”K-samsök är en guldgruva”

Hur kommer kulturarvet att förmedlas i framtiden? Hur kan den öppna kulturarvsdatan tas tillvara och paketeras? Hör och se ett samtal mellan Riksantikvarieämbetet och företaget GeoStory.

GeoStory arbetar med att förmedla berättelser knutna till kulturhistoria platser, med hjälp av bland annat data från Riksantikvarieämbetets tjänst för öppen kulturdata, K-samsök.

Hör Jens Engelbrecht och Emelie Gemzell prata om hur idén bakom appen GeoStory, om att vara en kommersiell aktör inom kulturarvssektorn, men även om spelifiering, samarbete mellan kulturarvssektorn och näringslivet samt om hur det är att arbeta med K-samsök.

– K-samsök är en guldgruva för sådana som oss, säger Jens Engelbrecht i detta samtal med Riksantikvarieämbetets Björn Sundberg och Fredrik Emdén.
– Det är jättespännande att se de nya, annorlunda sätten att aktivera kulturarvsdata, säger Björn Sundberg om GeoStory.

Att upptäcka runstenar

Runhällen U 102 vid Viby i Sollentuna och kvinnan som återupptäckte den i september 1924. Foto ATA

I Sven B. F. Janssons bok Historiebok. Ur min framfart från 1982, där han har samlat en del av sina hågkomster från sitt långa forskarliv, finns ett kapitel med titeln ”Konsten att upptäcka runstenar”. Trots att Jansson säkert är en av de runologer som har undersökt flest runstenar i Sverige, så kunde han konstatera att denna konst inte var hans. Detta berodde delvis på att han hade satt upp det onödigt stränga kravet att det måste handla om en tidigare helt okänd runristning för att han skulle kunna godkänna den.

Varje år görs nyfynd av runinskrifter i Sverige. Ibland rör det sig också om tidigare helt okända runstenar, som till exempel den som i höstas hittades vid Hellerö utanför Västervik, men det kan även handla om sedan länge försvunna runstenar som plötsligt åter kommer i dagen. Detta skedde vid Stora Tidö utanför Eskilstuna för några år sedan och den gången var det en uppmärksam cyklist som stod för upptäckten.

Även om det går att hitta runstenar genom systematiskt letande (och mycket tålamod), så är min känsla att de flesta upptäcks mer eller mindre av en slump eller en lycklig omständighet när solstrålarna faller på rätt sätt över en stenyta. Så var det exempelvis när arkeologen Torun Zachrisson återfann den nedre delen av den märkliga Bogesundsstenen (U 170). ”Arkeologen snubblade över runsten” var en rubrikerna i dagspressen, men det var inte alls så det gick till.

I fredags när jag var på ATA för att leta reda på några arkivhandlingar, råkade jag stöta på ett par upptäckarhistorier som jag inte var bekant med sedan tidigare, men som jag gärna vill förmedla. En av dessa finns i ett tidningsklipp från Dagens Nyheter och handlar om hur den länge försvunna runhällen U 102 vid Viby i Sollentuna åter kom i dagen. Runhällen hade avbildats av flera av 1600-talets antikvarier, men hade därefter fallit helt i glömska.

Vibyhällen U 102 avbildad av Mårten Aschaneus, en av Johannes Bureus’ medhjälpare. Efter original i Stifts- och landsbiblioteket i Skara.

Richard Dybeck, som tycks ha varit en mycket skicklig runstensupptäckare, meddelar exempelvis i sin reseberättelse 1865 att ”[u]nder två hela dagar letades utan framgång efter den sedan gammalt bekanta Runhällen, med inskrift i fornyrdalag, hvilken enligt skriftliga anteckningar af Peringsköld, skall finnas emellan Wiby och Räfgärdet, der äldsta vägen mellan Uppsala och Stockholm skall gått fram”. Detta var inte hans enda försök. I ett brev till sin vän och kollega George Stephens skriver han den 16 maj 1873 – alltså åtta år senare – att ”Vibyhällen, L. 391, har jag minst tolf gånger förgäfves letat efter. Få se hur det kan lyckas i sommar.”

Dybeck hittade aldrig denna ristning, utan det dröjde ända till 1924 innan den dök upp. Det har sagts att upptäckaren var lokomotivföraren Axel Evertz, Norrviken, som ska ha funnit ristningen på sin tomt. Klippet i ATA från Dagens Nyheter den 12 september 1924 avslöjar dock den verkliga upptäckaren. I artikeln nämns inledningsvis att runforskarna upprepade gånger hade letat efter runhällen, men utan framgång:

Emellertid hände det sig så för någon vecka sedan att fru Thilda Evertz på gården Klippan i Viby helt apropå kom att finna en del märkliga krumelurer i hällen nedanför sitt hem, då hon skrapade hällen ren från mossan, som hon ämnade ge sina grisar att kalasa på. Hon tittade närmare på krumelurerna och påminde sig att en professor i fjol var ute och frågade om de inte hade upptäckt en runristning någonstans däromkring.

