that? Ten weeks into the term I find the staff lunch room with microwave ovens and free tea. Typical academic precariat long-distance commuter.
  • Last year I started to let the students suggest questions for the exam. The more I think about this idea the more I like its ramifications.
  • Free editorial advice: before you as much as touch the copy editing, check over and edit the images. Because those are the bits that will delay your whole product if you need the authors to get stuff fixed.
  • Mars scientist Steve Squyres needs to start a male chorus and a female chorus. And they should be known as Steve’s Quyres.
  • I’ve forgotten how to do pen-and-paper division.
  • Do bears have a funny hat? Does the Pope shit in the woods?
  • When are they going to run out of murderous suicidal maniacs? )-:
  • I just wrote myself a reminder in Google Calendar that Jrette will need a tick virus booster shot. At age 17, in November 2020.
  • Students have the right to look at past years’ exam questions. I set a considerably modified exam this year. This student responds blindly with the answers that would have aced him last year’s exam. *facepalm*

Nyheter om arkeologi & historia nov 2015

Nyheter om arkeologi & historia nov 2015


Nu publicerar Stiftelsen Kulturmiljövård (KM) Henry Simonssons licentiatavhandling från år 1969 rörande vikingatida vapen- och ryttargravar.
Boksläpp: Studier rörande vikingatida vapen- och ryttargravar med utgångspunkt från det västmanländska materialet
Tisdag 24 november 2015 kl. 15.00
Hörsalen, Västmanlands läns museum, Karlsgatan 2, Västerås

Stiftelsen Kulturmiljövård fyller 10 år!
Välkommen till vårt JUBILEUM den 6 december 2015!
Vi firar med öppet hus på Hahrska Palazet i Västerås mellan 12.30 - 17.00.
Kom och träffa KM:s medarbetare, lyssna på föreläsningar, titta på böcker och rapporter och mingla!
- saxat ur KM:s hemsida -


Läsa mer: Olausson, Michael 2015-10-18. Runsafågeln. Runsaborg.se


Läsa mer: Nättidningen Svensk historia 2015-11-16. Sveriges största historiepris till Heléne Lööw

Läsa mer: Hasselqvist, Susanne 2015-1123. Här är det försvunna klostret. Corren.se

Nyheter om samisk historia 19 nov 2015


Se här alla förespråkare vill som att alla människor fritt ska få använda metalldetektor i Sverige.  
Här är anledningen varför metalldetektorn är förbjuden i Sverige, förutom för yrkesfolk.

Den samiska historien i Dalarna håller på att bortraderas av gravplundrare med metalldetektor. Fem järnföremål, två knivar, ett spjut, en holkyxa och en sax, har lämnats in till Dalarnas museum, som enligt inlämnaren hade slängts ut ur plundrade samiska insjögravar vid sjön Horrmunden i Transtrands socken i Dalarna,

Läsa mer: Thomsen, Sven 2015-10-24.  Fornfynd ska konserveras och bevaras på Dalarnas Museum.

Läsa mer: Sveriges Radio P4 Västmanland,  2015-11-17. Samiskt kulturarv riskerar att gå förlorat.
Läsa och lyssna mer. Heikki, Jörgen & Sanner Roosqvist, Jenny  2015-11-17.Inventeringar ska skydda samiska fornminnen i Hälsingland. Sameradion & SVT Sápmi


Det menar arkeologen Kjell-Åke Aronsson i boken Min europeiska familj de senaste 54 000 åren (2015). Han menar att de språkliga samerna kom till Nordkalotten kring år noll - kristen tid – med järnhanteringen österifrån. 

Även författaren, Karin Bojs, stöder teorin att samiska språket kom till norra Skandinavien för 1500-2000 år sedan.

(Själv stöder jag inte den teorin. Nästan alla språkliga förändringar sker genom en massiv förflyttning av människor som slår ut de gamla språken, eller blandas och får en dominerande ställning. Det samiska språket ankomst till västra delen av den Fennoskandinaviska halvön är den största språkliga förändring som har skett genom historien. Det syns tydligt i det arkeologiska materialet. Nu väntar jag att dna-forskare ska lyckas få fram y-dna på förhistoriska skelett som bör ge ledtrådar när de språkliga samerna välde in i den västra delen av Fennoskandia)

Läsa mer: Bojs, Karin 2015. Är jag same? Min europeiska familj de senaste 54 000 åren. (s, 152-162)
Tervalampi, Jouni (planerad utgivning 2016) Samiska – den största språkliga förändring på den Fennoskandinaviska halvön. Den försvunna skogssamekulturen i Mälardalen och i Bergslagen.

