Vad odlade man i staden på 1600-talet? Nu vet vi svaret.

Här syns odlingsbäddarna som hittades inom kvarteret Citadellet. En av bäddarna är förtydligad med en svart ram.

Nu i höst kom så den efterlängtade rapporten om vad som kan ha odlats i de odlingsbäddar som vi hittade under början av 2017, vid Slottsgatan i kvarteret Citadellet (se tidigare blogg 14/3-17). En mikroskopisk analys har gjorts av de jordprover som vi samlade på undersökningen. På bilden syns var proverna togs inom odlingsbäddarna. Det är Jens Heimdahl, arkeobotaniker, som gjort analysen. Genom att plocka ut alla fröer och frukter som fanns bevarade i jorden och studera i mikroskop har han kunnat bestämma de olika växterna.

Det var 10 påsar som analyserades och i alla fanns välbevarat organiskt material med spår efter gödsling och jordförbättring. Man har gödslat med både stalldynga, latrinavfall och köksavfall. Stalldyngan innehöll en mängd ängsväxter. I latrinavfallet fanns spår av bär och fikon och i köksavfall rester efter fiskfjäll, hasselnötsskal och förkolnad säd.

Ogräset har bestått av svinmålla, tiggarranunkel och brännässla. Rester efter vattenlevande djur såsom hinnkräftor och mossdjur visar att man har vattnat odlingen.

Plan över odlingen och var makroproverna har samlats ihop. Bäddarna syns som gula rundade rektanglar.

I proverna, med nr 1 på kartan, fanns spår av virginiatobak, trädgårdsmålla och bolmört. Trädgårdsmållan har använts som spenat tillagad eller färsk. Bolmörten var en giftig medicinalväxt. Här fanns även spår av granris vilket kan vara spår av marktäckare inför vintern och kan tyda på att man odlat fleråriga grödor som man skyddat inför vintern.

Fröer från bolmört

Proverna markerade med 2 innehöll virginiatobak och hjärtstilla. Medicinalväxten hjärtstilla användes vid förlossningar som smärt- och ångestdämpande medel. Även här fanns spår av granris.

Fröer från Virginiatobak

Prov nr 3 saknar spår av odlingsväxter men innehöll mycket gödsel vilket tyder på odling. En intressant skillnad i detta prov mot de andra var att det innehöll mycket bark. Barken kan ha använts som markmaterial på gångar och mellan odlingsbäddarna.

Tobaksodlingar var mycket vanliga under perioden 1725-1775 då statliga subventioner gjorde odlingen lönsam även i liten skala. Tobaken såldes till lokala spinnerier eller gick till småskalig snustillverkning och här i Jönköping fanns under 1700-talet många snushandlare.

Inom kvarteret Citadellet har vi en datering från en av störarna i gärdesgården som utgjort en tomtgräns mellan två kålgårdar. Stören är daterad till vintern 1624-1625 och här skulle det alltså kunna handla om en äldre odling.

Tobak odlades även i medicinskt syfte under 1600-talet. Då skulle trädgårdsmållan, hjärtstillan och bolmörten höra till en hushållsodling med både grönsaker och medicinalväxter. Det skulle i så fall vara en av de äldsta resterna efter en blandad odling inom staden som hittats i Jönköping.

Gärdesgården med den daterade stören.

Den här undersökningen har gett spännande resultat som lärt oss mera om vardagslivet i 1600-tals staden. Kålgårdarna har varit stadsbornas möjlighet att odla sina egna grönsaker, kryddor och mediciner vilket har varit mycket viktigare än vi tidigare trott. Lämningar efter odling har först de senaste åren påträffats och undersökts. Tidigare trodde man att allt odlat kom in från omlanden till staden.
Ytterligare pusselbitar till hur ytterområdena runt staden har använts kommer förhoppningsvis när tomten på andra sidan Slottsgatan ska undersökas, den där SAAB har haft sin stora parkering.

Fotografierna på fröerna har tagits av Jens Heimdahl, arkeobotaniker.