Det blev dock hennes man Axel som fick anmäla upptäckten till myndigheterna och därför är det i stället hans namn som har knutits till återfyndet. Tidningsartikeln illustreras med ett fotografi som har figurerat i olika sammanhang, bland annat som en av de bilder som Riksantikvarieämbetet har lagt ut på Flickr. Där var kvinnan med sopkvasten tidigare helt anonym, men nu vet vi hennes namn och att det är ingen mindre än runhällens återupptäckare. Namnet hade dock tidningen fått fel. Hon hette nämligen Hilda Evertz. (Tack till kollegan Anna Boman på RAÄ för denna korrigering.)

Runstenarna vid Sollentuna kyrka. Hugo Sabels fynd från 1966 står längst till vänster. Foto Magnus Källström

Den andra upptäckarhistorien som jag lärde känna i fredags rör en runsten i Sollentuna kyrka och den berättas i ett handskrivet brev av Riksantikvarieämbetets ombud i Upplands-Väsby, Hugo Sabel. Denne figurerar också i det nämnda kapitlet i Janssons bok och han tycks ha haft en särskild talang för att hitta runstenar. Det aktuella brevet bär överskriften Utdrag ur ”Handbok för den som vill hitta tidigare ej kända runstenar” och Sabel berättar där följande:

Det är söndag förmiddag den 3 juli 1966. Klockan är 10.00. En mindre grupp ”kulturknuttar” träffas vid Sollentuna kyrka. En deltagare är något senare än de övriga och möter sina kolleger då dessa äro på väg ut ur kyrkan. Det pågår en tidig förrättning därinne så ett besök är olämpligt. De som varit in i kyrkan hade försett sig med en beskrivning över kyrkans historia men den senkomne deltagaren blev utan och beslöt att gå in kyrkan vid hemfärden och förvärva ett ex.

Hemfärden blev vid 4-tiden på em. men då var kyrkporten stängd och låst. En hastig blick efter kyrkovaktmästaren gav inget resultat. Kanske var han bakom kyrkan? En titt om hörnet visade bara en solbelyst kyrkogård med bogårdsmuren ett stycke bort. Invid muren landar en skata. Då händer plötsligt något. En obetvingad tanke går genom betraktarens huvud. På stenen invid skatan måste finnas runor!!! Då det är föga lämpligt att trampa på gravkullar måste iakttagaren följa kyrkväggen och det skulle visa sig vara en givande sysselsättning. Med blicken stelt fäst på skatan låter vandraren fötterna sköta sig själva tills de törnar emot en sten som skjuter ut från kyrkans grund. Då måste ögat se mot marken och där inregistrera en ny runsten.

Ett enkelt sätt att finna runstenar med hjälp av en skata. (Välsignade fågel)

Hugo Sabel

Så här har vi alltså en runstensupptäckare som bokstavligen snubblade över en runsten. Stenen blev sedermera uttagen ur muren och står nu rest vid kyrkan. Såväl grismat som skator kan alltså vara av avgörande betydelse för den som av ödet har utsetts att finna en bortglömd eller okänd runristning.

> Magnus Källström är runolog, docent och forskare inom runforskningsområdet vid Riksantikvarieämbetet

PS. Den av Sabel funna runstenen har signum U Fv1968;279B i Samnordisk runtextdatabas och i söktjänsten Runor. Hugo Sabel, som dog 2004, vilar förresten själv under en runsten. Den bär texten hiar × huilir × hugo. DS.

PPS. Ett skäl att jag just nu har intresserat mig för Sollentunas runstenar är att runstensfragmentet U 95 vid Sollentuna kyrka nyligen har fått en ny fot och en ny plats (se bilden ovan). När stenen befann sig inomhus kunde jag både granska ristningen närmare och bättra på uppmålningen. Några större nyupptäckter gjordes dock inte med undantag för att den första runan i det ord som tidigare lästes iftiʀ av allt att döma är stungen och alltså istället ska återges som e. Så är den nu också markerad på stenen. DS.

PPPS. Vibyhällen är delvis avfattad på vers och detta tillsammans med fyndomständigheterna inspirerade signaturen ”Den blyge” (Georg Paulsson, som var Alf Henrikssons företrädare som DN:s dagsversskrivare), till följande skaldestycke:

Efter klipp i ATA

K-podd 61: Joakim Malmström – första dagen som riksantikvarie

Joakim Malmström är historikern som på bara några år hunnit vara universitetschef, överintendent på museum och nu, Sveriges riksantikvarie. Den 32:a i ordningen sedan 1630.