Tittar vi i arkeologen Noel Broadbents bok Lapps and Labyrinths(2010) finns det en karta där kustsamerna visr hur kustsamerna försvann från Hälsingland uppåt mot Tornå mellan 1000-1300-talet. En missvisande bild. Samerna fortsatte att bygga sydda segelfrakt visar skriftliga nedteckningar, en teckning och arkeologiska fynd. På 1500-taletfinns några nedteckningar hur de sydda fraktfartygen såg ut, på slutet av 1600-talet avbildas en sydd segelbåt i Stockholms skärgård och på 1700-talet sjönk (eller sänktes) ett samiskt handelsskepp vid kajkanten vid dagens Grand Hotell på Blasieholmen i Stockholm
Läsa mer: Larsson,  Gunilla 2014-04-04 Samiska handelsfärder i när och fjärran, med sydda båtar. Bloggen: Silbonah Sámesijdda.


Järnugnen vid Järnbacksmyren vid Haparandabanan utanför Sangis i Norrbotten är samiskt! Det menar arkeologen Kjell-Åke Aronsson i boken Min europeiska familj de senaste 54 000 åren (2015)

Läsa mer: Läsa mer: Bojs, Karin 2015. Är jag same? Min europeiska familj de senaste 54 000 åren. (s, 152-162)

Läsa och lyssna mer: Heikki, Jörgen 2015-11-16. En bortglömd samisk kultur som nu åter får uppmärksamhet. Sameradion & SVT Sápmi.        


Radiojournalisten Jörgen Heikki har grävt och frågat forskarna om vilka sockenlapparna var.

Lyssna på Internet Sveriges Radio Vetenskapens Värld:
Del 1 och 2 .  

Inställda visningar på Hospitalstorget

Undersökningarna på Hospitalstorget, som jag berättade om här på bloggen för en vecka sedan, kommer att gå i vinterdvala. Väderprognoserna gör att vi väljer att packa in utgrävningen och vänta på våren. Det innebär också att det inte blir några visningar nu i november. Alla intresserade får ge sig till tåls till våren. Men den som väntar på något gott ...

Som ett litet plåster på såren för alla som är intresserade kommer här några bilder på det som vi ska få se mer av när värmen kommer tillbaka. Vi har hittat rejäla murar till en större byggnad. Kan det vara franciskanernas kyrka? Visst vore det fantastiskt om vi lyckat pricka in den med schaktet. Men än vet vi inte.I kulturlagren som låg över murarna hittades en hel del kakel och en dag tittade ett litet ansikte fram – kanske en ängel som varit avbildad på ett reliefkakel.

Vi ses på Hospitalstorget till våren!
Ann-Charlott Feldt

Rapport från Riksantikvarieämbetets höstmöte 2015

Lisa af Edholm var tidigare praktikant hos oss på Riksantikvarieämbetet och när hon besökte höstmötet den 10-12 november 2015 passade hon på att intervjua några av deltagarna.

Tomas Kuhmunen

På tisdagens studiebesök på stadsarkivet träffar jag Tomas Kuhmunen, som arbetar som GIS-operatör på Sametinget. Han hade rest från Kiruna samma dag och gör sitt tredje Höstmöte i år. Tomas är intresserad av samisk närvaro utanför det traditionella renskötselområdet och tänkte att besöket på stadsarkivet kunde ge en inblick i var man kan söka efter sådan information. Under konferensdagarna ser Tomas chansen att knyta kontakter och att finna beröringspunkter och utvecklingssamarbeten med till exempel Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna inom renskötselområdet.

Årets tema – Kampen om kulturarvet – tycker Tomas känns relevant, om än inget nytt. Torsdagens seminarium Förlust av kulturarv – vad händer i hjärnan? ser han särskilt fram emot. Han berättar att man vid förändrad markanvändning ofta ser på platsens lämningar som döda objekt, men att landskapet, skogen, fjället och de traditioner och historier som finns där också är en del av kulturarvet. Han tycker att det ska bli intressant att se om fler tänker som honom och hoppas på givande diskussioner.

Niklas Greve

På plats i Solna på konferensens första dag träffar jag Niklas Greve. Han arbetar på samhällsbyggnadsenheten på länsstyrelsen i Hallands län och är på Höstmötet för första gången. Niklas tycker att det är bra att få ansikten på Riksantikvarieämbetet. Som medarbetare på länsstyrelsen, förklarar han, finns en kontinuerlig kontakt med myndigheten, men det är spännande att på plats få en ”heads up”, som han säger, på vad Riksantikvarieämbetet gör idag och tänker arbeta med framöver.

Särskilt nyfiken är han på regeringsuppdraget Vision för kulturmiljöarbetet och den workshop som fokuserar på det. Både visionsarbetet och Kenan Maliks föredrag menar Niklas kan ge honom verktyg han behöver i sitt vardagliga arbete för att prata med exempelvis fastighetsägare.