November Pieces Of My Mind #2

23550323_10154954804190373_6112252594973200806_o

Under Västerbron Bridge

  • Love the academic rock exactitude of the Hellacopters’ “I’m In The Band”.
  • Blue Öyster Cult’s “Don’t Fear The Reaper” famously has cowbell, but I just realised that it has lots of güiro too!
  • Listened to Depeche Mode’s “Shake The Disease” for the first time in decades. Impressed!
  • One of my Umeå students has got a short excavation job at the Östergötland County Museum thanks partly to digging with me in the region! This is an excellent person who really knows how to get things done.
  • I’m an archives person now, surrounded by historians all day long. I’ve ordered a pair of slippers.
  • When discouraged, let’s recall that the Internet is also a place where you can see pictures of delicious gumbo posted by double Hugo Award winners.
  • An angel dictated the Quran to a man. A man dictated the Mahabharata to a god. Some secretary.
  • Further optimisation at work: I now have slippers (actually black clogs with a solid-rubber base), a kickass Assam + Ceylon tea blend from the Sibyl’s tea & coffee shop, and a database extract with the coordinates of every known prehistoric cemetery or solitary barrow in Södermanland province.
  • Told one of the IT guys about the boardgame Istanbul. His dad is Turkish. Now he’s bought the game for his kids.
  • All this reading of the Sites & Monuments register makes me want to direct a big cemetery excavation.
  • “It’s one life and it’s this life and it’s beautiful” /First Aid Kit
  • The head waiter at Millesgården’s restaurant is gloriously, crushingly, relentlessly campy. At the moment he’s even sporting a thin whispy mustache. He’s so out and proud he’s a wandering work of art. I am completely in awe!
Gravfält mot ensamhögar 171109

In Värmland, solitary burial mounds (green) seem to represent 5th century settlement nuclei, from which settlement expands up to the 10th century, when the mound cemeteries (red) allow us to map it for the last time. Then quiet until the 14th century when the written sources allow us to map settlement again.


Raaseporin linnan rikolliset metallinetsijät, 500 e palkkio luvattu vihjeestä

 Raaseporin linna

Olen pöyristynyt. Raaseporin linnan läheisyydessä tapahtunut ryöstökaivaus (joka ilmeisesti tehtiin syyslomaviikon aikana) on osoittautunut paljon aluksi tiedettyä vakavammaksi. 

Satoja luvattomien metallinetsijöiden kuoppia "Slottsmalmenilla" 




Kaikkien apua tarvitaan nyt näiden rikollisten metallinetsijöiden kitkemiseksi arkeologian piiristä! Lasse Nyman on luvannut 500 e palkkion vihjeestä joka johtaa tekijöiden kiinnisaamiseen. Vihjeitä voi jättää myös tämän blogin kautta tai jfarchaeology@gmail.com.

Avsnitt 31 – Kulturarvets sociala betydelse med Peter och Qaisar

K-podd har blivit inkallade till rektorn! I avsnitt 31 befinner vi oss på Linnéuniversitetet i Växjö, hos rektorn och historieprofessorn Peter Aronsson. Tillsammans med Riksantikvarieämbetets Qaisar Mahmood, avdelningschef för kulturmiljö, vrider och vänder Peter på frågor om identitet, sammanhang, anspråk och nationell självbild. Kan vi till exempel prata om mitt och ditt kulturarv?

Välkomna till del 3 i K-podds serie Räkna med kulturarvet, som utgår från Riksantikvarieämbetets rapport med samma namn. Den här gången är det kulturarvets sociala betydelse som är i fokus. Samtalsledaren Emil Schön hänvisar även i avsnittet till den medborgarundersökning som vi genomförde hösten 2016. Den visade att många svenskar upplever hur historiska platser ger ökad självkännedom och förståelse för andra människor.

I avsnittet bjuds vi på ett initierat och passionerat samtal om kulturarvets sociala betydelse på ett globalt, nationellt, lokalt och inte minst personligt plan.