Lär känna landets yngste myndighetschef när Joakim Malmström berättar om sina drivkrafter, tankar om kulturarvet och det märkliga i att börja på nytt jobb mitt i en pandemi. Vad gör honom arg? Glad? Sådana frågor får också plats i intervjun, som leds och har producerats av Erik Larsson.

 

JATULI ry järjestää yleisökaivauksen Lappeenrannan Murheistenrannan kivikautisella asuinpaikalla ma 6.9 - ma 13.9.2021.

KAIVAUKSEN tarkoitus on osallistujien tutustuttaminen arkeologiaan ja sen harrastamiseen. Sen tutkimuksellisena tavoitteena on tarkentaa ja varmistaa onko asuinpaikalla sijaitseva rantavalli Vuoksen synnyn aikainen ja varmistaa vallin alta löytyvien saviastianpalojen ajoitus.


Kampakeramiikkaa Murheistenrannan kivikautisella asuinpaikalla. Kuva Matti Hakulinen.

Asuinpaikalla aikaisemmin suoritetuissa kaivauksissa (2009, 2010 ja 2012) alueelta on löydetty runsaasti isokokoisia tyypillisen kampakeramiikan aikaisia saviastioiden palasia. Erikoista on se, että löytöjä on myös Vuoksen syntyä edeltäneen rantavallin alta (joidenkin käsitysten mukaan tyypillinen kampakeramiikka saapui Saimaan rannoille vasta Vuoksen synnyn jälkeen).

Lumi peittää Murheistenrannan kivikautisen suinpaikan.

Kaivausta johtaa arkeologi Leena SalonenTervetuloa kaivamaan Saimaan hiekkarannalle!

 

Tiedustelut:

Arkeologi Leena Salonen puh. 040 848 0750

Anne Pesu puh. 040 5689 747

Matti Hakulinen puh. 0400 158374

Tvärmedialt och kreativt berättande – en webbinarieserie

Tvärmedialt berättande innebär berättande över plattformsgränser, via olika medier. I centrum står alltid själva berättelsen. Oavsett teknik och tillämpningar. Berättandet är lika gammalt som mänskligheten själv. Kanske är det till och med så att det är berättandet som har gjort oss till människor; som gett oss ett kollektivt medvetande och ett gemensamt minne.

Tvärmedialt berättande är ett brett och mångfacetterat område, som bäst förstås genom att studera dess praktiska tillämpningar. Under våren 2021 genomförde därför Riksantikvarieämbetet en webbinarieserie och en digital berättarworkshop på temat Tvärmedialt och kreativt berättande, där deltagarna kunde ta del av ett brett urval exempel på tvärmedialt berättande. Hela vägen från småländska sägner till arkeologi i Minecraft.

Samtliga webbinarier spelades in, och finns nu tillgängliga i denna spellista

Webbinarieserien har dels handlat om att sprida kunskaper och inspiration, men också om att få igång en dialog både kring tvärmedialt berättande och generellt kring berättandets tekniker, möjligheter och betydelse i kulturarvsförmedling.

Chatten och dialogen med deltagarna, och dialogen mellan deltagare och presentatörer, har därför både varit viktiga delar av webbinarierna och ett sätt för deltagarna att kunna utbyta erfarenheter. Responsen från deltagarna har varit genomgående positiv, och många har frågat efter fler och fördjupade webbinarier och workshops inom området.

Några kommentarer från deltagarna:

Tack för en bra serie av webinarier! De var verkligen några av de bästa presentationer jag har suttit med på digitalt, och det slog mig hur mycket jag har saknat upplevelsen att sitta och lyssna på presentationer och ta del av kunniga mänskors insikter. Kändes nästan som ”förr i världen”, då man kunde resa och göra sånt!

Jag är verkligen intresserad av allt ni gör på RAÄ, när jag fått ta del av all er sammantagna kompetens genom att följa dessa webbinarier. Det har varit en upplevelse som jag sätter stort värde på som pedagog. Jag söker nämligen alternativa former för undervisning och nu äntligen börjar pedagoger få upp ögonen för samarbeten av olika slag för utvecklingen av ”en skola för alla”.”

”Det har varit en energikick och inspirationskälla, ett bevis för att mycket kan göras också av ”vanliga” organisationer utan jättedyra tekniska investeringar.”


Nedan finns sammanfattningar, samt länkar till de enskilda webbinarierna:

Sagobygden Foto: Lotta Welmsö (CC BY)

12/2 Sagobygden – Att berätta om det immateriella kulturarvet digitalt

Föredraget hålls av Ellen Sjömålen, berättarpedagog på Sagobygden. Under föredraget delar också lärare från Älmhults kommun med sig av sina erfarenheter.


