Heavy Blinkers

Lately I've been listening to Canadian 90s/00s orchestral popsters the Heavy Blinkers. Here's a fine song off of their '02 album Better Weather, "I Used to Be a Design". I actually prefer this live version since its production is scaled down and Ruth Minnikin's vocals are heavily processed on the album version. The band performing here has since disintegrated, with the female lead singer going on to head Ruth Minnikin and Her Bandwagon, a folky outfit that will have a new album out any day now.

Read the comments on this post...

Four Stone Hearth: Call for Submissions

The 86th Four Stone Hearth blog carnival will run at the Testimony of the Spade on Wednesday. Submit great recent stuff to Magnus, your own or somebody else's. Anything anthro or archaeo goes!

The next open hosting slot is on 10 March. If you're a blogger with an interest in the anthro/archaeo field, drop me a line! No need to be a pro.

Read the comments on this post...

Dagens värv

Idag har jag:
1/ suttit i möten.
2/ tvättat fynd från smedjan i Lyngåkra, i morgon skall jag välja ut vilka som skall skickas på analys.
3/ gått igenom den nya översiktsplanen för varbergs kommun ur ett arkeologiskt perspektiv och lämnat synpunkter till den antikvarien hos oss som skriver vår remiss.

På vägen hem om någon timme skall jag lyssna på Maisie Dobbs, en deckare i 20-talsmiljö som är som en blandning mellan Damernas detektivbyrå och River of darkness. Den sistnämnda är jämte Patient 67 bland de bästa deckare som någonsin skrivits.

Gisle och Geir – ödesväv av Ragnar Hambraeus


I brevlådan dök för ett tag sedan boken Gisle och Geir – ödesväv upp. Boken är skriven av Ragnar Hambraeus. Den utspelar sig under yngre järnålder och börjar i Uppland, vindlande färder tar de olika karaktärerna över stora delar av norra Europa men huvuddelen av boken utspelar sig i dagens Sverige och Danmark.

Boken börjar med ett överfall på en gård. Bröderna Gisle och Geir som var ute på jakt slipper därmed undan, men deras systrar tas till fånga och förs till Tissö. Gossarna bor först hos släktingar men följer sedan med på plundringståg med baktanken att återfinna sina systrar.

I boken förekommer ett flertal framträdande karaktärer, flera av dem är rätt arketypiska: den omvände krigaren, bärsärken, den duktige stolte krigaren med utstakat öde, den orättfärdigt vräkte kungen etc. Svek, missförstånd och inte minst gudars klåfingrighet är flitigt utnyttjade element i boken.


Jag läste boken med behållning. Den är underhållande, men det tar ett tag att komma in i Hambraeus sätt att skriva. Boken bär tydlig inspiration från mästaren Frans G Bengtssons opus om Röde Orm, givetvis kommer han inte i närheten av den boken. Däremot så tycker jag att Ragnar Hambreus lyckas betydligt bättre i sitt skönlitterära författarskap än historiaproffessorn Dick Harrison som nästan skämde ut sig med sin Ofärd. Där Harrisson halkar in på undervisning och pekpinnar klarar sig Hambraeus undan med frejdigt äventyr. För det är just det det är frågan om. Ett enda långt pojkboksäventyr. Men Hambraeus sticker inte under stol med att det är detta han strävar efter, att roa tonåringar.


Självklart finns det rena arkeologiska felaktigheter i texten. Men det kan man ha överseende med. Vem bryr sig egentligen om att vi inte har några arkeologiska belägg för vildkaniner i Danmark under yngre järnålder utan först från medeltid?


Gisle och Geir är faktiskt en helt OK bok i ljuset av att den riktar sig till unga nästan vuxna. Jag tror att den står sig hyfsat i konkurrensen från alla de översatta fantasyböcker som kommer i en strid ström nu för tiden. Det skulle inte förvåna mig om Hambraeus kan få sin Gisle och Geir återutgiven som pocket på ett riktigt förlag, för den är bra nog i jämförelse med mycket annat som ges ut. I dagsläget ges boken ut på eget förlag.

Insnöad

I veckan som gick isolerades vi. Dels blev det på grund av ett par dm nysnö (vi har nu lite drygt 172 m snö) allt svårare att ta sig ut på vägarna och dels blev vi av med vår telefon. Orsaken till det sistnämnda var ett klantarsel som körde i diket utanför huset. Inget problem med det, förutom att det stod en telestolpe i vägen. Den knäcktes som en tändsticka och bilen blev stående med stolpresten mitt under växellådan. Man kan ju fundera på vilken fart föraren hade samt den tur föraren hade att själva stolpen hamnade bredvid bilen istället för över taket. Nu var det i och för sig en rätt stor merca som gled av vägen, så föraren klarade sig med blotta förskräckelsen.