November Pieces Of My Mind #1

vbron

Västerbron Bridge and Högalid Church, view from the National Archives

  • Jefferson Airplane’s “Somebody to Love” is so much better with fat bass amplification.
  • In the 80s we never realised that radioactive no-go zones like Chernobyl and Fukushima would become verdant teeming natural habitat thanks to the removal of human activity.
  • Seasonal mood dip, check. Going to Greece in three weeks.
  • Yesterday I ran out of research funding completely for the first time since I quit contract archaeology in 2002. Today I am unemployed at 75% of full time. Thanks to a good friend at the National Archives who has some archaeological stuff that needs doing, I will be employed at 125% of full time during November and December while I hunt for jobs.
  • Movie: Suspiria. Beautiful imagery, innovative score, poor pacing, ridiculous horror scenes. Grade: OK.
  • Junior is reading my first publication from when I was 17 and praising it.
  • The supervillain is smarter and more skilled than most. By analogy, the current US president is an infravillain.
  • Prehistoric archaeology is like reconstructing a stage play from a visit to the theatre’s props department.
  • The Quirks & Quarks podcast just encouraged me to imagine that I am a young fruit bat.
  • Suddenly remembered the grandparents of a good friend from my teens. They were a lovely old couple. I liked them.
  • The idea that young women would fake an interest in geek culture baffles me. Many geeks fake an interest in stuff that makes you look cool.
  • I don’t like throwing out food, so unless I can have a doggy bag I usually cram down everything I’m served. I am currently stuffed to the gills with something us Swedes call “Flying Jacob”. Anyone familiar with this dish will realise that I … am … woah … I … am … oh man … a little … queasy … now.
  • In ’90 I chose to buy The Cure’s Disintegration over Love & Rockets’ eponymous album. Probably a good call.
  • There are only two Google hits for the search term “trilobite gonads”.
  • Stopped by a supermarket on my way to work and bought some cheap lunches: 4 ramen, 12 eggs, 1 jar of kimchi. The catered lunches here at my new workplace are cheap and tasty, but they’re a bit too big for me and ramen is even cheaper. Not going back though to the lunch routine of my railway excavation years 1992-93, when I had ramen (no eggs, no kimchi) every second day and Småland cheese cake every other.
  • There’s a sax on Thin Lizzy’s “Dancing In The Moonlight”. Huh.
  • Office kitchen has 1 sauce pan, 8 lids. Suggests that the sauce pan is the larval stage of the lid. Metamorphosing quietly in the cupboards.
  • Before my computer wakes up out of sleep mode, the screen complains “No DP signal from your device”. This reassures me, because though I enjoy good communication with my device, it has certainly never signalled to me about DP. I really don’t know why the screen expects this.
  • Prepped a talk about developments in the Östergötland mead-halls field since I published a book about it in 2011. Intense feeling of enthusiasm and satisfaction.
bås

Cubicle personalised

 


Exciting community archaeology dig near Helsinki City Centre in 2018!

Fantastic news! It now seems almost certain that me and Janne Soisalo will conduct a community archaeology excavation of a neolithic stone age dwelling site in Helsinki (Pitäjänmäki) next summer (probably in May/June). 

Excavating a trial trench on the site (2004)

I have excavated this site previously in 1999-2004 and I can tell you it´s a very intersting place with a multitude of very interesting finds. The dig is part of my upcoming scientific article on community archaeology in the larger Helsinki area 1990-2017. 

Excavating the site in 2004.

The site is very close to Helsinki City Centre and easily accessible by both train and bus.
To make it possible for as many people as possible to participate, the excavation will take place on both weekdays and a weekend. No previous knowledge of archaeology is required.


Boxed potsherds from the 2014 excavation.

If you wish like to participate please email me at jfarchaeology@gmail.com or send me a message on FB.

Happy participants in 2004 :)

Nyheter om Arkeologi och Historia November 2017




 



 

HISTORIEN OM SÁPMI” SÄNDS 2018

Det nya året 2018 får en spännande inledning då SVT:s UR:s  TV-Serie i tre delar ”Historien om Sápmi” sänds.

Måndag  1 januari 2018  SVT 2 20:00 

Måndag  8 januari 2018  SVT 2 20:00

Måndag  15 januari 2018  SVT 2 20:00  

Källa: Ericson, Peter 2017-10-26. Samiska historien… Bloggen: South Saami History
https://southsaamihistory.wordpress.com/2017/10/25/samiska-historien-och-vi-de-samtida-forskarnas-nya-vyer-pa-den-i-vinterns-forelasningsutbud-gymnasiet/

 

FÖRELÄSNING OM SAMER I SMEDJEBACKEN

Samer kring Barkensjöarna

Föreläsning av Jouni Tervalampi

Torsdagen den 18 januari 2018 klockan 18.00 i Smedjebacken i Dalarna.