Soraia Ferreira Foto: Ana Isabel Ferreira (CC BY)

19/2 Transmedia Storytelling in Museums – Start applying transmedia storytelling techniques to your own organisation.

In this webinar, you’ll be introduced to the concept of transmedia storytelling, a strategy that has been successfully applied by brands and the entertainment industry. The three main pillars of transmedia storytelling – story, platforms and audience – will be explained resorting to several case studies. The goal of this webinar is for you to start applying transmedia storytelling techniques to your own organisation. (Språk: Engelska)

Medverkande: Soraia Ferreira, storytelling consultant and trainer.


Mortonia – Mincecraft (skärmdump) Foto: Alex Harvey (CC BY)

26/2 Mortonia – Minecraft as a creative and educational tool for storytelling in cultural heritage, digital history and archaeology

How a digital space can become its own storytelling device purely based around multiple individuals interacting with no oversight. (Språk: engelska)

Medverkande: Alex Harvey – a student of Historical Archaeology at the University of York, and the creator of the digital history project, ”Mortonia”


 

Skärmdump ur webbinariet. CC BY Viktor Lindbäck

12/3 Mobil, mikrofon och medeltid – Att filmatisera historien med enkla medel

Museipedagogerna Marie Jonasson Schmidt och Liselotte Öhrlig från Lödöse museum visar exempel på och berättar om hur man enkelt kan komma igång med att skapa och sprida egna filmer om historiska föremål och företeelser. Filmerna kan ses via Västarvets Youtubekanal.


Digitalisering av en nunna gjordes i verkstaden på Riksantikvarieämbetet i Visby. Foto: Viktor Lindbäck (CC BY)

19/3 Att ge liv åt en ruin

Lars Kruthof, guide och programansvarig pedagog vid Gotlands Museum, har under 2020 samarbetat med Riksantikvarieämbetet kring ett experiment med immersiv projektionsbaserad teknik i Helge Ands ruin, och berättar om hur guiders kunskaper och erfarenheter kan komma till användning i digitalt berättande och digitala upplevelser.


26/3 Samverkan med högre utbildning

Andrea Nordwall från Institutionen för teknik och estetik på Blekinge tekniska högskola diskuterar hur samverkan kan fungera med högre utbildning, utifrån erfarenheter med praktik- och undersökningsbaserad utbildning. Finns det alternativ till praktik och exjobb, och hur kan olika aktörers behov matchas?

 

K-podd special: Premiär för Museipanelen

Kommer ICOM lyckas att ena museisektorn kring en museidefinition den här gången? Vilka föremål kommer i framtiden att berätta coronapandemins historia? Och går det att som museum behålla sin opartiskhet om man sponsras av ett privat företag?

Det är frågor som diskuteras i den allra första Museipanelen, som den här gången gästas av Anna Hadders på Regionmuseet Kristianstad, Anna Jansson på Nationalmuseum samt Lina Thomsgård från Stockholms Kvinnohistoriska.

Samtalet leds av Fredrik Emdén och Lina Wennersten från Riksantikvarieämbetets Omvärld och insikt. Det ägde rum den 26 mars och sändes live via Facebook och Youtube.

Museipanelen är ett återkommande samtal om trender och aktuella händelser inom museisektorn. Här kan du läsa mer om Museipanelen.

Här kan du läsa mer om Riksantikvarieämbetets omvärldsbevakningstjänst för museer, Omvärld och insikt.

Nyheter om arkeologi och historia april 2021

 Nyheter om arkeologi och historia

Av Jouni Tervalampi 31 mars 2021 tervalampi(a)mail.com


CORONAVACCIN FÖR DIABETIKER

Jouni Tervalampi, 13 april 2021. 2 av 3 coronavaccin ger ett bra skydd åt diabetiker
2 av 3 coronavaccin ger ett bra skydd åt diabetiker | tervalampi (wordpress.com)


SURAHAMMAR – Covid 19

Surahammar i coronaepidemins centrum i hela Sverige

Av Jouni Tervalampi, 12 april 2021

Surahammar i coronaepidemins centrum i hela Sverige | tervalampi (wordpress.com)


ANUNDSHÖG


Anundshögs-Nytt våren 2021 En hallbyggnad vid Anundshög?


