”Att följa” implementeringen av Tingens metod i Sverige

Sedan drygt ett år har Riksantikvarieämbetet i uppgift att främja utveckling och samarbete på museiområdet, samla in och förmedla kunskap. Bland annat kan det innebära att stödja intressanta projekt initierade av museerna själva, gärna praktiknära utvecklingsprojekt i samarbete med andra museer.

Metoden Tingens metod är ett sådant projekt. Tre museer – ett länsmuseum, ett stadsmuseum och ett centralmuseum – kommer tillsammans under ett år att implementera den norska metoden Tingenes Metode i sin utställningsverksamhet. Metoden sätter föremålen i fokus, och samlar föremålsexperter, forskare och museibesökare för att undersökta föremålens mångsidiga karaktär. Medel för att implementera projektet har museerna fått från Kulturrådet, och eftersom metoden har potential att inspirera andra inom kulturarvsområdet har Riksantikvarieämbetet beslutat att följa de tre museernas arbeta under detta år.

Vad betyder då ”att följa”? Synonym till följa är att gå efter, gå bakom, göra sällskap, men kan även betyda att iaktta, observera och förstå. Men kan man verkligen ”göra sällskap” eller ”observera” utan att själv påverkas eller påverka det man iakttar? Kan vi verkligen förstå något utan att interagera med det vi försöker begripa, och ska vi bidra med vår egen kunskap när vi följer projektet?

Vi har under september träffat Malmö museer, Göteborgs stadsmuseum och Tekniska museet för ett första möte och har passat på att fråga vilka förväntningar de har på följeprojektet. Naturligtvis handlar förväntningarna om att vi gemensamt ska utveckla metoder att arbeta med museernas samlingar och öka antalet perspektiv på föremålen. Men man förväntar sig även att vi kritiskt ska ställa frågor till deras processer och bidra med våra egen erfarenheter. Man förväntar sig också att vi ska dokumentera metoden så att flera i museisverige kan ta del av den.

Så låt säga att ett ”följeprojekt” både handlar om att göra sällskap och observera, men också om att ledsaga, bidra och utveckla. Men vad händer då efter vårt följeprojekt är avslutat? Hur ska vi följa upp, vidareutveckla och föra vidare det vi varit med om? Svaret på dessa frågor lär vi ha om ett år, och vi har redan nu planerat in utvärderingar, både kring metoden men även för- och nackdelar med hur själva följandet har gått till.

I dagarna har också Norsk Teknisk Museum i Oslo fått positivt besked på sin forskningsansökan ”Museenes kunnskapstopografi: Kollektiv kunnskapsproduksjon som museumsfornyelse”. Projektet tar avstamp i arbetet med Tingenes Metode i Norge 2015 till 2017 och involverar nu också de tre svenska museernas implementering av metoden och Riksantikvarieämbetets följeprojekt. Forskningsprojektet kommer att undersöka hur arbete med utställningsproduktioner leder till ny kunskap, och även hur denna kunskapsgenerering kan utmana den etablerade förståelsen av begreppet forskning. Syftet är att bidra till museiutveckling genom att etablera ett forskningsbaserat språk och praktiker för kunskapsproducerande processer på museer där utställningsproduktioner ingår.

Helene Larsson Pousette, utredare på enheten Samlingar och utställningar, kommer i denna blogg under det närmsta året att redovisa sina intryck av museernas implementering av Tingens metod.

När började vikingatiden och när slutade den


När började vikingatiden och när slutade den

Av Jouni Tervalampi, 11 oktober 2018

Allmänt så brukar man säga att vikingatiden började 793 när vikingar anföll klostret vid Lindesfarne och att vikingatiden slutade 1050 e. Kr.

Danska arkeologer menar att vikingatiden på Jylland börjar med anläggande av Ribe ca 725 e. Kr.

Svearnas vikingatid började 750-760 med anläggande av den vikingatida staden Birka ca och uppsvearna anfall på esterna vid ön Salme.

 

Svearnas vikingatid slutade i Västmanland och i Uppland i början av 1100-talet.

I  Dalarna slutade vikingatiden efter ca 1200. (Carlson)

 

Carlsson, Ewa 2016. Hedning eller kristen? Arkeologi i Dalarna - Dalarna 2018.  S 352-365.

Sharlotte Price Persson, Vikingetiden begyndte i Ribe. 2015-04-19. Videnskab.dk

https://videnskab.dk/kultur-samfund/vikingetiden-begyndte-i-ribe

 

Surveying Karis (Raseborg) 5-7.10.2018

This was probably the last days of fieldwork done by us in S. Finland. The weather was excellent (again) and the team functioned like clockwork. Everybody enjoyed themselves and that clearly showed up in the results too.