Lantmäteriets Kartsök och ortnamn finner man Lapp-Lisa i Smedjebackens kommun. Vem var Lapp-Lisa?   Två samiska systrar som tog olika vägar, den ene blev fortsatt same medan den andra systern gifte in sig i allmogen och samtidigt försvann som ”lapp” i kyrkoböckerna. Samen som begravdes på en ö i Norra Barken, Lappkyrkan på Gullaberget, prästen som blev förvånad när han upptäckte att det bodde hedniska samer i sin församling och fött ”ogudaktiga barn” (det vill säga inte döpta i kyrkan) och när bondens häst blev skrämd av renar och han föll av sin häst och dog. Dessutom samefamiljer som har vistas kring Barkensjöarna.



ARKEOLOGEN SOM SKREV OM SVERIGES OCH SYDSAMERNAS HISTORIA
 
Läs mer: Zachrisson, Inger 2017-10-30. Vivallen - upptäckten av en samisk boplats. Samer.se



SAMISKA GRAVER FRÅN JÄRNÅLDERN-MEDELTID I FINLAND


Nu har äntligen finska arkeologer uppmärksammat samiska gravar från järnåldern-medeltid i Finland. Det är Emilia Jääskeläinen som har skrivit en intressant artikel i ämnet.
Finland betyder ”Samernas land” och var urhemmet för samiskan för flera tusen år sedan med påverkan av en uralisktalande urbefolkning, senare med en inflyttad volgafinsk befolkning och med baltisktalande grannar.

Läsa mer: Jääskeläinen, Emilia 2017-11-05. Myöhäisrautakautisia erämaahautoja ympäröivä muinaisjäännös- ja luonnonmaisema paikkatietoanalyysien kautta tarkasteltuna. Bloggen: Kalmistopiiri.
https://kalmistopiiri.wordpress.com/2017/11/05/myohaisrautakautisia-eramaahautoja-ymparoiva-muinaisjaannos-ja-luonnonmaisema-paikkatietoanalyysien-kautta-tarkasteltuna/

 
TVÅ SAMISKA KVINNOR FOR MED RENAR TILL ENGLAND

Ericson, Peter 2017-10-07. SAMERNA I IGGESUND & THE NORTHUMBRIAN CONNECTION: Del 1 av 3. Iggesund-Newcastle (via Göteborg) T/R. Avresa 12 aug 1786 vid förlig vind.

https://southsaamihistory.wordpress.com/2017/10/07/samerna-i-iggesund-the-northumbrian-connection-del-1-av-3-iggesund-newcastle-via-goteborg-tr-avresa-12-aug-1786-vid-forlig-vind/

SAMER PÅ KARLSÖ I FINLAND


Ericson, Peter 2017-09-26.  Om kustsamer, ”innanhavet” i svenska riket och samisk utbredning i äldre tid.
https://southsaamihistory.wordpress.com/2017/09/26/om-kustsamer-innanhavet-i-svenska-riket-och-samisk-utbredning-i-aldre-tid/

 

BALTISK HÄSTSKOSPÄNNE FUNNEN VID LAPINLAHTI

 

Ett baltisk emaljerat hästskospänne från 300-400-talet hittats i dåtida samisk område vid Kärjenneimi i Lapinlahti i norra Savolax.

 

Kotiranta, Pirkko 2017-09-24. Historia saa jatkuvasti lisävalaistusta metallinilmaisimien kanssa liikkuvien harrastajien ansiosta – joko tunnet Hattulasta löytyneen kuusinaisen?. HS.fi

https://www.hs.fi/paakirjoitukset/art-2000005380502.html

ETT NORSKT JOURNALISTPAR FANN EN HÄLLMÅLNING I EN GROTTA

 

Bärstad, Johannes & Öwre, Magnhild 2017-101-10. Oppdaget ukjente hulemalerier i Trøndelag. NRK.no

https://www.nrk.no/trondelag/oppdaget-ukjente-hulemalerier-i-trondelag-1.13726009

 

EN UTDÖD RENART SMÄLTES FRAM UR ISEN I FJÄLLEN

 

Arkeologer från Attje och Västerbottens museum har funnit ben från en renart som idag inte finns mer.