Av Jouni Tervalampi, 30 mars 2021
Anundshögs-Nytt våren 2021 En hallbyggnad vid Anundshög? | tervalampi (wordpress.com)


HÄR KAN DU FÖLJA AKTUELLT OM VISSA ARKEOLOGIBLOGGAR


Arkeologibloggar (arkeologiforum.se)


FÖRELÄSNINGAR OM SAMER PÅ NÄTET 2021


av historikern Peter Ericson

Läs mer: Studieförbund? Sameföreningar? Arbis (Finland): Vill Ni samarbeta? Se förslag på webbinariematerial! | SouthSaamiHistory (wordpress.com)


HÄXPROCESSER I FINLAND OCH SVERIGE


Maria Mi Wegelius 2021. ”Hur kunde de här kvinnornas erkännande att de hade flugit till Blåkulla”
”Hur kunde de här kvinnorna erkänna att de hade flugit till Blåkulla” – en fråga författaren Carina Karlsson och historikern Marko Lamberg ofta stött på när de talar om häxförföljelser förr och nu | Kultur och nöje | svenska.yle.fi


DALKULLOR PÅ FOTO FRÅN BRYGGERIET I VÄSTERÅS FRÅN SLUTET AV 1800-talet


Bryggargården före musik arenan Bryggargården


18 mars 2021 - Västmanlands läns museum (vastmanlandslansmuseum.se)


VILDRENEN HADE EN STOR BETYDELSE FÖR SAMER


I Jostein Bergstøl skriver om storskalig vildrensjakt vid sjön Finnsbergvatnsom betyder ”samerna vid bergsjön”.
Dna-studie visar ofta renar vid samiska sejter visar samma resultat.

Kända samiska nåjder på 1500-talet jojkade hur de förflyttade vildrenar från ett samisk område till ett annat område.


Jostein Bergstøl: (pdf) 2020. Hunting native reindeer, while herding imported ones? Some thoughts on the development of Saami pastoralism.
MASF9_02_Bergstol.pdf (sarks.fi)
Milton Nunez et al
(pdf) 2020. Animal remains from Saami offering places: Glimpses of human-animal relations from Finnish Lapland AD 1000-1900.
MASF9_04_Nunez-et-al.pdf (sarks.fi)
Matti T. Heino et al 2021.
Reindeer from Sámi offering sites document the replacement of wild reindeer genetic lineages by domestic ones in Northern Finland starting from 1400 to 1600 AD. Science Direct. Reindeer from Sámi offering sites document the replacement of wild reindeer genetic lineages by domestic ones in Northern Finland starting from 1400 to 1600 AD - ScienceDirect


Tervalamp, Jouni 2021. Opubliserad artikel. Samiska nåjder hade sin storhetstid på 1500-talalet.
Anna-Kaisa Salmi, Tiina Äikäs ja Matti Heino15.3.2021

Uhrausperinteitä saamelaisten pyhillä paikoilla – KALMISTOPIIRI

Använd Bing sökmotor på ”Kalmistopiiri” och klicka på ”översätt den här sidan”

Bing OBS! Vildrenar blir översatt till ”rådjur”, eller hjortar

SJÖSAMER

Peter Ericson 2021 Sydliga sjösamer i bottniska vatten, i sen tid 1860 – 1960 I.
Sydliga sjösamer i bottniska vatten, i sen tid 1860 – 1960 I. (Peter Ericson 2021) | SouthSaamiHistory (wordpress.com)


ISLÄGGAR


Isläggar har funnits i flera tusen år. De skulle snarare kallas isglidsko snarare är isskridsko då man inte kan ta skriskoskär och snarare med en stav skjuter sig fram.


Eeva-Maria Viitanen 2021.Luuluistimilla liukkailla jäillä – luistelun historian alkuvaiheita

Luuluistimilla liukkailla jäillä – luistelun historian alkuvaiheita – KALMISTOPIIRI

Använd Bing sökmotor på ”Kalmistopiiri” och klicka på ”översätt den här sidan”

Bing


KOLONIALMAKTEN SVERIGE: STATEN (Svensk rättväse) OCH KAPITALET (IKEA) GÅR SAMMAN MOT SAMER


Läs mer: ”Vindparkskonflikten i Härjedalen – Ikea och renskötarna” (Vetenskapsradion Klotet 17 mars 2021): Nya justitiemord på sedvaneland emot samerna i Z-län | SouthSaamiHistory (wordpress.com)


STATEN OCH SAMER


Silvermuseet chefMalin Brännströmberättar om rättsprocesserna mellan staten och samer.
Läs mer:
Malin Brännström 2021. Historia, kulturarv och rättsprocesser | Kulturmiljö vid Norrbottens museum (kulturmiljonorrbotten.com)


BJÖRNGRAVAR


Minerva Piha har skrivit en artikel om björngravar


Bïernh juvleminie – Haudatut karhut: arkeologisia ja sanastohistoriallisia näkökulmia eteläsaamelaiseen karhuperinteeseen – KALMISTOPIIRI


Använd Bing sökmotor på ”Kalmistopiiri” och klicka på ”översätt den här sidan”