Så vidtog problemen. Att göra en felanmälan för telefonen. Stolpe och tråd var bevisligen av. Den bemannade kundtjänsten på telia stängd, men en anmälan till automatisk kundtjänst gjordes. Den automatiska felsökningen genomfördes och beskedet var: Vi finner inget fel på ledningen – undersök om felet ligger i er egen utrustning…. Ja ja. Dagen därpå var det först 68 sedan 89 personer före mig i kö till kundtjänst. Väntetid 45 minuter men sedan ett erbjudande om återuppringning när det vart min tur. Sent om sider kom jag alltså i kontakt med kundtjänst och lyckades framföra att stolpen var av, så att teknikerna visste vad som skulle möta dem.
Ack vad jag bedrog mig. Meddelandet nådde givetvis inte fram till teknikerna. Teknikern var alldeles förskräckt över förödelsen. En tillfällig lagning kunde genomföras så nu sitter linan uppfästad i en av våra björkar… Med lite tur kommer någon och sätter upp en ny stolpe frammåt våren, och till följd av upphandlingar så sätts stolpen upp av ett annat företag än det teknikern representerade.

Nu är det inte första gången jag haft problem med telia i samband med fel på min telefon. För ett par månader sedan upptäckte en granne att vår telefon var ur funktion. Hon ringde och felanmälde, problemet var att den som tog emot anmälan kopplade över vår telefon till grannens mobil. Så under tre dygn fick vår granne ta emot alla våra samtal. Jag var i den vevan i kontakt med telias kundtjänst fyra gånger men de lyckades inte på något vis flytta överflyttningen till någon av våra mobiler….. Djävla klantskallar. Detta innebär med andra ord att man kan koppla om telefoner som inte är ens egna! Det är ju kundsäkert värre.

Näe jag funderar allvarligt på att ställa ett brev med klagomål till telia, kanske som kännedomskopia till post- och telestyrelsen för att klagomålen skall ta skruv.

Simon Scarrow




Under de senaste månaderna har jag lyssnat på två olika inlästa böcker av Simon Scarrow. Det är Torsten Wahlund som läst in Legionär samt Centurion. Böckerna utspelas när det romerska riket står på sin topp knappt 100 år efter Caesar, med tokstollar som Nero i färskt minne. Huvudpersonerna är givetvis i legionen. De är två till antalet, den ena en garvad veteran som i första boken, legionär, är centurion. Den andra är en nybliven ung legionär vars första år spenderades vid hovet.



Den första boken utspelar sig dels vid Limes i Germanien och dels i Brittannien. Den andra utspelar sig i (om jag minns rätt) Syrien. Tempot i böckerna är högt. Det kryllar av olika detaljer, men eftersom jag har dålig koll på romersk arkeologi kan jag inte säga bu eller bä vad gäller dessa.



Böckerna är rätt kul för stunden, men inte något man ägnar en enda tanke i efterhand. Jag tycker mest att de känns som påkostade, mer genomarbetade och moderna versioner av Bill och Ben.

Weekend Fun

  • Took a walk and photographed two buildings for Wikipedia.
  • Went skiing on the golf course.
  • Had friends over, played a game of Scotland Yard and a game of Power Grid.
  • Painted three walls in the bedroom. This was sort of a chore, but not in fact boring, and having a nice-looking bedroom is fun. The fourth wall is destined for some faux-Japanese cherry-branch wallpaper on pale grey that looks like something out of a William Gibson novel.
  • Had family over for a fine Korean dinner cooked by two Chinese sisters.

One piece of fun that I missed out on was Midlake's Stockholm gig. It was sold out. Anyway, I haven't heard their new album, and I usually don't enjoy gigs much when I haven't heard the songs before. So I might as well put some of that concert-ticket money into a CD instead.

And you, Dear Reader? Tell us about your weekend fun!

Read the comments on this post...

zombiefication


Jobbig helg. Jag känner att jag förändras. Min kropp gör saker jag inte vill. Ur kroppsöppningarna i ansiktet rinner eller kommer stötvisa kaskader av gulgrönt var. Ögonen skall man inte tala om. Blodröda. Jag vet vad som händer. Jag har sett det förut. Många gånger. Nästan varje gång jag är ensam ser jag det i mitt vardagsrum på bara några meters håll. Oftast brukar militären eller något skruppellöst biogenetiskt företag ligga bakom det hela. Ibland härrör det från haiti. Men denna gång vet jag var källan är. Det är en drös små männisor. Jag tror inte någon av dem är mer än 120 cm lång. Ettriga är de. Och ansvar för dem har man.


Vad fan snackar han om, kanske någon undrar. Jo en dagisförkylning från helvetet som får kroppen att kännas som något Romero drömt upp. Förändringen går olika snabbt i olika filmer. Ibland går den på ett par sekunder, som i 28 dagar senare och den smarta uppföljaren 28 veckor senare. Men oftast tar det ett halvt till ett dygn, som i Day of the dead (Romero). Oftast drabbar förändringen levande människor, men ibland drabbar den de som dött och väcker dem till "liv" som i Return of the living dead. Orsaken kan vara militären (Day of the dead - continaguum), biotechföretag (28 dagar senare) eller Haitisk voodoo (Zombie flesh eaters). Oavsett vad, så är mitt öga oroväckande likt zombiesarnas ögon i 28 dagar senare och 28 veckor senare.