 

- En ny bild av renens historia ha kunnat visas tack vare analyser av framtinade horn och ben från renar som har kunnat dateras och DNA-analyserats. DNA-analysen visade att det rör sig om en sorts ren som inte finns här längre. Idag påträffas de i Sibirien, säger arkeologen Erik Sandén från Västerbottens museum i ett pressmeddelande.

 

Västerbottens museum 2017-10-08. Tusenåriga fynd under smältande glaciärisar.

http://www.mynewsdesk.com/se/vasterbottens_museum/pressreleases/tusenaariga-fynd-under-smaeltande-glaciaerisar-2198694

 

KATASTROFEN I SVERIGE UNDER ANDRA VÄLDSKRIGET

 

Armasjärvikatastrofen då 44 svenska soldater dog.

 

Läs mer: Harnesk, Nils 2017-10-24. Armasjärvikatastrofen. Bloggen: Kulturmiljö vid Norrbottens museum.
https://kulturmiljonorrbotten.com/2017/10/24/armasjarvikatastrofen/

 

SILVERSKATT FUNNEN I NÄRKE

 

Bruhn, Monica 2017-10-11. Nya fynd av guld och silver – tack vare modern teknik.SVT Nyheter Örebro.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/nya-vikingafynd

ARKEOLOG KRITISERAR ÖVERTRO PÅ VIKINGATIDA KVINNLIGA KRIGARE


Stylegar, Frands Arne 2017-10-08. Kvinne - kriger - viking?

http://arkeologi.blogspot.se/2017/10/kvinne-kriger-viking.html




EN GULDOFFERSKATT FRÅN KLAMATKATASTROFEN 536 HITTAD I DANMARK


Historie-Online.dk 2017-11-07.Ny guldskat fra jernalderen




HEDNISK OFFERPLATS FUNNEN UTANFÖR DET KRISTNA SIGTUNA


 


 


Läs mer: Nättidningen Svensk Historia




 


 


MAKTKAMP PÅ ÖLAND?


 


Wiell, Maria 2017-11-08. Sandby borg byggdes på ett gravfält. Ölandsbladet.


 




 


VENDELTIDA BESLAG TILL EN SKÖLDBUCKLA FUNNEN I ÖSTERGÖTLAND



En mycket vacker som har suttit längs fram på sköldbuckla har hittats vid utgrävningar vid Ströja. En typ som finner på högstatusgravar, en liknande finns på sköldbucklan från Ulltuna.


Arkeologikonsult 2017-10-12. Fyndens Ströja del II: Praktsköld med fågelmotiv
http://www.arkeologikonsult.se/aktuella-projekt/stroeja/136-fyndens-stroeja-del-ii-praktskoeld-med-fagelmotiv



 

Archaeologist, editor, teacher, writer, speaker seeking work

I’m seeking employment. Do you need an experienced archaeologist, editor, teacher, writer, and/or speaker? Check my LinkedIn profile and drop me a line! Now move on to my latest blog entry just below.