Bing



SÄLAR OCH VALAR


Hanna Sjöberg 2020. Säl och valjakt på Gotland ur ett långtidsperspektiv . Institutionen för arkeologi och antik historia. Uppsala universitet.
Säl och valjakt ur ett långtidsperspektiv (diva-portal.se)


RÄVAR FRÅN STENÅLDERN


Gustav Randér 2020. Vild eller tam? En fallstudie av rävens funktion i den gropkeramiska Ajvidelokalen. Uppsala universitet.
Vild eller tam? : En fallstudie av rävens funktion i den gropkeramiska Ajvidelokalen. (diva-portal.org)

HÄSTAR I GROTTA


Astrid Brozén 2020. Det var en gång en grotta- om hästarna från Stora Förvar. Institutionen för arkeologi och antik historia. Uppsala universitet.

Det var en gång en grotta : Om hästarna från Stora Förvar (diva-portal.se)


HÄSTOFFER PÅ ÖLAND OCH GOTLAND


Nathalie Bärgman 2019. Det är något med hästar...” - En osteoarkeologisk studie av hästen som offer på Gotland, Stora Karlsö och Öland. Institutionen för arkeologi och antik historia. Uppsala universitet.

Det är något med hästar.. : En osteoarkeologisk studie av hästen som offer på Gotland, Stora Karlsö och Öland. (diva-portal.org)


FORNTIDA HUNDAR FRÅN GOTLAND


Emilie Olsson 2020. Hunden på Gotland från stenåldern till järnåldern. Institutionen för arkeologi och antik historia. Uppsala universitet.
Hunden på Gotland från stenåldern till järnåldern (diva-portal.org)


TAMKATTEN PÅ JÄRNÅLDERN


Margit Bönnemark 2020. Spridningen av tamkatten i Sydskandinavien. Institutionen för arkeologi och antik historia. Uppsala universitet.
Spridningen av tamkatten i Sydskandinavien : Ett bidrag till undersökningen av romaniseringen av Sydskandinavien under äldre järnålder (diva-portal.org)


HÄSTOFFER OCH HÄSTGRAVAR


John Andersson Söderberg 2020. Häst och människa En social zooarkeologisk undersökning av hästoffer och agens. Institutionen för arkeologi och antik historia. Uppsala universitet.
Häst och människa : En social zooarkeologisk undersökning av hästoffer och agens (diva-portal.org)

K-podd 60: Coronakrisen, samhället och kulturarvet

Hur kommer coronakrisens slag mot världsekonomin påverka synen på kulturarvets värde i samhället? Vad kan vi lära oss av historien när det handlar om pandemier och andra samhällskriser?

Lyssna på ett tankeväckande samtal mellan Lars Heikensten, ordförande i Finanspolitiska rådet och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, tidigare riksbankschef och VD för Nobelstiftelsen, och Gunnar Wetterberg, prisbelönad författare, historiker och även han ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Samtalsledare är Clara Åhlvik, utställningschef Nobel Prize Museum.

Samtalet är hämtat från Riksantikvarieämbetets Höstmöte, som den här gången sköts fram och hölls digitalt den 3 och 4 februari. Här kan du ta del av fler samtal, seminarier och föreläsningar från konferensen, som hade temat Konflikt och konsensus – kulturarv i en splittrad värld.

The Traces of War near You 2021 - Sodan Jäljet Lähelläsi 2021

The start of the project was delayed because of the Pandemic but today In was finally able to start lecturing about WW2 Conflict and Battlefield Archaeology to school children ages 12 and up.

 
During spring and autumn of 2021 I will lecture about our work on the Second World War battlefronts of the Hanko front to 50 schools in the Usimaa region. The "Sodan Jäljet Lähelläsi" project is financed by Suomen Kulttuurirahasto and the lectures in Finnish, Swedish and English are free of charge to the schools! 





Museum Next – Digital Summit 2021

Den 22-26/2 var det dags för Museum Nexts i år helt digitala Digital Summit-konferens. Med totalt över 60 talare från hela världen, var årets tema digital omställning.

 

Spridning och tillgänglighet

Konferensens digitala format möjliggjorde en geografisk spridning och tillgänglighet för både talare och publik, som inte hade varit möjlig på en fysisk konferens. Som det konstaterades i chatten:

”The virtual conference format makes it so easy for speakers from around the world to join us. Not so easy when everyone has to fly to Amsterdam.”

Samtliga föredragshållare berörde olika aspekter av hur ökad digital tillgänglighet också skapat ökade möjligheter för kulturarv att bli levande ytor för kommunikation, samhörighet, skapande av mening och engagemang. Det var mycket fokus på onlineinnehåll, pedagogik och verksamhetsutveckling. Flera inslag handlade också om monetarisering av onlineinnehåll.