Jag börjar förstå mitt sug efter sushi, råbiff och carpaccio.

Häggströms modehus


För några år sedan när jag och min hustru åkte bil ner efter en fjällvandring i Arjeplogsfjllen såg vi en skylt. Vi var tvugna att svänga av och utforska butiken som skylten ledde till. Jag lämnade butiken med ett par byxor och en tröja. Bra grejer, OK priser och väldigt bra namn. Affären hette nämligen Häggströms modehus. Jag fick med mig en av affärens trägaljar när expediten såg namnet på mitt bankkort.

ARKEOLOGI OCH HISTORIA

Februari 2010

FRÅN ANUND TILL GUSTAV VASA

Från Anund till Vasa – om Västerås äldsta historia.
Arkeologen Ulla Bergquist berättar om sin forskning och om sin kommande bok.

Tisdagen den 23 februari kl. 19.00

Västerås stadsbibliotek, hörsalen.

Västerås humanistiska förbund i samarbete med Föreningen Norden.
Entré: 40 kr för icke medlemmar.


DAGSVERKET Nr 4 2009

I Dagsverket Nr 4 2009 fortsätter Hoff Sven Hedlund skriva om dalkullor, denna gång om ”Gagnefskullorna”. Jan-Olof Montelius skriver om att det är 60 år sedan Bässarbron över Västerdalälven nära Järna kyrka, revs,

Läsa mer: http://www.dalarnasmuseum.se/dagsv42009.pdf

BONADEN FRÅN ÖVERHOGDAL NYDATERAD

Nya C14-dateringar av Överhogdalsbonaden visar att alla fem delar av bonaden är samtida, till 1040-1170 e. Kr.
– Nu vet vi att de vävdes alldeles i slutet av vikingatiden, i brytningen mellan vikingatid och medeltid, mellan asatro och kristendom, säger arkeologen Anders Hansson på Jamtli till Länstidningen.

Läsa mer: Länstidningen. 2010. ”Nya” rön om de gåtfulla vävarna.http://ltz.se/nyheter/1.1742104


GULDGUBBE FUNNEN I DANMARK

En ristad figur på en liten guldplatta funnen i sydvästra Jylland i Danmark.

Läsa mer: Historie-online.dk 2010. Sjældent guldfund. http://historie-online.dk/nyt/varde-guldgubbe.htm

KANALBÅTAR VID ÅMÄNNINGEN

Vad var det för jaktsskepp och ångbåtskaptener som huserade kring Åmänningen och Strömsholms kanal. Det har Nils Olof Wall i Projektet Wålabor Förr i )Västervåla Hembygdsförening gjort. Han har skrivit artikeln “ SKEPPARE FRÅN VÄSTERVÅLA OCH DERAS BÅTAR” och en förteckningar över ångbåtskaptener. jakt- och pråmskeppare.

Nils Olof Wall i Projektet Wålabor Förr i )Västervåla Hembygdsförening gjort. Han har skrivit artikeln “ SKEPPARE FRÅN VÄSTERVÅLA OCH DERAS BÅTAR” och en förteckningar över ångbåtskaptener. jakt- och pråmskeppare.


http://www.vastervala.nu/projekt/walaforr/SkeppareText.pdf

http://www.vastervala.nu/projekt/walaforr/SkeppareLista.pdf



TORTUNA-PRESSEN

Tortuna hembygdsförenings tidning: http://www.hembygd.se/index.asp?DocID=19277


ARKEOLOGI GÄVLEBORG

Arkeologerna på Länsmuseet Gävleborg har en egen blogg:

http://arkeologigavleborg.blogspot.com


ARKEOLOGI NORR 11 (2009)

Sven-Donald Hedman
Gammal-äldre-äldst. Något om
Norrbottens mesolitikum ............................................................................... 1
Ola George
Guldålder i Para. Ett folkvandringstida
gravfält vid Ångermanälven ......................................................................... 23
Peter Persson
Centralorter i Västernorrland under järnåldern ........................................ 53
Per H. Ramqvist
Hampnäs-toften. Tradition eller förnyelse? ............................................... 93
Lars Liedgren & Lars Östlund & Torbjörn Josefsson
Samisk byggnadskultur - timrade kåtor
och exemplet Bläckajaure ............................................................................ 115
Anders Huggert
Guldsmide i senmedeltidens Umeå ........................................................... 145
Kaisa Lehtonen
Etukämppä i Euraåminne. En bas för säljagare och
fiskare på stranden till den forntida Paneliaviken ................................... 159
Kurt A. West & Rabbe Sjöberg & Runar Nieminen
Stenkompassernas ålder i Österbottens kustlandskap ........................... 181

Läsa i pdf: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:275368/FULLTEXT01