October Pieces Of My Mind #3

Kolbottensjön

Lake Kolbottensjön

  • Each member of Jrette’s class has been given the task of writing a song. They’ve got ten weeks to do it. Jrette wrote hers in the first week, including guitar chords, and is now writing for the other artists.
  • Remember 80s photo comics? Does anybody do that anymore?
  • A Shannara TV series? But why? The first novel is remarkably bad.
  • Victoria’s Secret is running an ad with the tagline “Obsessed with very sexy”. Being completely oblivious to women’s underwear, I find this silly beyond belief.
  • Mulligatawny soup means Chubby Tony soup in Swedish.
  • The archaeology journal In Situ Archaeologica has gone Open Access.
  • “De-railed”, Sw. urspårat, is a common technical term in Swedish place-name studies. It’s when the users of a place name forget completely about its original meaning and component linguistic elements, and start pronouncing it in increasingly strange and misunderstood ways. An infamous example is Hönsgärde, “Chicken Enclosure”, a hamlet between Stockholm and Uppsala, which was originally named Hidkinskialf, “Hidkin’s Ledge”.
  • Junior’s old buddy used to be this androgynous elfin child. Met him again today and found him to be tall, square-jawed and broad of shoulder. Still super pretty though.
  • Reading Carl Fredric Broocman’s 1760 book on Östergötland. Super impressed, huge amounts of info there. It’s in full on Google Books.
  • My dad is still running around happily and ably re-doing people’s kitchens and bathrooms thanks to recent advances in stroke care. This post is a joint ad for his carpentry firm and Hjärnfonden, the Swedish Brain Foundation.
  • In 1747 James Lind famously performed the first medical experiment with a placebo control wing, demonstrating that lemon juice is a quick and effective cure for scurvy. This was however already widely known, just not studied in this important new rigorous manner. And also, Europeans had known since the Middle Ages that Scurvygrass, Cochlearia officinalis, has the same property. This insight goes back so far that we know of no older name for the plant in several North European languages.
  • I give some money to a hostel for the homeless in my home town around this time every year.
  • Rushdie’s Midnight’s Children has a pretty big cast of characters. I wish I were reading it on the Kindle so I could search the text.
  • The earliest mention of tarring and feathering as a punishment is from 12th century England. It’s in Scandinavian Medieval law codes too, Frostathingsloven and Bjärköarätten.
  • Saturday morning: woke at seven to solid darkness and rain. Spirit buoyed by tea and the news of Mueller’s first indictments.
  • Like almost all Swedes my age, I have large vaccination scars on my left thigh and left shoulder. Also, my upper front teeth are unnaturally even. My body is full of bioarchaeological evidence for social healthcare practises about AD 1980.
  • The “Alouette” song is nothing but a long string of graphic violent threats against larks.
  • Hey young folks. Just admit that your half-socks are ridiculously impractical, OK?
  • Movie: Bladerunner 2049. Super pretty, plot confused but not offensively stupid. Grade: OK.
  • How hard would it be for replicants to discover independently of Deckard that they are fertile? Duh.
ros

Second bloom, October rose

 


Femton runor i Hackås kyrka

Runorna som är ristade i pusten på utsidan av koret till Hackås kyrka i Jämtland. Foto Magnus Källström

Ibland kan det dröja något mellan ett nyfynd av en runinskrift och den vetenskapliga undersökningen. I samband med renoveringen av Hackås kyrka i Jämtland påträffades i slutet av maj 1959 ett antal runor ristade i en putsfog på utsidan av kyrkan. Fyndet väckte stor uppmärksamhet och resulterade bland annat i en notis i Dagens Nyheter, där Sven B. F. Jansson – den tidens store auktoritet på runor – uttalade sig uppskattande om fyndet. Däremot är det oklart om han själv eller någon annan någonsin granskade och dokumenterade själva inskriften. En hel del tyder i stället på att den första undersökningen gjordes nu i fredags den 27 oktober 2017.

Anledningen till detta dröjsmål kan vara ristningen redan i september 1959 försågs med en skyddande ”järnram med glas och lucka över”, vilket har gjort det svårt att förutsättningslöst studera den. Trots detta finns en läsning av inskriften i Samnordisk runtextdatabas, där den uppges lyda: fuþarkhnis­­-mlʀ. Det rör sig alltså om en futharkinskrift, en återgivning av själva runalfabetet. Denna är dock inte helt felfri och det är exempelvis något förvånande att finna en a-runa på den plats där man i en medeltida runrad väntar o. I artikeln i Dagens Nyheter uppges också runorna vara femton till antalet, men räknar man efter i runtextdatabasens läsning så blir det inte mer än fjorton tecken. Det är alltså något som inte stämmer. En orsak är säkert att läsningen i databasen bygger på ett fotografi och inte på en undersökning av själva inskriften.

I slutet av förra veckan skulle jag göra en kortare tur till västra Medelpad för att studera en sentida runinskrift, som kommer att behandlas i utgåvan av Medelpads runinskrifter inom projektet Evighetsrunor. Eftersom det skulle ta lika lång tid att nå platsen från Östersund som från Sundsvall, valde jag det förra alternativet. Då kunde jag nämligen passa på att titta på lite annat. Jämtland och Härjedalen har visserligen inte många runinskrifter, men några av dem är mycket märkliga. På Frösön står som bekant Sveriges nordligaste runsten, rest av den man som lät kristna Jämtland och på en av bonaderna från Överhogdal i Härjedalen som visas på Jamtli i Östersund finns ett av de få exemplen på broderade­(!) runor. Och så har vi runorna på utsidan av koret till Hackås kyrka.