”Who says engaging in a physical space is the only way to engage?”

var en återkommande retorisk fråga under de fem dagarna. Före pandemin var distansverksamhet och digital närvaro till stor del en vision förlagd till en abstrakt framtid, som kanske skulle komma när tekniken och människorna var redo och ”mogna”. Nu, när den digitala distansnärvaron inte längre går att ängsligt undvika, är den en i allra högsta grad fungerande verklighet – som av sin egen kraft hittar sina egna former och uttryck. På enkla, mänskliga sätt, utan visionär framtidsteknologi.

Förbättrad kommunikation mellan institutioner och allmänhet

Farhågorna kring att inkludera allmänheten och allmänhetens bidrag via sociala plattformar som Twitter och Instagram, utan moderering och gallring, har också visat sig vara ogrundade. Människor ”tend to be rather nice” och dela ”no abusive photos at all”, konstateras det i föredraget ”Crowdsourced Digital Born Collections Panel” (dag 2, klockan 17:00), tillägnad det nordiska forskningsprojektet Collecting Social Photo. Detta gäller även våldsamma och möjligen kontroversiella händelser som terrorattacken i Stockholm den 7:e april 2017, som inte heller levererade någon nämnvärd mängd olämpligt eller irrelevant material till Stockholms stadsmuseums insamling av allmänhetens texter, tankar och bilder.

 

Många föredragshållare talade om en förbättrad kommunikation mellan institutioner och allmänhet. Dels utifrån institutionernas perspektiv, som genom pandemin insett att den digitala tilliten är hållbar; både genom att medarbetarna klarar av att sköta sina arbeten hemifrån, och att allmänheten klarar av att dela relevant material genom sociala medier till museernas samtidsdokumentation. Dels utifrån den icke institutionsbundna allmänhetens perspektiv, som insett att deras upplevelser är betydelsefulla för institutionerna, och likvärdiga med forntidens och historiens skatter i bevakade montrar.

 

Tillgänglighet som stärker gemenskap och identitet

Kulturarv finns i både materiella och immateriella former, och två av föredragen; The Embroidered Word och Mootookakio’ssin: Blackfoot Digital Project (dag 2, 18:00 resp. 18:30), tog upp hur hantverk kan skapa gemenskap över tid och rum och stärka människors identitet. I institutionernas samlingar finns årtusenden av hantverkskunnande bevarat genom artefakter – men sällan kommer denna tysta kunskapsbank i kontakt med nutida hantverkare för ömsesidigt kunskapsutbyte.

 

I projektet ”The Embroidered Word”, initierat av Museum of the Republic i Brasilien, uttrycker 25 frivilliga deltagare ur allmänheten sina upplevelser av pandemin och isolering genom att brodera de ord och uttryck som bäst beskriver deras känslor. Broderi är en konstform med historiskt starka politiska rötter; inte minst som ett sätt för kvinnor att genom broderier av flaggor, standar och andra politiska symboler uttrycka delaktighet. Detta arbete kan ses i några av de målningar som återfinns i museets samlingar.

 

En av deltagarna uttryckte sin upplevelse av broderiprojektet med orden:”Fear was knocking at our door, and we used embroidery to keep it from dominating everything.”Det finns en hel bok med bilder på projektets resultat att ladda ner här: http://museudarepublica.museus.gov.br/wp-content/uploads/2013/10/Palavra-Bordada-2g_med.pdf


I projektet ”Mootookakio’ssin: Blackfoot Digital Project”, ger 3D-digitalisering av Blackfoot-föremål i brittiska museer människor i Canada (oavsett om de har koppling till Blackfoot eller inte), tillgång till föremål och berättelser som de annars inte skulle ha tillgång till. Detta projekt har visat sig fruktbart, inte minst genom ökad och förnyad tillgång till de hantverkstraditioner som är en viktig del i Blackfoots kultur.


Hantverk behöver inte vara fysiskt, utan kan lika gärna göras med pixlar, och föredraget The story is more important than the pixel (dag 2, klockan 19:00) med Adam Clarke exploderar i den lekfullhet och delaktighet som präglar Minecraft. Att det inte är realistiskt, är själva grejen med Minecraft – det är opretentiöst, billigare, lätthanterligare och enklare att återställa än lego. Och – genom öppna servrar inbjuder Minecraft till gemensamt skapande, berättande och upptäckande.

”The story is more important than the pixel”

kan även stå som sammanfattning av samtliga konferensens föredrag, som genomgående höll hög kvalité och relevans.


Ta del av programmet

Samtliga programpunkter spelades in, och kan ses online under 6 månader från det att konferensen avslutades den 26:e februari 2021.