Carolina Andersson

Carolina, Lina, Andersson arbetar som utredare på kulturmiljöavdelningen på Riksantikvarieämbetet och är inte ny i Höstmötessammanhang. Hon uppskattar att hon har varit på fem eller sex tidigare Höstmöten. Lina tycker att Kenan Malik satte fingret på något vi ibland glömmer bort – nämligen att förändring alltid har skett. Just den vetskapen menar Lina är så viktig för dem som arbetar inom fältet, så att man förmår sätta saker i perspektiv.

Hon berättar att vad hon menar är den stora behållningen med Höstmötena, är aha-upplevelserna som ger nya idéer och perspektiv. Då är Höstmötet som bäst. Onsdagen bjöd, förutom Kenan Maliks föredrag, på två sådana tillfällen, enligt Lina. Det ena var panelsamtalet som särskilt fokuserade på mångfald, det andra var Hans Ruins medverkan i panelsamtalet Informationstavla eller måltavla. Av honom är Lina intresserad av att läsa mer av.

Helena Wärnhjelm

På onsdagskvällen träffar jag också Helena Wärnhjelm, som arbetar som antikvarie på Sörmlands museum i Nyköping. För henne var det årets tema som gjorde att hon ville komma till Höstmötet. Hon tycker det är viktiga frågor att prata om; att inte bara prata praktik utan också vad det som vi gör i vardagen innebär i ett större sammanhang. Helena menar att det är bra att få en medvetenhet om sin egen roll.

För henne är det, förutom det övergripande temat, torsdagens seminarium med länsstyrelserna i Örebro och Skåne som särskilt intresserar. Seminariet, som bland annat handlar om Kalejdoskop, knyter an till det Helena jobbar med då museet för tillfället arbetar med att bli mer publikt och inkluderande. Då är det bra med tillfällen som det här när man får koppla samman teori och praktik, menar Helena.

Text och foto: Lisa af Edholm


Läs mer om höstmötet och se flera av föredragen och seminarierna på raa.se/hostmote.

Gaming Retreat

Hans, Jan and Urban learning Istanbul.

Hans, Jan and Urban learning Istanbul.

This past weekend saw my sixth annual boardgaming retreat: 43 hours in good company at our usual small Nyköping hotel, all meals included. My buddy Oscar organises everything. There were a bit more than 20 of us this year after a few late cancellations, mainly guys in our 30s and 40s. After Sunday lunch I left early and drove to Norrköping where I gave a talk about my recent excavations to 50 keen members the Friends of the Town Museum association, just like after the 2010 retreat.

I played thirteen sessions of nine different games in Nyköping. To give you an idea of how popular each individual game is, I’ve included its current BGG rank. For instance, Splendor’s 71 means that right now there are only 70 board games that the largely US-based users of Boardgamegeek.com rate more highly than that game.

  • Splendor (2014). Ranked 71. Short abstract numbers and colours game that makes for a fine filler when you’re waiting for someone to come off another game or for a meal to be ready.
  • Istanbul (2014). Ranked 102. Shortish worker placement and resource management game set in Istanbul’s bazaar. I brought this one and it proved quite a hit.
  • Boggle (1972). Ranked 1686. Word game with random letters on a grid. My buddy Jan brought the game and completely crushed everyone who had the misfortune to play against him.
  • Legendary Encounters: Alien (2014). Ranked 62. Combines cooperative play against hostile game mechanics with deck-building, all clad in terms and imagery from the scifi film franchise.
  • A Study In Emerald 1st ed. (2013). Ranked 397. Lovecraftian horror meets spy fiction and detective fiction in Victorian Europe in another hit game by the revered Martin Wallace, based on a 2003 story by Neil Gaiman. Combines deck building with various other mechanics in a nice salad. The best new game I learned at the retreat.
  • Elysium (2015). Ranked 290. Card game about the Greek pantheon. I bought this for the retreat to contribute something new, and two of the three guys I played it with agreed with me that it’s pretty great.
  • The Resistance: Avalon (2012). Ranked 33. A Werewolf variant in an Arthurian setting, where half of the players are baddies and know it, while the other half are goodies and don’t know who’s bad. Us baddies won, to some extent because I managed to convince everyone that I was a baddie and then complained loudly every time someone suggested that another baddie could be sent on a quest. They didn’t trust me enough to take my advice and so a lot of baddies got to go on quests that they could sabotage.
  • Codenames (2015). Ranked 54. This simple word association game is all the rage right now, and I don’t quite get the appeal.
  • Cyclades (2009). Ranked 110. We played with the 2014 Titans expansion that completely transforms the game. I was on a team with my buddy Jonas who knows the game well, so I mainly just did what he suggested. I did pick up that the game has a pretty neat auction, initiative and action space engine at its heart, and I’d be happy to play the basic version one day. I’m generally not fond of expansions.

I’ve blogged before about the reatreats in 2010, 2011, 2012 and 2014. In 2013 I was recovering from pneumonia and teaching my first term in Umeå, which may be why I never wrote that one up here.