Att göra runundersökningar i slutet av oktober är inte det mest ideala och jag hade under ett par veckor oroligt följt väderleksrapporterna, som slutligen hade utlovat ett rejält snökaos just den dag som jag skulle resa upp. När jag landade på Frösön på onsdagseftermiddagen hade dock ovädret dragit förbi och snön smält undan. Besöket vid Hackås kyrka var dessutom planerat först till fredag förmiddag. Då var det lyckligtvis både uppehåll och tillräckligt många plusgrader i luften för att det skulle gå att arbeta.

Kalkering av runorna på plast mot hösthimlen över Storsjön. Foto Magnus Källström

Jag hade i förväg bett om att få glasskivan tillfälligt avlägsnad och hade alltså mycket goda förutsättningar att läsa inskriften. Den fjärde runan såg faktiskt ut som på det äldre fotografiet med en dubbelsidig bistav snett nedåt vänster och den skulle alltså kunna vara en variant av a-runan. Att den inte ska uppfattas så förstår man när man kommer längre fram i inskriften. Enligt den tidigare läsningen skulle a-runan saknas på sin förväntade plats och s följa direkt efter i. Denna s-runa såg på det tidigare fotografiet ut att vara bakvänd och ha s.k. gotländsk form. Så visade sig inte alls vara fallet. I stället finns här en lätt skadad a-runa med ensidig bistav följd av högst normal s-runa. Därefter följer en t-runa med ensidig bistav till vänster samt de avslutande runorna mlʀ. Detta gör sammanlagt femton runor och den runa som saknas är b.

Enligt det medeltida runsystemet borde den fjärde runan återge en æ-runa, men någon sådan förväntar man sig inte heller på denna plats i runraden. Den måste alltså tolkas som en misslyckad o-runa, där ristaren har glömt den ena bistaven. Här kan man tveka om det är riktigast att återge runan med eller med æ som teckenformen faktiskt svarar emot. Även translittereringen av den sista runan kan diskuteras trots att formen är helt klar. Jämtland tillhörde som bekant Norge under medeltiden och på norskt område blev den gamla ʀ-runan redan under senvikingatiden det vedertagna tecknet för /y/. I norska medeltidsinskrifter translittereras den alltid med y. I Sverige sker samma förändring, men en bit in i medeltiden och även här förvandlas ʀ-runan till en y-runa. Av tradition har vi i Sverige vanligtvis behållit ʀ när vi återger medeltida runtexter, vilket egentligen är rätt diskutabelt i de fall där runans ljudvärde går att bestämma. De flesta som använde denna runa på medeltiden hade förmodligen ingen aning om att den en gång hade stått för ett r-ljud. Men om jag här (tillfälligtvis) böjer mig för traditionen så kan runorna i Hackås kyrka återges på följande sätt: fuþọrkhniastmlʀ.

Varför har man ristat dessa runor på utsidan av kyrkans kor? Enligt notisen i Dagens Nyheter berodde det på att runraden ”ansågs besitta ett magiskt skydd mot onda makter och därför ofta ristades in i kyrkväggarna av besökande bybor”. Nu är det i detta fall mycket svårt att avgöra om ristningen har gjorts i våt eller torr puts, men de ganska breda linjerna kan tyda på det förra. I så fall bör den ha ristats när kyrkan byggdes och härröra från någon som varit syselsatt med kyrkbygget. En magisk avsikt kan väl inte uteslutas, men det är också möjligt att denna person bara ville demonstrera sin runkunnighet. Resultatet blev visserligen inte helt korrekt, vilket faktiskt är påfallande vanligt när det handlar om just futharkinskrifter. Kanske beror det på att många av dessa har tillkommit i någon form av undervisningssituation.

>> Magnus Källström är runolog, docent och forskare inom runforskningsområdet vid Riksantikvarieämbetet

PS. Läs mer om runraden som undervisningsinstrument i Helmer Gustavsons artikel Lära sig och lära ut runor – med hjälp av futharken? i Situne Dei 2013. DS