The colours of "Ruska".

We surveyed in two areas, avoiding the traditional approach of just looking at areas were the soil had been disturbed by building activity or forestry.

Surveying in the woods.

The approach made work quite slow and put a strain on the participants "swinging the shovel" but nobody complained. Picking wondeful forest mushrooms made our work even more enjoyable.

Delicious forest mushrooms <3

The results speak for themselves. Although we only spent some nine hours in thefield we managed to inspect and find new prehistoric sites among them one neolithic stone-age site that probably will rank as one of the largest in the region.

 Fragment of a whetstone.

Late neolithic rimsherd.

Late neolithic potsherds of so called Uskela type (Ka III:1)

We hope to be able to make trial excavations here already in the spring of 2019! See you in Karis :)

Saying goodbye to Långåmossarna

Feeling a bit sentimental now. A couple of days ago, 2.10 to be exact, we finished off the excavations of the Långåmossarna early comb ceramic/corded ware culture settlement site in Raseborg SW Finland. My work on this site started in 1992.

Early comb ceramic potsherd photographed "in situ" during a visit to the site in 2009.

All through these many years we have worked together with the local community especially Karis Hembygdsförening. I can´t recall a single bad day. This feeling of gratitude continued until the last minutes of this years excavation. Below some pictures from the happy years gone by.







Now it´s time to write the scientific publication :)

Impressions from the late stone-age/early bronze age dig at Ölmosviken

Winter is closing in on us archaeologists here in Finland but there is still time for some serious fieldwork up here "on the top of the world".

Rescue excavation of the eroding part of the dwelling site at Ölmosviken.

We are now back from a short but very sweet dig of a late neolithic early bronze-age dwelling site area at Kimitoön i SW Finland.

Ölmosviken, settlement site IV.

Unil now this intriguing site was only a spot on a map but after this years trial excavations we are suddenly confronted with a large well preserved, late stone-age settlement.

                                                                            Ölmosviken, settlement site III.

The settlement area covers over 600 meters in length and 30 meters in width comprising of at least 5 different clusters of late stone-age or early bronze age settlements or more likely individual houses. The finds are mostly of stone-age character.

 Stone chisel.

Kiukais culture potsherd in situ.

Burnt seal bones.

Kiukais culture potsherds.

We will continue trial excavations here in late 2019 with a large scale (Scandinavian) excavation planned for 2020.


K-podd 45: Alla dessa kyrkor – hur mår de egentligen?

På Göteborgs Universitet vid Institutionen för kulturvård samtalar vi med Eva Löfgren och Ola Wetterberg, som tillsammans med Magdalena Hillström gett ut en antologi som heter Alla dessa kyrkor. Hur mår de svenska kyrkorna? Vems är de? Vem bryr sig mest om dem egentligen?

Forskningsprojektet Alla dessa kyrkor har fått en del av sin finansiering från Riksantikvarieämbetets anslag för Forskning och utveckling.
I samband med att det här avsnittet släpptes redovisade Riksantikvarieämbetet ett regeringsuppdrag till kulturdepartementet där vi fått i uppdrag att analysera vilken effekt den kyrkoantikvariska ersättningen haft för det kyrkliga kulturarvet sedan staten och Svenska kyrkan skildes åt år 2000. En slutsats i rapporten är att de svenska kyrkomiljöerna troligtvis är i bättre skick än någonsin.
Här kan du läsa rapporten.

Nyheter om svear och vikingar Hösten 2018






ETT ARABISK 700-TALS MYNT ANVÄNDES SOM HÄNGE VID SKÄLBY I DAGENS VÄSTERÅS


 




Visningar för allmänheten:


 


Tisdagen den 2 oktober kl. 14:00
Torsdagen den 4 oktober kl. 15:00
Tisdagen den 9 oktober kl. 15:00
Torsdagen den 11 oktober kl. 14:00


 


Vägsbeskrivning:







ARKEOLOGI I VÄSTMANLAND 2018

Lördag 20 oktober 2018 kl 12.30-16.00

 

Anundshög – senaste nytt från årets undersökning, Ingebjörns gravhäll och andra runristade gravmonument, Arkeologi i Västerås I & 2, Baggå och Holmen – att dokumentera lämningar i vatten, Flottning i Västmanland.


Västmanlands läns museum, Karlsgatan 2, Västerås
Fri entré

 

Temadagen är ett samarbete med Länsstyrelsen Västmanland.


Läs mer:  Västmanlands läns museum
http://www.vastmanlandslansmuseum.se/events.asp?MenuID=2&EventID=838

 

VILKA VAR SVEARNA OCH HUR STORT VAR DERAS RIKE?