Sammanfattningar av programpunkter

Från Riksantikvarieämbetet var vi tre personer  (Viktor LindbäckBjörn Sundberg, Charlotte Ahnlund Berg) som följde konferensen, och skrev nedanstående sammanfattningar av de programpunkter som särskild berörde våra respektive kompetens- och verksamhetsområden. Dessa sammanställningar är dock enbart ett fåtal utvalda punkter ur de fem dagarnas konferens − som i sin helhet är sevärd för alla som intresserar sig för kulturarvsförmedling. 


Dag två

Museums, Communities, & Civic Engagement (16:00)Suhaly Bautista-Carolina, Metropolitan Museum of Art bjuder in till ett samtal om vikten av omsorg om människan, om att bygga, ge näring åt och vidmakthålla relationer med lokalsamhället och behovet av en nyordning inom museerna för att få en förändring till stånd. 

The Embroidered Word (18:00)Ett pedagogiskt projekt initierat av Museum of the Republic i Rio de Janeiro, där volontärer genom broderier av ord och meningar har gett uttryck för de känslor och situationer som pandemin med åtföljande isolering, förluster och oro, fört med sig.

Mootookakio’ssin: Blackfoot Digital Project (18:30)3D-digitalisering av Blackfoot-föremål bevarade hos brittiska institutioner ger människor i Canada ökad och förnyad tillgång till de berättelser och hantverkstraditioner som är en viktig del i Blackfoots kultur.

The story is more important than the pixel (19:00)Minecraft som redskap för kreativ förmedling och kommunikation. 


Dag 3

Bridging the digital divide with accessible tech (15:30)

Play Africa, ett barnmuseum i Sydafrika, berättar om hur de har använt enkel och tillgänglig teknologi för att skapa ett nytt utbud och nå ut till nya målgrupper under pandemin.

Social Media is People Media (16:00)I dagens digitala, ständigt uppkopplade kultur, där traditionell marknadsföring av museer inte räcker till, blir sociala medier museernas viktigaste kommunikationskanal. Chris Cloud, som kallar sig en Creative Thinkdoer, berättar om den mänskliga aspekten av sociala medier, och hur sociala medier kan lyfta och förmedla ett museums mänskliga aspekter.

How to double your online donation income with small tweaks (18:00)Om hur Van Gogh-museet jobbar med intäkter online och har byggt sin kundresa. 

15 ways to monetize your museum with digital (18:30)15 sätt att  monetarisera ditt innehåll via digitalt innehåll. Fler och fler museer ställer frågan om hur de kan finansiera sitt innehåll pga minskade intäkter och ökade kostnader för att skapa digitalt innehåll. Ingången är att kombinera ditt innehåll, hitta din målgrupp och därefter välja en betal/affärsmodell.


Dag 4

Getting 100,000 young people excited about science in the time of COVID (15:30)Zoos Victoria, en ideell förening av tre zoologiska parker i Victoria Australien, erbjöd forskningsbaserade undervisningsprogram under den pågående Covid19-pandemin. Över 100,000 ungdomar ville delta från hela världen. Att eleverna fick bidra till äkta forskning, att man förstod lärarnas behov och försåg dem med rätt verktyg: dynamiska och fungerande digitala lärresurser, var nycklar för att lyckas. 

Virtual Heritage Storytelling (16:30)

Brett Leavy från Bilbie Labs –”Australia’s leading First Nations social impact cultural design company” berättar om sitt arbete med att skapa ”a virtual heritage toolkit, for simulating, representing and promoting the cultural heritage of First Nations across Australia.

What’s the value of your digital assets?  (17:30)Om att värdera sina digitala tillgångar genom en sammanhållen modell och metodik.

Design Meaningful Online Experiences (18:30)Att skapa innehåll och upplevelser som står på egna ben via digitala medier. 

The Power of Live Demonstrations (19:00)Hur praktiska demonstrationer från traditionell matematikundervisning med hjälp av modeller i en klassrumssituation kan översättas från klassrummet till digitala format och hemundervisning.

Cemeteries Tours Online: How the Dead can be Digital (19:30)

Guidade kyrkogårdsturer på plats och digitalt. Ett exempel på hur personligt berättande engagerar, berör och kan utvecklas digitalt.


Dag 5

From virtually unknown to virtually everywhere (15:00)

British Museums livesända skolprogram är ett exempel på hur man kan skala upp ett digitalt projekt i en organisation.

Old people need fun digital experiences too! (16:30)Australiensiskt projekt skapar minnesaktiviteter för äldre, med och utan demenssjukdom, genom digtalt material ur museernas samlingar.

What’s the value of your digital assets?  (17:30)

Att värdera sina digitala tillgångar genom en sammanhållen modell och metodik.