2015 archaeological excavation of the Telegrafberget site in Kemiö confirmed

I´m happy to announce that the trial excavation and documentation of the "Telegrafberget" site on the island of Kemiö (SW Finland) will take place from June 12th to June 14th (Friday-Sunday) 2015.



The remains of the possible living quarters of the men manning the telegraph station.

Anyone with an interest in participating in the excavation  should contact Kimito Vuxeninstitut at

https://vuxeninstitutet.kimitoon.fi/frontpage/  

This is a very interesting site indeed with both prehistoric remains and the remains of an optical telegraph station dating to the Krimean war. I will also be able to employ a student of archaeology for the documentation work. If you are interested please contact me at jfarchaeology@gmail.com. Accomondation will be in the Kemiö archipelago in my summerhome.

One of the many early bronze age cairns on Telegrafberget

Bockstensmannen öppnade ögonen för Wikipedia

bild 4
Axel Pettersson från Wikipedia visar statistik. Foto: Sophie Jonasson, cc-by

Så här i början av året är det dags att fundera på vad man gjorde bra och vad som kan förbättras under de månader som nu ligger framför oss. Jag sitter och går igenom utvärderingar från förra årets seminarier och workshops.

Den 6 november 2014 anordnade Riksantikvarieämbetet ihop med Länsstyrelsen Halland, Kulturmiljö Halland och Hallands kulturhistoriska museum en dag om att bedriva verksamhet på webben. Människor som arbetar med kulturmiljö på olika sätt i länsstyrelser, kommun, region, museer och ideella sektorn (hembygdsrörelsen och Wikipedia) tillbringade en dag på Varbergs fästning.

Syftet med seminariet var att genom korta presentationer med goda exempel lägga en grund för en dialog kring hur man inom kulturmiljöområdet ser på att använda webben för att arbeta mer inkluderande och effektivt. Hur tänker man kring var informationen bör finnas för att möta människor som söker information? Hur ser man inom kulturmiljösektorn på att skapa och finnas på plattformar för dialog etc. Dessa frågor är aktuella hos museer och länsstyrelser, inte minst i och med de nya nationella målen för kulturmiljö. Både infrastruktur och mer ”mjuka” frågor som hur man agerar på sociala arenor var på agendan.

T ex pratade Axel Pettersson från Wikipedia om exemplet Bockstensmannen. Statistiken visade tydligt att det är svårt för ett enskilt museums hemsida att mäta sig mot trafiken på t ex artikeln Bockstensmannen på Wikipedia, både den svenska och engelska versionen. Om ett museum befinner sig på Wikipedia med sin kunskap så når de fler människor, helt enkelt.

Jag fick in många intressanta synpunkter i utvärderingen. T ex:

”Det jag fick med mig från dagen, och som jag även ska ta upp på ett kommande enhetsmöte, är att det är bättre att bli synlig där allmänheten finns på webben snarare att tro att de själva ska hitta till länsstyrelsens hemsidor. Att kunna gå in och redigera i Wikipedia för att därifrån leda intresserade i olika ämnen vidare till länsstyrelsens websidor, tror jag kan vara ett betydelsefullt sätt att skapa en större förståelse för länsstyrelsens verksamhet men också en större inblick i myndighetens kompetensområden. Det borde på sikt kunna innebära att länsstyrelsen kan bli mer synliga på webben utan att för den skull behöva vara allt för betungande för de webbansvariga. ”

”Stort tack för en intressant och väl genomförd seminariedag om kulturmiljövårdens verksamhet på webben. Det fick mig helt klart att börja tänka i nya banor.”