En bok och en tv-dokumentär ställer frågan hur stort svearnas område var?

Arkeologen och författaren Kristina Ekero Eriksson har i den läsvärda boken Gamla Uppsala : människor och makter i högarnas skugga (2018) diskuterat om de som bodde i Västmanland och Sörmland var svear.

I TV-dokumentären ”Svenska dialektmysterier” avsnitt om ”Gnällbältet” menar språkvetaren Fredrik Lindström att svearnas område slutar mellan Jädra och Kjula socknar i Södermanland. Från Kjula till Laxå i Närke ligger gnällbältet och enligt Lindström kan det vara ett annat folkslag som bodde här.

SVT-Play  2018. Gnällbältet. Svenska dialektmysterier. Språkserie med Fredrik Lindström.
https://www.svtplay.se/svenska-dialektmysterier

 

UTGRÄVNINGAR VID ANUNDSHÖG 2018

Läs mer:  Patrik Åström & Sandra Fonnisson. 2018-09-27. Spis från senmedeltiden ett unikt fynd.Sveriges Radio P4 Västmanland.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=7053755

Kristin Axinge Jaslin 2018-08-16. Höga förväntningar på nya arkeologiska utgrävningar vid Anundshög. Sveriges Radio P4 Västmanland. (OBS! Länk till utgrävningsraporten 2017 finns längs ned i artikeln)

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=7042659

VIKINGARNAS ANFALL PÅ ENGLAND

Frans-Arne H. Stylegar 2018-08-09.1015: Kampen om England Bloggen: Arkeologi i Nord
http://arkeologi.blogspot.com/2018/09/1015-kampen-om-england.html





BIRKA – DRAKHUVUDNÅL KOPPLAS VIKINGASKEPPETS STÄV

Läs mer: Kalmring, Sven & Holmquist, Lena 2018. The gleaming mane of the serpent’: the Birka dragonhead from Black Earth Harbour. Antiquity 92 363 (2018): 742–757


 

Pdf:


ARKEOLOG BELÖNAS FÖR BÄSTA AVHANDLING

Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Stockholms universitet 2018.
Högskoleföreningen delar ut pris till mest framstående avhandling


 

LEJREKUNGENS HJÄLM FUNNEN


Kulturarvsdagen i Norrtälje: kommun, museer, företag och föreningar i samverkan

Kulturarvsdagen i Norrtälje firades rejält den 8 september 2018, då hela centrala staden deltog i festligheterna. Såväl kommun och museer som ett tjugotal föreningar och företag lyfte tillsammans fram kulturarv och kulturmiljöer för hundratals besökare denna dag. Ett mycket bra exempel på hur Kulturarvsdagen kan genomföras tack vare samarbete!

Under två månaders tid har förberedelserna för arrangemanget pågått och det skedde parallellt med att kommunen sjösatte en helt ny organisation för det framtida arbetet med museiverksamheten och kulturarvet. Det i april beslutade förslaget innebär kort och gott att kommunen och de fyra museistiftelserna i kommunen gör gemensam sak och formaliserar samarbetet för att på så sätt bättre tillgängliggöra kulturarvet för Norrtälje kommuns drygt 60 000 invånare.

Kulturarvsdagen blev på det viset den perfekta avstampen för det nya arbetssättet.

I Norrtälje stad var det Roslagsmuseets park som var centrum för firandet av Kulturarvsdagen. Efter att Kulturföreningen Carolinen skjutit en öronbedövande salut med sin tidstrogna kanon var det dags för kultur- och fritidsnämndens ordförande Bengt Ericsson (c) att inviga dagen. Projektledare och museiintendent André Enkler samt kultursamordnare Emilia Ekeblad höll också tal för den samlade publiken om kulturarvets och historiens betydelse för att förstå vår samtid, samt om vad dagen hade att erbjuda.

Invigning av Kulturarvsdagen i Norrtälje. Foto: Norrtälje kommun

Skyltvandringar
Emilia Ekeblad invigde de nya skyltvandringarna Norrtälje kommun nu satsar stort på. Redan i juni invigdes den första av tre i kommunen (då var det Grisslehamn som fick sin litterära historiepromenad), på Kulturarvsdagen var det dags för nästa två:  stadsvandringen i Norrtälje stad, samt kyrkovandringen över hela kommunen.

Dessa skyltvandringar görs tillgängliga via mobilen. När besökaren skannar QR-koden på respektive skylt kommer intressant information fram, om platsens historiska intresse. Denna typ av interaktiv ”historievandring” är en del i arbetet för att göra kulturarvet tillgängligt för samtliga invånare.