”Tack för en bra dag i Varberg – bättre än jag hade förväntat mig! Jag uppskattade särskilt diskussionen om platsr och wikipedia vilken gav mig riktningsvisare vad vi bör jobba med vad gäller handlingsprogram och förfrågningsunderlag i framtiden.”

workshop i digitalt berättande
Storycircle på workshopen i digitalt berättande. Foto: Sophie Jonasson, cc-by

I maj hade vi en workshop i digitalt berättande på tema migration tillsammans med Kulturskolan Stockholm. Syftet var att genom en aktiv insats få in berättelser av en typ som helt har saknats på Platsr – egenupplevd migration. 7 personer producerade 5 digitala berättelser. Se t ex Carmens berättelse om hur människor i ett land långt borta räddade livet på hennes pappa eller Orestes berättelse om hur det är att känna glädjen över frihet men sedan inte riktigt känna sig insläppt. Några röster från kursen:

”Jag tänkte först vad vill ni på myndigheten oss invandrare. Sen förstod jag att ni ville faktiskt lyssna”

”Tack för det utmärkta möjligheten du gav oss att bidra med vår sandkorn till folkhistoria. Nu känner jag mig som en riktigt antikvitet!”

”Det är alltid roligt att få jobba med berättelser som vill bli berättade och som känns angelägna både för avsändare och mottagare.” (kursledare, Kulturskolan)

Nu är det dags att kavla upp ärmarna och förhoppningsvis lyckas nå fram till människor och mål under 2015.

>>Sophie Jonasson arbetar på Riksantikvarieämbetet med bl a Platsr

Sb Has 19 Active Blogs

I’m not a big blog reader, sad to tell, and I have almost no insight into what’s going on elsewhere in the science blogosphere including ScienceBlogs. But a few days ago I got curious about what the network I’m on is like these days, and I did some investigating. I was surprised by what I found. In the following, when I talk about active blogs, I mean blogs that have seen an entry in the past month.

On 24 January, ScienceBlogs had only 19 active blogs.* Eleven of these opened in 2006, Sb’s first year. The network had no less than 112 inactive blogs, most of which started after 2006. This suggests that Sb’s original recruitment strategy was rather different and far stronger than it’s been in later years.

Dear Reader, maybe you might want to have a look at the other active Sb blogs? I can’t say that I know what most of them are like, except that their writers are certainly steady and dependable people who aren’t given to brief enthusiasms.

* Though the roll-down menu lists 38 as active.

Update same evening: Chad Orzel at Uncertain Principles commented on the state of Sb back in December.

Opportunity Mars Rover Still Working After Eleven Years

The Opportunity rover landed on Mars eleven Earth calendar years ago today, and it still works fine after driving ~42 km! This is the farthest any off-planet vehicle has gone so far. Oppy’s mate Spirit was mobile on the Red Planet for over five years and then functioned as a stationary science platform for another year before getting killed off by a Martian winter it couldn’t avoid. Amazing engineering that keeps working year after year without a technician so much as touching it.

At the moment Oppy is still exploring the rim of Endeavour crater, where it’s spent several years. The rover recently broke its altitude record when scaling the high part of the rim known as Cape Tribulation. It is now headed towards a promising geological site known as “Marathon Valley” — because Oppy has almost run a marathon by now. Check out the project’s web site for news!

Model Rak Tv Simpel Sederhana

http://rumahanda.net/tips-penting-sebelum-memilih-warna-cat-untuk-dapur/

http://rumahanda.net/gambar-desain-kolam-renang-minimalis-modern/

http://rumahanda.net/desain-dapur-yang-indah-dan-cerdas/

http://rumahanda.net/tren-warna-kamar-tidur-2015/

http://rumahanda.net/model-rak-tv-minimalis-modern/

http://rumahanda.net/gambar-design-rumah-minimalis-tropis-modern/

http://rumahanda.net/gambar-denah-rumah-minimalis-1-lantai-modern/

Festival Pregnancy

After my first marriage I briefly dated a stoner girl. She was sweet and mild-mannered, her conversation laggy. There was a sleepy micro-pause before each of her replies. She’d spent four years on social security in a Copenhagen squat, smoking pot as a full-time occupation, before moving back to Stockholm and finding a job. Here’s her festival pregnancy story, as I remember it.

“I met Robert from Ringkøbing at the Roskilde rock festival. We got along really well and ended up in my tent together. Weeks later I realised that I was pregnant. This turned out to be a pretty complicated thing. I told Robert and he was really happy. But then his parents got in touch and were totally worked up about it all. Turned out they were farmers and big land owners. They were thinking of the inheritance issue. Anyway, I didn’t want a baby then, and not with Robert, so I had an abortion, and the parents were relieved. But Robert was sad. He wanted that baby.”

Hur användes Kringla under 2014?

Det mest besökta objektet i Kringla 2014: en samisk bandvävsked som finns på Världskulturmuseet. (Bildlicens: CC BY-NC-ND) Klicka på bilden för att komma till objektet.
Det mest besökta objektet i Kringla 2014: en samisk bandvävsked som finns på Världskulturmuseet. (Bildlicens: CC BY-NC-ND) Klicka på bilden för att komma till objektet.

Webbplatsen Kringla är ett gränssnitt mot K-samsök, en samsökningstjänst för kulturarv där du kan söka i samlingarna hos närmare femtio svenska museer, arkiv och register. Här är några exempel på hur söktjänsten användes 2014:

De populäraste kategorierna att söka efter 2014 var fotografier, byggnader och föremål. Många av Kringlas användare använder dock fritextsökrutan för att hitta det de letar efter. Av de femtio vanligaste sökorden på Kringla 2014 är mer än hälften namn på platser — här finns en karta över de platser som finns med på 50-i-topplistan (minus några sockennamn som inte gick att placera ut på kartan).

Föremål var också vanliga sökord. De tio vanligaste föremålen som användare sökte efter 2014:

1. skrin (508 sökningar)
2. torshammare (236 sökningar)
3. vävstol (219 sökningar)
4. porslin kina (201 sökningar)
5. fingerring (150 sökningar)
6. träsnitt (105 sökningar)
7. slända (100 sökningar)
8. mask (97 sökningar)
9. sländtrissa (91 sökningar)
10. yxa (87 sökningar)

Två stora kategorier av besökare hade lite olika beteende på webbplatsen: de som hittar till Kringla genom sociala medier och de som hittar dit genom en länk från någon kulturarvsrelaterad webbplats. Två exempel på webbplatser som många besökare kommer från är Pinterest och Sockenbilder. Sockenbilder har bidragit med ungefär hälften så många besök till Kringla som Pinterest har gjort:

Antal besök från Pinterest jämfört med Sockenbilder. (Bildlicens: CC BY)
Antal besök från Pinterest jämfört med Sockenbilder. (Bildlicens: CC BY)

Men å andra sidan tillbringar besökarna från Sockenbilder i genomsnitt mycket längre tid på Kringla:

Tid tillbringad på Kringla för besök från Pinterest jämfört med Sockenbilder. (Bildlicens: CC BY)
Genomsnittlig tid på Kringla för besök från Pinterest jämfört med Sockenbilder. (Bildlicens: CC BY)

Sockenbilderbesökarna besöker också i genomsnitt fler än tio gånger så många sidor på Kringla än vad besökarna från Pinterest gör. Den här skillnaden mellan korta och mer ingående besök är genomgående för skillnaden mellan besök från snabba sociala medier och besök från traditionella webbplatser.

Besökarna från Pinterest har förstås också sett och interagerat med innehåll från Kringla på Pinterest — här kan du se vilka bilder som har delats av användare där. Innehåll från Kringla delas också relativt mycket på Facebook, till exempel genom en kampanj där bilder lades ut på Riksantikvarieämbetets sida på Facebook och i genomsnitt nådde 2700 personer per inlägg. Att så många av bilderna i Kringla är fria att använda gör att de lättare kan spridas och nå de människor som inte besöker Kringla eller minnesinstitutionernas egna söktjänster.

Sammanlagt hade Kringla 166 432 besök under 2014, vilket ger 456 besök per dag i genomsnitt. Tyvärr var det få av besökarna som svarade på den enkät som var publicerad på webbplatsen under hösten, men de svar som kom in antyder att många som använder Kringla gör det i tjänsten.

Kroppedammarna i Hökås och Ölmstad och lite om ruddammar i Jönköping i övrigt.