22 olika föreningar och företag
Under firandet av Kulturarvsdagen deltog 22 olika föreningar och företag, allt i det nya samarbetets anda. Här fanns företaget Båt & Byggnadsvård i Roslagen, som visade upp olika typer av hantverk (exempelvis fönsterrenovering) samt sålde egentillverkade produkter av olika slag. Här fanns en rad hembygdsföreningar, Norrtälje kommuns bibliotek deltog med en tipsvandring, stiftelsen Vikingabyn Storholmen visade olika former av vikingalekar för barnen som kom till parken. Besökarna fick även ta del av gärdesgårdstillverkning, testa sina kunskaper inom olika former av marin verksamhet (som båtrenovering, knopar etc).

Två glada herrar på Kulturarvsdagen 2018 i Norrtälje. Foto: Norrtälje kommun

Roslagsmuseets park utgjorde alltså centrum för firandet, men hela centrala staden deltog i festligheterna. Dagen till ära hölls gratis visningar både på Färghandlare Torsten Nordströms museum, på Pythagoras Industrimuseum samt Norrtälje museum.

Under dagen beräknas drygt 200 personer ha besökt Kulturarvsdagen i Norrtälje i parken, och de deltagande föreningarna och företagen var nöjda med detta nya grepp kring samarbetet. Nu siktar kommunen framåt mot en ny utbyggd museiverksamhet, och framtida satsningar på Kulturarvsdagen.

Vid pennan,
Karin Klarström, kommunikatör Norrtälje kommun

Över 12 000 bilder från Värmlands museum tillgängliggörs via K-samsök

Värmlands museum har valt att leverera data om sina samlingar till K-samsök – verktyget för kulturarvsinstitutioner och organisationer som vill tillgängliggöra sin data för en bredare publik. 

Karlstads Spisbrödsfabrik, senare KF:s bageri, på Långgatan 31-33 i kvarteret Höder. Bilden tagen 1935 samma år som KF tog över verksamheten. Foto: Dan Gunner, Public Domain.

De 12536 objekten från Värmlands museum består av fotografier och bilder på föremål från museet. Fotona avbildar ofta olika interiörer och exteriörer från offentliga institutioner och verksamheter. En hel del gruppfotografier och dokumentära foton på olika händelser finns också med bland bilderna.

En storbrand  bröt ut i Karlstad den 10 september 1980 i kvarteret mellan Lantvärnsgatan och Industrigatans östra sida på Tormestad. Branden startade i en spånsilo och spreds österut i den hårda vinden till ett återvinningsföretag som hade flera hundra ton papper öppet lagrat. Branden krävde en insats av flera brandkårer. Foto Lennart Wängestam, CCBY-NC-SA.

Kika på alla bilderna från Värmlands museum i Kringla

Vad är K-samsök?
K-samsök fungerar som en kopplingsdosa mellan institutionernas databaser och de aktörer som vill använda informationen i egna tillämpningar (t.ex. på webbplatser eller i mobila lösningar). Informationen skördas upp till K-samsök och sparas ner i ett index. Via ett öppet API (Application Programming Interface) kan utvecklare bygga e-tjänster mot olika målgrupper. All data som levereras till K-samsök kan du hitta via söktjänsten Kringla.

Leverera till K-samsök
Att leverera till K-samsök är enkelt. Om ni idag använder Carlotta, Primus eller Sofie 8 så kontaktar ni er systemleverantör för att komma igång. Om ni använder ett annat system är det enkelt att skapa en lokalport.

Genom K-samsök vill vi att det ska bli enklare för fler att få tillgång till och dra nytta av den kulturarvsinformation som finns samlad i databaser runt om i Sverige! Läs mer på raa.se/ksamsok.

More work on the scientific conflict archaeology of Sovjet WW2 war graves in Hanko, S. Finland

Yesterday me and Mr Aleksi Rikkinen (Helsinki University) ventured on a 14 hour long journey, covering almost 600 kilometers, documenting and mapping archaeological sites in S. Finland.

Scientific documentation of  Soviet WW2 war graves in Hanko S. Finland. The work is done in co-operation with the embassy of the Russian Federation in Helsinki Finland.

Most of the fieldwork was done in Hanko as part of two large scale WW2 conflict archaeology projects "Durchgangslager Hanko 1942-1944" and "Hanko 1941" and in co-operation with Mr Teemu Väisänen (Helsinki University).

Scientific documentation of German WW2 remains in Hanko.

All the three of us would like to thank all of you responsible for getting these two projects going and financed. We are currently building a basecamp here in S. Helsinki (sharing the same workspace).

"Hanko 1941" reseraching and excavating a lost WW2 heritage 2018-2023.

Hopefully we will be able to share more WW2 stuff with all of you here in October 2018 (at the latest) so please stay with us!