Det händer fortfarande att jag stöter på nyheter i de äldre kartorna, strukturer jag inte sett tidigare eller namn på ägor som sätter fantasin i rörelse. I samband med en utredning i ett VA-ärende i Bäckseda socken, Vetlanda kommun, studerade jag storskifteskartan över byn Hökås, strax söder om Bäckseda kyrkby. Lantmätere Erik Gustaf Hall var helt klart en av de som intervjuade bönderna om namnen på deras åkerlotter. För en del lantmätare var det mer än nog att kunna markera ut Väster- Mellan och Östergärdet, medan andra lantmätare bemödade sig om att anteckna de individuella ägornas namn. En säkerhet för framtiden, eftersom skifteskartorna var juridiska dokument, och det kunde vara bra att veta för bonden Anders Andersson att han vid skiftet hade erhållit åkrarna Källeträdan, Stengotten och Nyhacket och inte bara en del av Mellangärdet i fall det senare uppstod tvister om vilken del av gärdet det gällde. Nåväl, medan jag läser dyker jag på de två ängsnamnen Kroppedamsängarne  och Kroppedamsskiften. Någon damm kan jag hur som helst inte se i kartan (E24-13:1).

Kroppedammskiften (kopia)

Kroppedammsängen och Kroppedammsskiftet i Hökås, markerat med mörkgrönt

 

Kroppa var det gamla namnet på fisken ruda (Carassius carassius) och benämningen används fortfarande dialektalt inom delar av Västsverige. Och bara för att säga det första som sist; det fanns inga karpdammar i Sverige, knappast ens i norra Europa. De anlagda fiskdammar som fanns var för rudor. Inget annat. En och annan kräfta kunde leva i dammarna samt fiskar som sutare och braxen, men alls inga karpar. Min kulturgeografkollega Fil Dr. Madeleine Bonow och en av rikets främsta experter i frågan, har noga inskärpt detta hos mig!  Medan rudorna odlades i dammarna kunde dammarna även användes för tillfällig förvaring av andra fisksorter fångande på annat ställe.

Jönköpings län saknar inte ruddammar i det äldre kartmaterialet, på kanske ett tjugotal kartor över olika högreståndsmiljöer avbildas dammar, antingen utan förklarande text eller med den förklaring att det handlar om fiskdammar. Dammarna är två eller flera till antalet och är oftast utritade som rektangulära strukturer färglagda med blått. Bonow, som studerat ruddammarnas ursprung och spridning visar hur dessa framför allt, eller nästan uteslutande kan knytas till adelns säterilandskap och i städerna från 1500-talet och framåt. Det är troligt att de fanns tidigare, inte minns i anslutning till cistercienserklostren där odling av fisk var ett viktigt inslag (och de finns i de äldre kartorna, bland annat på en över Roma kloster på Gotland), men först från slutet av 1400-talet har vi säkra belägg på ruddammar i Sverige.

Göberga 1765 Fiskedammar

Det imponerande systemet med fiskedammar som vattnas via Svartån vid sätesgården Göberga I Linderås socken.

 

Ruddammarna i Hökås är intet utritade i kartbilden. Upptäckten ledde till två frågor: kunde fysiska spår efter ruddammarna återfinnas i fält? Varför hade ruddammar anlagts i en vanlig bymiljö? Hökås var en by bestående av fyra fjärdedelshemman, alltså från börja en ensamgård eller en by bestående av två halvgårdar som genom hemmansklyvning, troligen under 1700-talet, blivit fyra gårdsbruk. Det första omnämnandet var 1539, men det är troligt att gården/byn var äldre än detta.

Den första frågan kunde besvaras nekande. Fältinventeringen skedde i ett snöfritt decemberlandskap där alla fysiska spår i marken avtecknade sig klart och tydligt i den kala åkermark som hade tillkommit inom Kroppedammsängen genom uppodling av denna efter storskiftet. Jag gick över en större yta kring Kroppedammsområdet för att se om jag kunde göra några iakttagelser, men inga nersjunkningar i marken eller andra strukturer kunde kopplas till dammar som tidigare funnits i området.

Kroppedamms-prefixet kan inte vara taget ut luften. Det måste gå tillbaka på förekomsten av dammar för rudor någonstans i området. Genomgång av grannbyarna Bråtåkra och Bäckseda Södergårds ägor gav inga antydningar om att dammar funnits på den andra sidan om bygränsen.

Nu började jag bli lite nyfiken på om jag kunde hitta kroppedammar i andra miljöer som inte heller var av högreståndskaraktär. Sen var jag nyfiken på själva namnet. En slagning i Sofi visade att ett hårdmarksparti under Ölmstad prästgård i Vista härad, alltså långt norrut från Vetlanda, i Grännaområdet, kallades Kroppedammen. Detta var den enda träffen på prefixet Kroppedamm- inom Jönköpings län. Uppgiften var från 1934 och hade lämnats av en Stig Stjärne. Han berättade att en ”Bosen” bodde intill ängen Kroppedammarna och att denna brukade gräva ner döda hundar och katter där. Under 1900-talets början torde dammarna alltså fortfarande ha varit synliga i terrängen.

På lantmäteriets hemsida letade jag fram kartan över Ölmstad by från 1785 (06-ölm-18) som endast finns i koncept. Och ganska riktigt, nummer 19 och 20 i hävdeförteckningen betecknas som Kroppedammen och anges som dels god kärrvall, dels höglänt hårdvall. Problemet är bara att det ingenstans i kartan går att hitta de två ägorna med nummer 19 respektive 20. Det är möjligt att de är identiska med ett område som ligger inom den del av kartan som är mest sliten, nämligen strax norr om Ölmstad kyrka och intill den äga där man ganska otydligt kan utläsas nummer 21. I kartan finns inte heller några strukturer som direkt kan tolkas som dammar.

Ölmstad 1785_B

Storskifteskartan over Ölmstad finns endast i koncept och på visa områden har numreringen helt suddats ut. En kvalificerad gissning over var Kroppedammarna har varit belägna.

Laga skifteskartan från 1951 är eländig (06-ölm-56): prästgårdens ägor skiftades inte och är således inte med, för övriga byn anges endast ägoslag och inte namnen på de individuella ägorna.

Enligt Madeleine Bonow och Ingvar Svanberg, som studerat prästgårdar i kartorna från 1600- och 1700-talet, var bruket med ruddammar inte alls ovanligt i dessa miljöer i övriga Sverige. Men för Jönköpings län är nog ruddammarna i Ölmstad kyrkby ganska unika.

Förutom i Hökås har jag bara hittat ruddammar i en annan vanlig bondby, nämligen i Erstad på norra Visingsö, men i karttexten från 1767 (E127-9:1) skrivs uttryckligen att de brukas under kungsgården Visingsborg.

Erstad 1767 detalj med dammar

De två dammarna vid Erstad på norra Visingsö. Inte till bybornas kroppefänge, men väl till Kungsgården Visingsborg som dessutom har ett par ruddammar till inom sina ägor.

 

Jag lämnar kroppedammarna i Hökås här för denna gång. Troligen kommer en etapp-2 utredning att beröra Kroppedamsängen och Kroppedammskiften i Hökås och kanske kan grävmaskinen avslöja läget för de igenlagda dammarna. Och sen ska jag försöka komma på en bra förklaring till varför dammarna anlades i Hökås, en by belägen intill en fiskrik sjö. Vem var initiativtagaren? En gissning är att det hela har med grannbyn Bäckseda att göra; storgården vid kyrkan i Bäckseda bör ha varit en medeltida huvudgård…. Men hur knyta det till ruddammarna? En företeelse som vi inte vet mycket om före 1400-talet? Möjligen följer en fortsättning.

Källa:

Madeleine Bonow och Ingvar Svanberg, 2013. »Rudor finnas öfverflödigt». Fiskedammar vid svenska prästgårdar på 1600-och 1700-talen. Saga och sed. 111-131.

 

Motif Desain Kramik Kamar Mandi

http://rumahanda.net/inspirasi-gambar-kamar-mandi-bernuansa-alam/

http://rumahanda.net/desain-kursi-dapur-modern-yang-menarik/

http://rumahanda.net/desain-ruang-tamu-kasual-tradisional-keren/

http://rumahanda.net/tips-mempercantik-taman-dengan-lampu-hias/

http://rumahanda.net/tinggi-pagar-yang-ideal-untuk-rumah/

http://rumahanda.net/motif-model-desain-keramik-kamar-mandi/

http://rumahanda.net/dekorasi-rumah-gaya-amerika/

Fornvännen’s Summer Issue On-line

Fornvännen 2014:2 is now on-line on Open Access.